Istället för en extra motor kan man ju montera en Y/D-start på atombomben, f'låt vedskruven, menar jag.
De flesta elbolag tillåter ändå inte direktstart för motorer över 4 kW, om du inte köper råkraft och har egen transformatorstation.
De flesta elbolag tillåter ändå inte direktstart för motorer över 4 kW, om du inte köper råkraft och har egen transformatorstation.
Medlem
· Västra götaland
· 7 inlägg
Korrekt, korrekt, men inte nu längre. Moderna A-synkronmotorer i dag upp till 5,5 kW kan mycket väl startas direkt på vanlig gårdslinje. Därför är dom ofta lindade 220/400 V. (billigare att tillverka dessutom). Ingen dyr stjärn/triangel starter behövs.
I mitt fall kom jag över en sådan motor och alternativet var att höja huvudsäkringarna (högre fast avgift) eller att komma över en liten hjälpmotor (0,55 kW) vilket visa sej lätt på skroten och där fanns också plenty med 5,5 kW 2880 rpm motorer men ont om 1450 varvs.
Om man som jag tycker, installerar back och nödstop, kommer man nog inte ifrån kontaktorer ändå och ett motorskydd bör man ju ha. Om jag kommit över en 5,5 kW motor lindad 400/600 V så hade jag definitivt arrangerat för Y/D starter eller ännu bättre en slipring motor. Eller som regeln är på den Amerikanska kontinenten, att använda starttransformator.
På tal om US & Canada är det intressant att följa motsvarande forum om konklyvar där. Det talas bl. a. om att man får va försiktig vid handhavandet men inget om atombomber. So kärn-klyvare göre sig icke besvär
). Åxå intressant att titta på dom skruvklyvar som finns på den marknaden. Dom behöver verkligen förbättras och där har den slumrande skruvklyvtillverkningen i Sverige mycket att lära ut. At titta på Youtube o tokiga klyvar/re då kan man lika gärna kolla på Charley Chaplins Moderna Tider och varna för all industri.
I mitt fall kom jag över en sådan motor och alternativet var att höja huvudsäkringarna (högre fast avgift) eller att komma över en liten hjälpmotor (0,55 kW) vilket visa sej lätt på skroten och där fanns också plenty med 5,5 kW 2880 rpm motorer men ont om 1450 varvs.
Om man som jag tycker, installerar back och nödstop, kommer man nog inte ifrån kontaktorer ändå och ett motorskydd bör man ju ha. Om jag kommit över en 5,5 kW motor lindad 400/600 V så hade jag definitivt arrangerat för Y/D starter eller ännu bättre en slipring motor. Eller som regeln är på den Amerikanska kontinenten, att använda starttransformator.
På tal om US & Canada är det intressant att följa motsvarande forum om konklyvar där. Det talas bl. a. om att man får va försiktig vid handhavandet men inget om atombomber. So kärn-klyvare göre sig icke besvär
). Åxå intressant att titta på dom skruvklyvar som finns på den marknaden. Dom behöver verkligen förbättras och där har den slumrande skruvklyvtillverkningen i Sverige mycket att lära ut. At titta på Youtube o tokiga klyvar/re då kan man lika gärna kolla på Charley Chaplins Moderna Tider och varna för all industri.
Vad man kan starta och vad nätbolaget tycker att man får starta är inte nödvändigtvis samma sak. Men i princip är det riktigt att en modernare motor har mindre rotormassa och är därför lättare att starta men sämre till att köra laster som varierar kraftigt i momentbehov, som exempelvis en skruvklyv.
Tillbaka på ruta ett.
Frekvensomriktare är också billiga numera, och låter motorn smyga upp i varv hur fint som helst.
Tillbaka på ruta ett.
Frekvensomriktare är också billiga numera, och låter motorn smyga upp i varv hur fint som helst.
Medlem
· Västra götaland
· 7 inlägg
Gratulerar till lyckat "manhattan-projekt"
Tack! Ja det blev en lyckad nedkomst (Truman).
Svaret är "Nja". Skruven med spets blir kanske problem att köpa över disk. Faxes i Burseryd lär ha några skruvar kvar med 38 mm borrning (10 hp motor eller bussning). Ca en lax.
Försök också Jula i Skara för konen. Dom startade ju upp sin rörelse genom att på gården Jultorp tillverka den så kallade kombi klyven. De har jag läst i deras katalog. Resten är historia.
Försök begagnat marknaden men notera nedan förhållandet på konan.
