15 861 läst · 233 svar
16k läst
233 svar
Varför amortera????
OK. Så långt håller jag med dig.Strixx skrev:
Den försvinner inte. Men den ökar inte för att du amorterar. Risken uppstod i.o.m. att du köpte huset. Och den är lika stor vare sig du amorterar eller inte. Den blir du inte av med så länge du bor i hus.Strixx skrev:
Struntar du nu i att amortera och köper aktier för de pengarna så lägger du ju på en risk till.
Nä, den ökande risken uppstår när du köper aktierna. Du lägger ju på denna risk på den risk du redan tagit i.o.m. husköpet.Strixx skrev:
Om jag hade lagt pengar i madrassen tills jag hade råd att köpa ett hus för dem -- hade du sett det som ett sparande? Vad är då skillnaden mot att låna pengar till huset och betala på lånet allt eftersom?Strixx skrev:
Alltså är vi överens om att det finns en risk i sparandet i form av amortering.Konsulten skrev:
Placerar du sedan dina pengar i aktier istället för att amorter så öka inte risken. Kanske den blir lika stor, men man kan ackså argumentera att den blir mindre. En bred portfölj av invseteringar spridda i helt olika marknader brukar ju anses som bäst. För att man SPRIDER riskerna.
Genom att istället placera pengarna i tex obligationer så minskar du faktiskt risken. För risken i tex stadsobligationer är enligt mig betydligt mindre än tex hus.
Nä, det är vi inte överens om.Strixx skrev:
Risken består i husköpet. Om du amorterar eller inte är ovesäntligt. Amorteringen ökar inte risken. Gör du förlust vid försäljningen så gör du lika stor förlust oavsett om du amorterat eller inte.
Jo, det gör den. Du inför ett riskmoment till. I värsta fall faller värdet på huset samtidigt som värdet på aktierna faller. Då har du förlorat mer än någon som inte lagt pengarna på aktier utan har använt dem på att amortera i stället.Strixx skrev:
Säg att jag äger aktier i Ericsson och väljer att även köpa lika mång aktier i SCA. Ökar risken då?Konsulten skrev:
Ja, givetvis, särskilt om du lånar pengar för att köpa SCA-aktier...Strixx skrev:
Säg att du har 1 miljon kronor. Du investerar 500 000 i Ericsson-aktier, och behåller 500 000 kontant. Din totala marknadsrisk är då mindre än om du använder dina 500 000 som är över till köp i SCA -- du kommer inte undan marknadsrisken, även om du förstås kan diversifiera bort det mesta av den enskilda företagsrisken/sektorsrisken.
Anledningen att 50% Ericsson + 50% SCA är mer risk än 50% Ericsson + 50% kontant är att betavärdet för Ericsson och SCA båda är positiva. Eric B beta = 2.31, SCA B beta = 0.6. Det betyder ungefär "om börsen stiger 1%, stiger Eric B 2.31%, och SCA B stiger 0.6%", men också tvärtom -- vid en börsnedgång sjunker både Eric B och SCA B, Eric B mer än SCA B. Hade du hittat aktier med konsekvent negativa beta-värden så hade du kunnat diversifiera fram en portfölj med mindre risk, men det är inte särskilt enkelt...
Med ditt resonemang skulle risken minska ju mer pengar man lånar! Så är det helt enkelt inte. Sedan ska man givetvis inte amortera som en galning och stoppa in alla sina pengar i huset, samtidigt som man helt saknar kontanter och andra investeringar. Men amorteringar är normalt sett en av de investeringar som ger bäst avkastning i jämförelse med risken.
Vi renoverar ett stort äldre hus som vi fått billigt. Nu när vi har installerat nya fönster och ytterdörrar samt även slängt in en bil i lånet så är det ändå relativt lågt (jämfört med nybygge).
Hur jag än räknar så blir det dyrare för oss inom överskådlig framtid, ja resten av våra liv faktiskt, att amortera. Finns ingen som helst anledning med andra ord. Eftersom lånet är så pass litet är jag övertygad om att vi kommer att betrakta beloppet som en spottstyver om 20 år. Så varför i hela fridens namn ska vi amortera?!? Jag lägger hellre pengarna på blöjor och annat som känns viktigt idag. Tror att jag ändå kommer att kunna betala av lånet stötvis om jag har lust med det i framtiden.
Att jag trots det amorterar ändå beror på en relativt färsk relation med banken och flathet från min sida. Men om jag förståt det rätt så ska det inte vara några problem att förhandla bort amorteringen.
