Moderator
· Stockholm
· 52 264 inlägg
Avskrivningstider? på vadå?Elinstallatören skrev:
Du kan väl inte seriöst mena att det är ett problem i firmans finanser huruvida du skall skriva av en fluke på 1 eller 3 år? Det är ju mer ett bokföringsmässigt irritationsmoment.
Som dessutom gäller alla former av företag och näringsverksamheter som lyder under bokföringslagen.hempularen skrev:
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 252 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 252 inlägg
Jag lovade att återkomma angående var jag fick mina siffor ifrån och nu har jag kollat källan:
För den som vill läsa mer om problemen i bygg- och anläggningssektorn rekommenderas därför Byggkommisionens betänkande "Skärpning gubbar" och Statskontorets uppföljning på den rapporten kallad "Sega gubbar"
Båd finns på nätet. Ni får leta reda på dem själva då ni har tid.
Ok att man inte kan sätta likhetstecken mellan bygg-/anläggningsbranschen och hantverksföretagen men till vissa delar är ju byggbranschen ett aggregat av hantverksföretag. Det finns inga tydliga indikatorer som pekar på att läget skule vara annorlunda i hantverksföretagen men visst - man kan ju enkelt påstå att DETTA GÄLLER INTE OSS.
Läser man vilka som omfattas av studierna får man ändå svårt at helt avfärda kritiken. Studierna omfattar bland annat:
-Små byggentreprenörer
-Bygghantverkare
-Installatörer
-Materialleverantörer (såväl grossist som detalj)
Läser man sen rapporterna så kan man tro att den bygger på kritiken som framförts i denna tråd. Så är givetvis inte fallet men likheterna är slående.
Man skriver bland annat:
OM FÖRÄNDRINGSBENÄGENHETEN
En förklaring till byggbranschens långsamma förändringstakt kan vara att drivkrafterna för en fungerande marknad inte är tillräckligt starka
och
Samtidigt saknar byggnäringen i stor utsträckning det omvandlingstryck som nationell och internationell konkurrens ger.
och
En av förklaringarna till byggbranschens långsamma förändringstakt kan vara att drivkrafterna för en väl fungerande marknad inte är tillräckligt starka. Slutkunden har till följd av asymmetrisk information en svag ställning på byggmarknaden.
och
Trots att verksamheten är relativt arbetsintensiv visar mätningar att det satsas förvånansvärt lite på kompetensutveckling och utveckling av arbetsprocess och organisation.
och
Statskontoret konstaterar att kompetenshöjning och effektivisering av arbetsprocessen inte är ett prioriterat mål för branschen.
och
Vid sidan av ett allmänt ökat kundfokus och kompetensarbete finns det enligt Statskontoret anledning för företagens ledning att se över arbetsprocessen och hur den kan standardiseras så att erfarenheter från tidigare lyckade arbetsmetoder kan återanvändas och hitta former för hur projektteam kan följas åt från projekt till projekt
OM KVALITETEN PÅ ARBETET
Statskontoret anser att de uppgifter som framkommit om att byggfel snarare bedöms ha ökat än minskat är oroväckande.
och
Svårigheterna att skapa en fungerande kvalitetssäkring på byggmarknaden
är oroväckande. Statskontoret bedömer att ett bristande
omvandlingstryck på byggmarknaden negativt påverkar incitamenten
för ökad kvalitetssäkring
OM INCITAMENT ATT SÄNKA KOSTNADERNA
I det fall orsakerna berördes, framkom framför allt att incitament saknats.
och
Vissa aktörer pekade på egna kompetensproblem medan den övervägande delen menade att problemet skulle lösas av annan part. I detta avseende verkar ganska lite ha förändrats med avseende på den problematik som Byggkommissionen övergripande beskrev om att alla skyller på någon annan.