Den går att svarva till i en välutrustad mekanisk verkstad där den löstagbara spetsen bör va i härdbart stål. Kroppen kan va stål, gjutjärn, aluminium.
Väldigt noga att formen på konan är som framtagits på båda sidor av Atlanten.
Förhållandet mellan diametern och längden bör vara ca 1: 2.5 Till ex. D= 12,5 cm och L = 31,25 cm och profilen rak spetsig kona. (ingen inbuktning på mitten).
Stigningen på gängan har jag mätt till ca 8 mm på både Julas och Faxes konor. Den förra har aluminium kropp (bra för lägre tyngdpunkt).
För att svarva den koniska gängan måste svarven ha en så kallad linjal monterad (Taper Attachment).
Kilspår är nödvändigt i aluminium kona och där behövs kilspårsverktyg, kipphyvel eller i värsta fall ett sett med bra filar och tålamod.
De går att låsa konan på axeln med ett par kraftiga insexskruvar min M 10 och Loctite.
Spärrnyckel ¾” och adepter finns hos Biltema för tre små lappar. Försök åxå Swedol för samma verktyg.
På skroten kan man nog komma över till billig penning elmotorer, start/stopp utrustning mm. Om konan monteras direkt på motoraxeln får varvtalet vara 1500 rpm eller lägre.
Kanske U-balk (50 x 40 x 6) eller rör motsvarande till ramen. Plåt plan/durk 5-6 mm.
För nedväxlade klyvar, axlar med kullager/hållare, remskivor och 3000 rpm motor.
Om man kommer över axel med lagring till en hö fläkt modell större eller liknande (40 mm axel) är det bara att sätta igång och svarva/låta svarva.
Mycket viktigt för säkerheten är att bordet har bekväm arbetshöjd (min 70 cm) och har avställning på båda sidor av konan samt stoppknapp i bekväm höjd.
Mothåll under eller över skruven är nödvändigt särskilt när man klyver klenare virke.
Vad kostar den att bygga? Beror helt på hur mycke av materialet man kommer över på skroten och hur mycke man kan göra själv.
Skulle tro att 5 laxar räcker långt om man lyckas handla det mesta på skroten.
Tio om man ska tillverka en nedväxlad drömklyv med remskivor och allt från butik.
Det är definitivt enklare att bygga en konklyv än en hydraulisk motsvarande. Den kommer att bli snabbare och ha större klyvområde (2 - > 50cm diameter).
Notera också att skruvklyven inte är förbjuden att tillverka i Sverige. Att få en specifik modell godkänd för massproduktion av arbetarskyddsstyrelsen är en annan femma.
Slutligen. Man ska ha handskar när man klyver med konklyv. Knäppta ärmar och inga långa skärp/halsdukar som flaxar. En liten yxa till hands för att kapa bark, näver och träfibrer. Man ska stå stadigt på halkfritt plant underlag.
Kommer att skicka med bilder på den modifierade skruvklyven som jag döpt om till Mk I och försett med ¾” drivhylsa för spärrnyckel och målat i kulörta färger.
De va som allt, Bengt Bonndräng
Tack! Ja det blev en lyckad nedkomst (Truman).
Svaret är "Nja". Skruven med spets blir kanske problem att köpa över disk. Faxes i Burseryd lär ha några skruvar kvar med 38 mm borrning (10 hp motor eller bussning). Ca en lax.
Försök också Jula i Skara för konen. Dom startade ju upp sin rörelse genom att på gården Jultorp tillverka den så kallade kombi klyven. De har jag läst i deras katalog. Resten är historia.
Försök begagnat marknaden men notera nedan förhållandet på konan.
Den går att svarva till i en välutrustad mekanisk verkstad där den löstagbara spetsen bör va i härdbart stål. Kroppen kan va stål, gjutjärn, aluminium.
Väldigt noga att formen på konan är som framtagits på båda sidor av Atlanten.
Förhållandet mellan diametern och längden bör vara ca 1: 2.5 Till ex. D= 12,5 cm och L = 31,25 cm och profilen rak spetsig kona. (ingen inbuktning på mitten).
Stigningen på gängan har jag mätt till ca 8 mm på både Julas och Faxes konor. Den förra har aluminium kropp (bra för lägre tyngdpunkt).
För att svarva den koniska gängan måste svarven ha en så kallad linjal monterad (Taper Attachment).