Hur jag än räknar så blir det dyrare för oss inom överskådlig framtid, ja resten av våra liv faktiskt, att amortera. Finns ingen som helst anledning med andra ord. Eftersom lånet är så pass litet är jag övertygad om att vi kommer att betrakta beloppet som en spottstyver om 20 år. Så varför i hela fridens namn ska vi amortera?!? Jag lägger hellre pengarna på blöjor och annat som känns viktigt idag. Tror att jag ändå kommer att kunna betala av lånet stötvis om jag har lust med det i framtiden.
Att jag trots det amorterar ändå beror på en relativt färsk relation med banken och flathet från min sida. Men om jag förståt det rätt så ska det inte vara några problem att förhandla bort amorteringen.
Dyrare kan det väl ändå inte bli. Det kan bli mindre pengar över per månad, ja. Men det är en annan sak.eternit skrev:Vi renoverar ett stort äldre hus som vi fått billigt. Nu när vi har installerat nya fönster och ytterdörrar samt även slängt in en bil i lånet så är det ändå relativt lågt (jämfört med nybygge).
Hur jag än räknar så blir det dyrare för oss inom överskådlig framtid, ja resten av våra liv faktiskt, att amortera. Finns ingen som helst anledning med andra ord.
Det du amorterar idag har du igen när du säljer huset. Och säg att du amorterar tills du går i pension för att då upphöra. Ränteutgifterna blir då bra mycket lägre per månad än om du inte amorterat alls.
Det beror ju på infaltionen under den perioden. Om inflationen är noll eller väldigt låg (som nu) så kommer lånet, värdemässigt sett, vara lika stort om 20 år som det är nu. Jag tror man gör ett stort misstag om man räknar med att en hög inflation äter upp lånen. Så har det varit historiskt, men så kommer det (förhoppningsvis) inte bli igen.eternit skrev:
Har gjort en kalkyl där följande förutsättningar gäller:
* Ska bo i huset 45 år
* Det finns ingen inflation
* Räntan är konstant
* Tar ingen hänsyn till ränteavdrag
* Jag struntar i vad som händer med pengarna om 45 år, det är min månadskostnad som är relevant, inte arvet till mina barn eller en eventuell rikedom vid ålderns höst
Om räntan ligger på 2,5% så behöver man amortera bort hela lånet på 10 år för att det ska vara någon idé. Drar man ut på amorteringarna längre så blir den genomsnittsliga månadshyran under 45 år högre än om man inte amorterat alls. Om man trots vetskapen om detta är dum nog att försöka amortera av lånet på tex 45 år så tar det 40 år innan månadskostnaden blir lägre än om man bara betalat ränta.
Om räntan ligger på 4% så måste hela lånet vara borta på 41 år för att det ska löna sig att ha amorterat. Det tar då 25 år innan månadskostnaden blir lägre än om man enbart betalat ränta.
Om räntan är så hög som 6% ja då börjar det bli dags att fundera på att amortera. Med en 45-årig avbetalningsplan så tar det då bara 15 år att få lägre "månadshyra" till banken än om man inte amorterat.
För min egen del känns det som att det inte är någon idé att amortera. Eller så ska det amorteras snabbt sjutton. Annars gör man bara banken en stor tjänst.
* Ska bo i huset 45 år
* Det finns ingen inflation
* Räntan är konstant
* Tar ingen hänsyn till ränteavdrag
* Jag struntar i vad som händer med pengarna om 45 år, det är min månadskostnad som är relevant, inte arvet till mina barn eller en eventuell rikedom vid ålderns höst
Om räntan ligger på 2,5% så behöver man amortera bort hela lånet på 10 år för att det ska vara någon idé. Drar man ut på amorteringarna längre så blir den genomsnittsliga månadshyran under 45 år högre än om man inte amorterat alls. Om man trots vetskapen om detta är dum nog att försöka amortera av lånet på tex 45 år så tar det 40 år innan månadskostnaden blir lägre än om man bara betalat ränta.
Om räntan ligger på 4% så måste hela lånet vara borta på 41 år för att det ska löna sig att ha amorterat. Det tar då 25 år innan månadskostnaden blir lägre än om man enbart betalat ränta.
Om räntan är så hög som 6% ja då börjar det bli dags att fundera på att amortera. Med en 45-årig avbetalningsplan så tar det då bara 15 år att få lägre "månadshyra" till banken än om man inte amorterat.
För min egen del känns det som att det inte är någon idé att amortera. Eller så ska det amorteras snabbt sjutton. Annars gör man bara banken en stor tjänst.