ANGÅENDE FÖRMÅGAN ATT TA TILL SIG NYA RÖN INOM FORSKNING
Den avgörande faktorn bakom den låga tillämpningsnivån ansåg Byggkommissionen dock vara sektorns självuppfattning och förändringsobenägenhet.
och
Den allvarligaste bristen anser Statskontoret istället vara branschens förmåga att tillgodogöra sig befintliga forsknings- och utvecklingsresultat.
och
En allmänt ökad förändringsbenägenhet och ett bättre konkurrenstryck är således enligt Statskontoret de enskilt viktigaste faktorerna för att öka innovationsspridningen och därmed effektivitet och kvalitet i byggandet.
ANGÅENDE KOSTNADSUTVECKLINGEN
Sammanfattningsvis kvarstår den bedömning som Byggkommissionen lämnade; byggkostnaderna har ökat mer än övriga priser och denna utveckling har fortsatt.
Byggkommissionen menade att de höga byggkostnaderna till stor del kunde förklaras med brist på konkurrens och bristande pristransparens
ANGÅENDE MATERIALPRISER
Byggvaror distribueras ofta i flera olika led vilket innebär svårigheterför pristransparens. Olika former av rabattsystem gör att de s.k. listpriserna, det vill säga de anslagna priserna, ligger långt ifrån de inköpspriser som entreprenörer kan få via olika rabattsystem. Som exempel på rabattsystem kan nämnas volym- och trohetsrabatter för större materialinköp av byggvaror liksom andra former av rabatter som riktar sig särskilt till vissa installatörskategorier.
Detta har inneburit att t.ex. installatörer kan välja att i särredovisning av material och arbetskostnad vid offerter redovisa materialkostnader i form av listpriser exklusive rabatter. Därmed kan installatörer via materialrabatter nå kostnadstäckning för arbetskostnader som då framstår som lägre än vad de faktiskt är.
och
Statskontoret har emellertid under genomförda intervjuer tagit del av uppgifter som ger vid handen att det inte nödvändigtvis finns något incitament för entreprenören att ge heltäckande information om omfattningen av eller formen på rabatten. Vissa rabatter kan till exempel ges retroaktivt.
Detta innebär att redovisade materialkostnader till beställare, även efter dragen rabatt, inte nödvändigtvis överensstämmer med faktiska materialkostnader. Om entreprenören dessutom väljer att redovisa ett ursprungligt pris som ligger på hög nivå, uppstår ytterligare svårigheter för kunden att göra ett informerat val.
OM PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN
Produktivitetsutvecklingen har historiskt sett varit låg i byggsektorn och även under den aktuella tidsperioden.
Tabell 11.2 Produktivitet i näringslivet.* Årlig procentuell
förändring, kalenderkorrigerade värden per den 1/1
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Industri 10,8 7,9 11,2 5,8 5,6 0,9 0,0
Byggverksamhet 0,8 1,0 3,9 -0,8 0,9 -0,1 -2,5
Tjänsteverksamhet 3,6 3,1 3,1 3,1 3,2 -0,8 -1,1
.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Det kan av olika skäl vara svårare att uppnå en högre produktivitet i
högkonjunktur än i lågkonjunktur. Som framgår av tabell 11.2 är dock
produktiviteten låg även jämförelsevis med industrin i övrigt.
Nu kan man ju välja att HELT bortse från dessa rapporter av skälet att rapporterna inte SPECIFIKT avser endast hantverkarbranscherna (även om dessa ingår i undersökningarna) men läser man rapporterna är likheterna med den kritik som framförs bla här på forumet så slående att man i alla fall borde finna anledninga att ta sig en funderare.
Valet är fritt!
För den som vill läsa mer om problemen i bygg- och anläggningssektorn rekommenderas därför Byggkommisionens betänkande "Skärpning gubbar" och Statskontorets uppföljning på den rapporten kallad "Sega gubbar"
Båd finns på nätet. Ni får leta reda på dem själva då ni har tid.
Ok att man inte kan sätta likhetstecken mellan bygg-/anläggningsbranschen och hantverksföretagen men till vissa delar är ju byggbranschen ett aggregat av hantverksföretag. Det finns inga tydliga indikatorer som pekar på att läget skule vara annorlunda i hantverksföretagen men visst - man kan ju enkelt påstå att DETTA GÄLLER INTE OSS.