Kilspår är nödvändigt i aluminium kona och där behövs kilspårsverktyg, kipphyvel eller i värsta fall ett sett med bra filar och tålamod.
De går att låsa konan på axeln med ett par kraftiga insexskruvar min M 10 och Loctite.
Spärrnyckel ¾” och adepter finns hos Biltema för tre små lappar. Försök åxå Swedol för samma verktyg.
På skroten kan man nog komma över till billig penning elmotorer, start/stopp utrustning mm. Om konan monteras direkt på motoraxeln får varvtalet vara 1500 rpm eller lägre.
Kanske U-balk (50 x 40 x 6) eller rör motsvarande till ramen. Plåt plan/durk 5-6 mm.
För nedväxlade klyvar, axlar med kullager/hållare, remskivor och 3000 rpm motor.
Om man kommer över axel med lagring till en hö fläkt modell större eller liknande (40 mm axel) är det bara att sätta igång och svarva/låta svarva.
Mycket viktigt för säkerheten är att bordet har bekväm arbetshöjd (min 70 cm) och har avställning på båda sidor av konan samt stoppknapp i bekväm höjd.
Mothåll under eller över skruven är nödvändigt särskilt när man klyver klenare virke.
Vad kostar den att bygga? Beror helt på hur mycke av materialet man kommer över på skroten och hur mycke man kan göra själv.
Skulle tro att 5 laxar räcker långt om man lyckas handla det mesta på skroten.
Tio om man ska tillverka en nedväxlad drömklyv med remskivor och allt från butik.
Det är definitivt enklare att bygga en konklyv än en hydraulisk motsvarande. Den kommer att bli snabbare och ha större klyvområde (2 - > 50cm diameter).
Notera också att skruvklyven inte är förbjuden att tillverka i Sverige. Att få en specifik modell godkänd för massproduktion av arbetarskyddsstyrelsen är en annan femma.
Slutligen. Man ska ha handskar när man klyver med konklyv. Knäppta ärmar och inga långa skärp/halsdukar som flaxar. En liten yxa till hands för att kapa bark, näver och träfibrer. Man ska stå stadigt på halkfritt plant underlag.
Kommer att skicka med bilder på den modifierade skruvklyven som jag döpt om till Mk I och försett med ¾” drivhylsa för spärrnyckel och målat i kulörta färger.
De va som allt, Bengt Bonndräng
Redigerat:
Notera att du enligt maskindirektivet måste CE-märka även för egenbruk. Vilket innebär riskanalys, dokumentation osv.Bengt Bonndräng skrev:
Något som man naturligtvis kan skita i, om man inte bryr sig om reglementet.
Medlem
· Västra götaland
· 7 inlägg
Inge nödstopp nära till hands???
Jo! Nödstopp finnes. Syns inte så tydligt på bilderna så skickar en tydligare bild.
Start, stopp och back sitter hyggligt bra till tycker jag. Stoppknappen som nödstopp har jag inte behövt använda under dom ca 10 år jag och andra använt klyven (Mk I). Det är vid fastkörning av skruven i tjurvirke som den kommer lägligt till pass för att undvika att bränna säkringar. 1440 rpm på skruven kanske låter mycke men är ganska lagom. You havent got the day you know.
Bengt Bonndräng
Jo! Nödstopp finnes. Syns inte så tydligt på bilderna så skickar en tydligare bild.
Start, stopp och back sitter hyggligt bra till tycker jag. Stoppknappen som nödstopp har jag inte behövt använda under dom ca 10 år jag och andra använt klyven (Mk I). Det är vid fastkörning av skruven i tjurvirke som den kommer lägligt till pass för att undvika att bränna säkringar. 1440 rpm på skruven kanske låter mycke men är ganska lagom. You havent got the day you know.
Bengt Bonndräng
Bumpar denna tråd lite.
Varför handskar? Är det inte lättare att fastna i skruven med handskar än utan, med risk för otäcka skador som följd. Handskar är ju en fördel om en finger nyps fast i stocken (dvs om man inte lyckar med en fullständig klyvning när man håller i stocken och drar tillbaka den för ett nytt försök) men det är mu mer obehagligt än farligt - i alla fall om man jämför med att fastna i skruven...Bengt Bonndräng skrev:
Medlem
· Västra götaland
· 7 inlägg
---Citat (Ursprungligen postat av Bengt Bonndräng)---
[...]Man ska ha handskar när man klyver med konklyv. Knäppta ärmar och inga långa skärp/halsdukar som flaxar.[...]