Är ju en bedömning som var och en får göra. Ändrar inte på det faktum att amortering är en sparform som ger bra avkastning i förhållande till risken.eternit skrev:
Du gör knappast banken en tjänst f.ö. De vill ju ha in så mycket ränta som möjligt. Du gör alltså banken en stor tjänst genom att inte amortera.
Faktum kvarstår, om man amorterar så blir månadsbetalningen till banken större än annars i minst 20-30 år. Såvida man inte amorterar av lånet snabbare än 40 år.
Och visst tjänar banken på att jag amorterar. Flödet av pengar in till banken från mig blir större än om jag inte amorterat. I väldigt många år. Tror detta har påpekats tidigare.
Och visst tjänar banken på att jag amorterar. Flödet av pengar in till banken från mig blir större än om jag inte amorterat. I väldigt många år. Tror detta har påpekats tidigare.
Månadsbetalningen blir inte större om du betalar ränta och amorterar 1000 kr, än om du betalar ränta och köper fondandelar för 1000 kr. Amortering är en form av sparande. Låter du bli att spara så får du naturligtvis mer pengar kvar i plånboken. Oavsett vilken sparform vi diskuterar.eternit skrev:
Vet inte om jag köper det argumentet. Känns inte direkt logiskt. Har dock inte så stor insyn i bankernas finanser, så jag låter det vara osagt.eternit skrev:
En "perfekt bank" tjänar som mest pengar om det utlånade kapitalet är så stort som möjligt. Banken tjänar inte på amorteringar, eftersom banken i sin tur har lån för att finansiera utlåningen till hushållen. Mycket förenklat tjänar banker pengar på att låna till billigare ränta av riksbanken och sedan låna ut till dyrare ränta till hushållen, där mellanskillnaden = bankens vinst. Det är inte så att hushållens besparingar på banken är de pengar som sedan lånas ut till andra hushåll, även om man lätt tror det. Sedan finns det andra saker som kapitalkrav och riskberäkningar som komplicerar det hela, men i grunden tjänar banken mest pengar på att ha en stor andel utlånat kapital.
Ur bankens synvinkel finns det inga lika säkra placeringar för bankens kapital som hushåll som lånar med bostäder som säkerhet.
Att aldrig amortera gynnar alltså banken mest av alla. Sedan kan man, i utbyte mot viss risk, istället för att amortera spara pengar i andra sparformer mot eventuell högre avkastning, men då väljer man själv att öka sin risk (om man köpt bostad mot 95% lån och istället för att amortera köpt aktier under perioden 2000-2004 så hade man tagit en större risk och förlorat mer pengar än om man amorterat).
Har man sedan filosofin att "jag bryr mig inte om förmögenhet" eller "jag vill inte lämna något arv", då ska man förstås varken amortera eller spara i fonder, utan konsumera så gott det går, och öka sitt bostadslån om bostaden går upp i värde. Det är också en filosofi man kan ha (som praktiseras flitigt i t.ex. USA och Storbritannien).
Säg att ränta + inflation är konstant (4% + 0%) i 20 år framöver, och att du idag lägger 5000/mån på räntor. Om du amorterar hälften på 20 år så är du sedan nere på en utgift på 2500/mån för räntorna, samtidigt som du får igen amorteringspengarna när du säljer huset. Amorterar du 0 har du exakt lika stor skuld och fortfarande 5000/mån i utgift efter 20 år, samtidigt som det du använt pengarna till har en avkastning som är osäker. Det är ett val man får göra. Kanske valet är enklare om räntan hade legat på 8%?
Ur bankens synvinkel finns det inga lika säkra placeringar för bankens kapital som hushåll som lånar med bostäder som säkerhet.
Att aldrig amortera gynnar alltså banken mest av alla. Sedan kan man, i utbyte mot viss risk, istället för att amortera spara pengar i andra sparformer mot eventuell högre avkastning, men då väljer man själv att öka sin risk (om man köpt bostad mot 95% lån och istället för att amortera köpt aktier under perioden 2000-2004 så hade man tagit en större risk och förlorat mer pengar än om man amorterat).
Har man sedan filosofin att "jag bryr mig inte om förmögenhet" eller "jag vill inte lämna något arv", då ska man förstås varken amortera eller spara i fonder, utan konsumera så gott det går, och öka sitt bostadslån om bostaden går upp i värde. Det är också en filosofi man kan ha (som praktiseras flitigt i t.ex. USA och Storbritannien).