Läser man vilka som omfattas av studierna får man ändå svårt at helt avfärda kritiken. Studierna omfattar bland annat:
-Små byggentreprenörer
-Bygghantverkare
-Installatörer
-Materialleverantörer (såväl grossist som detalj)
Läser man sen rapporterna så kan man tro att den bygger på kritiken som framförts i denna tråd. Så är givetvis inte fallet men likheterna är slående.
Man skriver bland annat:
OM FÖRÄNDRINGSBENÄGENHETEN
En förklaring till byggbranschens långsamma förändringstakt kan vara att drivkrafterna för en fungerande marknad inte är tillräckligt starka
och
Samtidigt saknar byggnäringen i stor utsträckning det omvandlingstryck som nationell och internationell konkurrens ger.
och
En av förklaringarna till byggbranschens långsamma förändringstakt kan vara att drivkrafterna för en väl fungerande marknad inte är tillräckligt starka. Slutkunden har till följd av asymmetrisk information en svag ställning på byggmarknaden.
och
Trots att verksamheten är relativt arbetsintensiv visar mätningar att det satsas förvånansvärt lite på kompetensutveckling och utveckling av arbetsprocess och organisation.
och
Statskontoret konstaterar att kompetenshöjning och effektivisering av arbetsprocessen inte är ett prioriterat mål för branschen.
och
Vid sidan av ett allmänt ökat kundfokus och kompetensarbete finns det enligt Statskontoret anledning för företagens ledning att se över arbetsprocessen och hur den kan standardiseras så att erfarenheter från tidigare lyckade arbetsmetoder kan återanvändas och hitta former för hur projektteam kan följas åt från projekt till projekt
OM KVALITETEN PÅ ARBETET
Statskontoret anser att de uppgifter som framkommit om att byggfel snarare bedöms ha ökat än minskat är oroväckande.
och
Svårigheterna att skapa en fungerande kvalitetssäkring på byggmarknaden
är oroväckande. Statskontoret bedömer att ett bristande
omvandlingstryck på byggmarknaden negativt påverkar incitamenten
för ökad kvalitetssäkring
OM INCITAMENT ATT SÄNKA KOSTNADERNA
I det fall orsakerna berördes, framkom framför allt att incitament saknats.
och
Vissa aktörer pekade på egna kompetensproblem medan den övervägande delen menade att problemet skulle lösas av annan part. I detta avseende verkar ganska lite ha förändrats med avseende på den problematik som Byggkommissionen övergripande beskrev om att alla skyller på någon annan.
ANGÅENDE FÖRMÅGAN ATT TA TILL SIG NYA RÖN INOM FORSKNING
Den avgörande faktorn bakom den låga tillämpningsnivån ansåg Byggkommissionen dock vara sektorns självuppfattning och förändringsobenägenhet.
och
Den allvarligaste bristen anser Statskontoret istället vara branschens förmåga att tillgodogöra sig befintliga forsknings- och utvecklingsresultat.
och
En allmänt ökad förändringsbenägenhet och ett bättre konkurrenstryck är således enligt Statskontoret de enskilt viktigaste faktorerna för att öka innovationsspridningen och därmed effektivitet och kvalitet i byggandet.
ANGÅENDE KOSTNADSUTVECKLINGEN
Sammanfattningsvis kvarstår den bedömning som Byggkommissionen lämnade; byggkostnaderna har ökat mer än övriga priser och denna utveckling har fortsatt.
Byggkommissionen menade att de höga byggkostnaderna till stor del kunde förklaras med brist på konkurrens och bristande pristransparens
ANGÅENDE MATERIALPRISER
Byggvaror distribueras ofta i flera olika led vilket innebär svårigheterför pristransparens. Olika former av rabattsystem gör att de s.k. listpriserna, det vill säga de anslagna priserna, ligger långt ifrån de inköpspriser som entreprenörer kan få via olika rabattsystem. Som exempel på rabattsystem kan nämnas volym- och trohetsrabatter för större materialinköp av byggvaror liksom andra former av rabatter som riktar sig särskilt till vissa installatörskategorier.