--- Slut citat---
Varför handskar? Är det inte lättare att fastna i skruven med handskar än utan, med risk för otäcka skador som följd.....
Svar;
Handskar behövs särskilt på vintern för att skydda händerna från kyla, stick, kläm och slitskador.
På sommarn är det ok att klyva utan handskar särskilt om virket är klent, jämnt och lättkluvet som ask, asp, glasbjörk utan kvistar. Men om man ska klyva massor och virket är grenigt, tjurigt och kådan rinner är det nog även då lämpligt att skydda händerna med ordentliga handskar.
Vanliga arbetshandskar i Amerikanskt utförande (finger handskar) använder jag.
Risken ökar nog inte med ordentliga arbetshandskar vid klyvning, kapning, fällning och hantering av virke. Man får va koncentrerad, försiktig och inte uttröttad vid vedhantering. Lika lite som man får komma i kontakt med skruvkonor får man komma åt roterande sågklingor, sågskedjor, axlar, yxor mm.
Att dra tillbaks kubben när konan roterar bör man inte göra. Man stänger av och backar konan. Genom att backa motorn och om den kört fast backa med spärrnyckel. Vid murket virke händer det att skruven släpper gängan så att säga. Stoppa då skruven och dra tillbaks kubben.
Om man kollar på www2.slu.se så ser man att läsa att hydraul- klyvar orsakar flest olyckor vid vedhantering, främst på händer och armar.
Trotts alla utökade säkerhetsdetaljer och CE krav har säkerheten inte förbättrats. Tydligen har dom blivit så komplicerade att köra att det inbjuder till tvåmanskörning och då händer missförstånd.
Hur har de då gått med ombyggnaden av skruvklyv Mk II?
Bra och jag har arrangerat att den kan direkt- drivas till en BM 230 Victor.
Så den som är lycklig ägare av en BM/Volvo 230 kan med hjälp av ett kraftuttag monterat där uttag för remskiva finns få en förnämlig drivare som på tomgång klyver dom största kubbar. Ordinarie kraftuttag kan inte användas eftersom skruven då kommer att gå fel väg och för sakta enligt mej.
Bengt Bonndräng
[...]Man ska ha handskar när man klyver med konklyv. Knäppta ärmar och inga långa skärp/halsdukar som flaxar.[...]
--- Slut citat---
Varför handskar? Är det inte lättare att fastna i skruven med handskar än utan, med risk för otäcka skador som följd.....
Svar;
Handskar behövs särskilt på vintern för att skydda händerna från kyla, stick, kläm och slitskador.
På sommarn är det ok att klyva utan handskar särskilt om virket är klent, jämnt och lättkluvet som ask, asp, glasbjörk utan kvistar. Men om man ska klyva massor och virket är grenigt, tjurigt och kådan rinner är det nog även då lämpligt att skydda händerna med ordentliga handskar.
Vanliga arbetshandskar i Amerikanskt utförande (finger handskar) använder jag.
Risken ökar nog inte med ordentliga arbetshandskar vid klyvning, kapning, fällning och hantering av virke. Man får va koncentrerad, försiktig och inte uttröttad vid vedhantering. Lika lite som man får komma i kontakt med skruvkonor får man komma åt roterande sågklingor, sågskedjor, axlar, yxor mm.
Att dra tillbaks kubben när konan roterar bör man inte göra. Man stänger av och backar konan. Genom att backa motorn och om den kört fast backa med spärrnyckel. Vid murket virke händer det att skruven släpper gängan så att säga. Stoppa då skruven och dra tillbaks kubben.
Om man kollar på www2.slu.se så ser man att läsa att hydraul- klyvar orsakar flest olyckor vid vedhantering, främst på händer och armar.
Trotts alla utökade säkerhetsdetaljer och CE krav har säkerheten inte förbättrats. Tydligen har dom blivit så komplicerade att köra att det inbjuder till tvåmanskörning och då händer missförstånd.
Hur har de då gått med ombyggnaden av skruvklyv Mk II?
Bra och jag har arrangerat att den kan direkt- drivas till en BM 230 Victor.
Så den som är lycklig ägare av en BM/Volvo 230 kan med hjälp av ett kraftuttag monterat där uttag för remskiva finns få en förnämlig drivare som på tomgång klyver dom största kubbar. Ordinarie kraftuttag kan inte användas eftersom skruven då kommer att gå fel väg och för sakta enligt mej.
Bengt Bonndräng