Säg att ränta + inflation är konstant (4% + 0%) i 20 år framöver, och att du idag lägger 5000/mån på räntor. Om du amorterar hälften på 20 år så är du sedan nere på en utgift på 2500/mån för räntorna, samtidigt som du får igen amorteringspengarna när du säljer huset. Amorterar du 0 har du exakt lika stor skuld och fortfarande 5000/mån i utgift efter 20 år, samtidigt som det du använt pengarna till har en avkastning som är osäker. Det är ett val man får göra. Kanske valet är enklare om räntan hade legat på 8%?
Det kanske är självklarheter för andra men inte förrän jag fick ihop min kalkyl förstod jag hur lite jag själv har att "tjäna" på att amortera. Har man ganska höga lån finns det ingen utsikt alls att bli av med dem så varför bry sig. Betraktar man däremot amorteringen som ett sparande kan jag gå med på att det måhända är en säker sparform med bra villkor, även om jag personligen hellre riskar lite och satsar på fonder eller aktier.
Amortera!....med 2,5% ränta?
Själv anser jag att en bra balanserad portfölj av aktier och optioner är en vettigare placering än än att amortera lån på 2,5% ränta.
2,5% avkastning kan man ju få på ett par timmar med rätt placering..... ;D
Själv anser jag att en bra balanserad portfölj av aktier och optioner är en vettigare placering än än att amortera lån på 2,5% ränta.
2,5% avkastning kan man ju få på ett par timmar med rätt placering..... ;D
Problemet i ett forum är att många läser det som skrivs och det blir sanningar.
Vad man än tycker och tänker så tycker jag man bör tänka utifrån amortera på lånen eller ej. Inte alternativ placeringar, "säkra" avkastningar, etc. Det finns inte och är inte vad tråden handlar om.
Vad man än gör i livet, så finns det alltid en risk. Min ståndpunkt inför amorteringar, som jag tidigare redovisat, står jag fortfarande för. Däremot skulle jag inte investera mina "amorteringspengar" i t ex aktier, optioner, etc. Ha lite pengar på banken och lev nu känns bra för mig. Är själv nöjd med situationen som den är och tycker livet är kanon! Behöver därmed inte tjäna dom extra 1-2-3-4-5% i extra avkastning. Om dom blir. Hade Ni lyckats så väl innan, hade Ni ju inte haft behovet av att amortera....
Diskussionerna, om att "lätt" tjäna extra pengar genom att netta 2.5%/dag här och där med smarta investeringar ger jag inte ett skit för. Sorry. Känner igen situationen och diskussionen då kronan devalverades och utlandslån var på topp. Hoppas ingen säljs in på detta så som diskussionen har förts. Alla har inte gåvan, kompetensen, turen eller vad man skall kalla det och då kan det blir dyrt istället.
Tråden handlar inte förvaltning av kapitalet och vad man alternativt skall göra med sina pengar istället för att amortera. Det handlar om man skall amortera eller ej. DET är då upp till var och en att bedöma och ta ställning till efter att ha läst den här tråden.
Godnatt!
Vad man än tycker och tänker så tycker jag man bör tänka utifrån amortera på lånen eller ej. Inte alternativ placeringar, "säkra" avkastningar, etc. Det finns inte och är inte vad tråden handlar om.
Vad man än gör i livet, så finns det alltid en risk. Min ståndpunkt inför amorteringar, som jag tidigare redovisat, står jag fortfarande för. Däremot skulle jag inte investera mina "amorteringspengar" i t ex aktier, optioner, etc. Ha lite pengar på banken och lev nu känns bra för mig. Är själv nöjd med situationen som den är och tycker livet är kanon! Behöver därmed inte tjäna dom extra 1-2-3-4-5% i extra avkastning. Om dom blir. Hade Ni lyckats så väl innan, hade Ni ju inte haft behovet av att amortera....
Diskussionerna, om att "lätt" tjäna extra pengar genom att netta 2.5%/dag här och där med smarta investeringar ger jag inte ett skit för. Sorry. Känner igen situationen och diskussionen då kronan devalverades och utlandslån var på topp. Hoppas ingen säljs in på detta så som diskussionen har förts. Alla har inte gåvan, kompetensen, turen eller vad man skall kalla det och då kan det blir dyrt istället.
Tråden handlar inte förvaltning av kapitalet och vad man alternativt skall göra med sina pengar istället för att amortera. Det handlar om man skall amortera eller ej. DET är då upp till var och en att bedöma och ta ställning till efter att ha läst den här tråden.
Godnatt!