Detta har inneburit att t.ex. installatörer kan välja att i särredovisning av material och arbetskostnad vid offerter redovisa materialkostnader i form av listpriser exklusive rabatter. Därmed kan installatörer via materialrabatter nå kostnadstäckning för arbetskostnader som då framstår som lägre än vad de faktiskt är.
och
Statskontoret har emellertid under genomförda intervjuer tagit del av uppgifter som ger vid handen att det inte nödvändigtvis finns något incitament för entreprenören att ge heltäckande information om omfattningen av eller formen på rabatten. Vissa rabatter kan till exempel ges retroaktivt.
Detta innebär att redovisade materialkostnader till beställare, även efter dragen rabatt, inte nödvändigtvis överensstämmer med faktiska materialkostnader. Om entreprenören dessutom väljer att redovisa ett ursprungligt pris som ligger på hög nivå, uppstår ytterligare svårigheter för kunden att göra ett informerat val.
OM PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN
Produktivitetsutvecklingen har historiskt sett varit låg i byggsektorn och även under den aktuella tidsperioden.
Tabell 11.2 Produktivitet i näringslivet.* Årlig procentuell
förändring, kalenderkorrigerade värden per den 1/1
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Industri 10,8 7,9 11,2 5,8 5,6 0,9 0,0
Byggverksamhet 0,8 1,0 3,9 -0,8 0,9 -0,1 -2,5
Tjänsteverksamhet 3,6 3,1 3,1 3,1 3,2 -0,8 -1,1
.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Det kan av olika skäl vara svårare att uppnå en högre produktivitet i
högkonjunktur än i lågkonjunktur. Som framgår av tabell 11.2 är dock
produktiviteten låg även jämförelsevis med industrin i övrigt.
Nu kan man ju välja att HELT bortse från dessa rapporter av skälet att rapporterna inte SPECIFIKT avser endast hantverkarbranscherna (även om dessa ingår i undersökningarna) men läser man rapporterna är likheterna med den kritik som framförs bla här på forumet så slående att man i alla fall borde finna anledninga att ta sig en funderare.
Valet är fritt!
njae, jag undrar om inte det skulle stämma rätt bra, jämför t.ex med en bilverkstad, där kommer kunden med arbetet till dig (hantverkare har oftast någon lokal att hyra + bil och på så sätt dubbla omkostnader) och ändå tar bilverkstäder ofta 650kr/tim och uppåt + en massa påslag på produkterna, ta t.ex motorolja där dom ofta har 60-80% i rabatt från GNP så jämför man där så är hantverkare inte oskäligt dyra, det är ju även oftare att en hantverkare har högre lön än vad bilmekanikern har men ändå debiterar bilmekanikern mer per timmeLAINE skrev:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/1649Thomas59 skrev:
http://www.statskontoret.se/Statskontoret/Templates/PublicationPage____4115.aspx
Jag har inte läst dom själv, än ..
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 252 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 252 inlägg
Se där och tack, jag fick dem i form av pdf via mail i morse och orkade således inte leta på nätet.Mikael_L skrev:
Men googlar man på "Skärpning gubbar" och "Sega gubbar" så får man ju en hel del fler intressanta träffar, träffar på remissvar och slutsatser som dras från rapporterna osv osv
t.ex.
http://www.fastighetsaktien.se/content/view/457/18/
http://www.expressen.se/debatt/1.1763930/sega-gubbar-ger-oss-hogre-hyror
http://www.sfv.se/cms/sfv/aktuellt/press/press_2003/remissvar_pa_skarpning_gubbar.html
www.arkitekt.se/s6803/f932/byggkom.pdf
osv
t.ex.
http://www.fastighetsaktien.se/content/view/457/18/
http://www.expressen.se/debatt/1.1763930/sega-gubbar-ger-oss-hogre-hyror
http://www.sfv.se/cms/sfv/aktuellt/press/press_2003/remissvar_pa_skarpning_gubbar.html
www.arkitekt.se/s6803/f932/byggkom.pdf
osv
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 252 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 252 inlägg
Nu har jag inte hunnit det (googla) heller men jag kan gissa att kritiken är massivMikael_L skrev:
från branschföreträdare.Mina citat är ju lite tagna ur sitt sammanhang så det finns nog en helt att anmärka på, det är jag beredd på. Det jag tycker är slående (och som jag ville visa med citaten) är dock att kritiken till så stor del sammanfaller med vad undertecknad och vissa andra framfört i denna och (otaliga) andra trådar.
Slutsatserna är det dock upp till var och en att dra själv.
Ska bli intressant att ta del av Akzid's och Elinstallatörens kommentarer!
Ännu en spännande tråd om hantverkarkostnader som flippat ur...
Är jag ensam om att se det som att problemet är att många konsumenter har svårt att uppskatta kostnaden för ett arbete och har därför en förväntan som ofta överskrids avsevärt?
Den erfarenhet jag har är att man får dålig hjälp med att få en uppskattning av vad priset kommer att landa på. Och det är sällan som hantverkare kan uppge för mig hur man kommer att fakturera för jobbet...
Varför inte införa jämförspriser? Tänk om alla elfirmor INNAN ett jobb skulle uppge:
Vi fakturerar dig material enl xxxs prislista (xxx som typ Ahlsell)
Vi fakturerar arbetskostnad med xxx kr/tim
Arbetstid räknar vi som all tid vi jobbar med din installation (även tid på kontoret), dock max 8h/dagen om inte annat ök.
Restid inkl i arbetstid (alt lägre timkost...)
För Rotavdrag fakturerar vid x kr
Vår faktura är specad och innehåller alla detaljer enl ovan
...tänk vad många fakturadiskussioner ni hantverkare skulle slippa...
Är jag ensam om att se det som att problemet är att många konsumenter har svårt att uppskatta kostnaden för ett arbete och har därför en förväntan som ofta överskrids avsevärt?
Den erfarenhet jag har är att man får dålig hjälp med att få en uppskattning av vad priset kommer att landa på. Och det är sällan som hantverkare kan uppge för mig hur man kommer att fakturera för jobbet...
Varför inte införa jämförspriser? Tänk om alla elfirmor INNAN ett jobb skulle uppge:
Vi fakturerar dig material enl xxxs prislista (xxx som typ Ahlsell)
Vi fakturerar arbetskostnad med xxx kr/tim
Arbetstid räknar vi som all tid vi jobbar med din installation (även tid på kontoret), dock max 8h/dagen om inte annat ök.
Restid inkl i arbetstid (alt lägre timkost...)
För Rotavdrag fakturerar vid x kr
Vår faktura är specad och innehåller alla detaljer enl ovan
...tänk vad många fakturadiskussioner ni hantverkare skulle slippa...
Orkar faktiskt inte kommentera så mycket.Thomas59 skrev:Nu har jag inte hunnit det (googla) heller men jag kan gissa att kritiken är massiv
Mina citat är ju lite tagna ur sitt sammanhang så det finns nog en helt att anmärka på, det är jag beredd på. Det jag tycker är slående (och som jag ville visa med citaten) är dock att kritiken till så stor del sammanfaller med vad undertecknad och vissa andra framfört i denna och (otaliga) andra trådar.
Slutsatserna är det dock upp till var och en att dra själv.
Ska bli intressant att ta del av Akzid's och Elinstallatörens kommentarer!
Jag tänker först och främst på den anställde och dennes trygghet.
GIvetvis förstår jag att det går att effektivisera inom vissa delar, men det får inte ske på bekostnad att folk ska bli utbrända. Vilket jag kan se vissa risker med när man förespråkar de systemet du vill införa. Utbränd blir man inte över en natt.. Men låt säga att man nu börjar debitera endast den tid man är hos kund men till en högre timpeng. Vilket då leder till att man effektiviserar "dötiden" mellan uppdragen är tanken, om jag förstått det rätt? På sikt kan ett sånt här system leda till att personal blir mer "piskade" oavsett om vi pratar arbetsledare eller gubben ute på golvet.
Du thomas som är bra på studier, vet du om det finns någon studie som visar på sambandet pressad arbetstid och utbrändhet?
Denna diskutionen här har handlat om elektriker, och "ni" har lagt fram argument som att det på denna marknad inte råder fri konkurans pga behörighetssystemet bl.a. Och att "vi" är trångsynta och inte villiga till förändring. Men du hänvisar till en studie som har gjorts i bygg och anläggningssektorn och i denna sektor så är elsidan väldigt liten.
Däremot så har väl byggsidan om något varit utsatta för konkurrans? Byggnads förlorade bla ett välkännt mål om utländsk arbetskraft. Det finns inga behörigheter som sätter käppar i hjulet för den driftige "outbildade" enteprenören som vill starta ett byggföretag.
Så i denna sektor om någon borde ju den den fria marknadsekonomin råda fullt ut här? Endå så är den oeffektiv?
Nej jag hävdar fortfarande att detta handlar om ideologi där denna ena sidan vill sänka lönerna för "arbetare" så att de "rika" i samhället har råd till mer.
Man vill på ännu en marknad i samhället få lågavlönad personal, som vi tex har på textilindustrin eller andra marknader där man kan lägga produktionen på utlandet.
Nu vill man ta utlandet till sverige för att utföra tjänster istället. Med följd att man kommer sänka lönen för de människor som arbetar med de tjänsterna i sverige. Varvid man har lyckats med konststycket att öka klyftorna i samhället ännu mer.
Jag hoppas ni har överseende med mina många stavfel, jag är bara en lågutbildad elektriker men med behörighet, så så svårt kan det inte vara att få den här behörigheten...
Och att jag lite slarvigt har använt mig av utryck som ni, vi, arbetare o.s.v.
Ps, Förändra gärna, men med förstånd!
Det vore väldigt grovt felaktigt att påstå att elbranschen skulle sakna konkurrens, själva upplägget med många små aktörer som alla jobbar mot en gemensam marknad är perfekta förutsättningar för konkurrens enligt "regelboken".
Behörighetssystemet förändrar denna situation lite, till det sämre, men det tar inte på något som helst sätt bort konkurrensen. Prissättningssystemet förstör också den rena konkurrensen en del.
Men jag skulle tro att bristen på elektriker nog är det som mest sätter konkurrens ur spel i det här fallet.
Behörighetssystemet förändrar denna situation lite, till det sämre, men det tar inte på något som helst sätt bort konkurrensen. Prissättningssystemet förstör också den rena konkurrensen en del.
Men jag skulle tro att bristen på elektriker nog är det som mest sätter konkurrens ur spel i det här fallet.
Som jag skrev innan så är inte hantverkarbranschen dyr om man jämför mot t.ex en bilverkstad.
Sen måstejag fråga alla dom som ser alla dessa oändliga möjligheter till effektivisering inom hantverksbranschen, vad jobbar ni med själva?
jag har varit inhyrd inom kommuner & landsting samt försvaret och på flera olika industrier å där blir man verkligen inte sönderstressad och ingen annan på dom ställena heller.
Jag har även gått på byggen samt jobbar som serviceelektriker/projektledare, visst finns det folk som maskar men tempot är ändå mycket högre.
Sen måstejag fråga alla dom som ser alla dessa oändliga möjligheter till effektivisering inom hantverksbranschen, vad jobbar ni med själva?
jag har varit inhyrd inom kommuner & landsting samt försvaret och på flera olika industrier å där blir man verkligen inte sönderstressad och ingen annan på dom ställena heller.
Jag har även gått på byggen samt jobbar som serviceelektriker/projektledare, visst finns det folk som maskar men tempot är ändå mycket högre.