37 966 läst · 446 svar
38k läst
446 svar
Våra teknikprylar byggs för att gå sönder
Möbelindustrin i Litauen numera..Isakare skrev:Det här handlar inte om teknik, men om vilket skräp det tillverkas idag, utan att ens vara billigt.
Mina soffor var det inte nått fel på, runt 20 år gamla, tror det då kostade 13-14.000 (2+3 sits) när vi köpte de på Starlands. Jag personligen kunde haft kvar de i 20 år till, man satt/låg utmärkt i de med ett riktigt skönt tyg som varken var varmt eller kallt.
Första soffa vi köpte på IKEA var en billig hörnsoffa för typ 3.995 spänn, den höll i 10 år och ersattes av ovan nämnda soffor.
Men grupptrycket blev för stort, Morsan, särbon, ungarna mfl gillade inte mina gröna soffor, varken färg eller modell var inne längre.
Jag köpte en soffa enligt gällande norm, grå divansoffa från Mio. Grundmodellen kostade 19.900:- men denna är utrustad med dyrare bättre tyg och stoppning så slutpriset blev 27.900:-
Ganska mycket pengar tycker jag, men jag kanske har fel, vet inte vad de 3.995:- motsvarar i dagens värde.
Soffan är idag drygt 2 år och är i sämre skick än när IKEA soffan åkte ut efter 10 år, pengarna för det bättre tyget och stoppningen kunde jag lika bra kastat i sjön.
För att komma lite mer i topic igen kan jag säga att jag jobbar med produktutveckling och visst har vi en spec som säger hur "bra" sakerna skall vara, men målet är ju då att uppnå en lång livslängd på det som inte är tänkt att bytas eller underhållas. Oftast är det inte helt lätt att alla komponenter / delar i en produkt ska klara den tänkta livslängden. En del går sönder för tidigt och då försöker man förändra den komponenten så att den ska klara livslängden igen. En produkt som går sönder i förtid får sämre andrahandsvärde och gör kunderna sura och leder inte till att kunderna stannar. Men så jobbar jag inte med modeprodukter heller...
Sen är det givetvis så att när man sätter upp specen räknar man med en viss livslängd och sätter då målet på den. I det jag jobbar med är livslängden relativt lång, men jag vet att de som jobbat i andra områden har sagt att tex vitvaror och mobiltelefoner har en betydligt kortare tänkt livslängd man sätter specen mot.
I ett livscykelperspektiv så kan ju produkter bli mer energisnåla och därmed motivera att byta en gammal energislösande produkt mot en energisnål ny. Men för konsumentprodukter vill jag tro att nyttjandegraden är såpass låg att tillverkningen står för en relativt stor del av miljöbelastningen under hela livscykeln. Och för tex en soffa så kan jag inte se att användningen på något sätt har en miljöbelastning eller kostnad. Kläder, möbler och annat som slängs fast det inte ens är slitet eller trasigt är ju än mer tragiskt...
Så är vi tillbaka till löne- och skattediskussionen, för tex ett kylskåp är nog inte byggt för att lagas eller ens hålla 10 år.
I ett hållbart samhälle skulle kylen hålla längre och gå att reparera och kostnaden att reparera behöver vara rimlig.
Eftersom varorna görs i låglöneländer och vi här i Sverige (iallafall just nu) har en så hög lägstalön att det som sagt inte lönar sig för en medelinkomsttagare att hyra in någon som gör enklare sysslor hemma (dvs det är billigare att ta ledigt och städa själv än att hyra in städhjälp tex) och än mindre lönar sig att reparera tex en tvättmaskin som kräver mer avancerad reparatör med högre lön. Ja då skrotas saker ut som har småfel som skulle ha gått att laga. Att många tar hjälp att tex städa är nog mera för att man inte "kan" jobba deltid, eller inte "vill" städa hemma utan hellre är kvar på jobbet. Det är ju inte alltid så lätt att få ta ledigt och vissa har ju dessutom beordrad eller förväntad övertid, tjänsteresor samt ofta långa resor till och från arbete som gör att den tid man har kvar till livspusslet minskar... för de som har jobb...
Så, helt OT är inte denna diskussion om löner, för pga höga lägstalöner bygger man skitproduker som inte går att laga eftersom det inte är lönsamt. Och kontentan är onödig miljöbelastning och en stor grupp som är utanför arbetsmarknaden...
Sen är det givetvis så att när man sätter upp specen räknar man med en viss livslängd och sätter då målet på den. I det jag jobbar med är livslängden relativt lång, men jag vet att de som jobbat i andra områden har sagt att tex vitvaror och mobiltelefoner har en betydligt kortare tänkt livslängd man sätter specen mot.
I ett livscykelperspektiv så kan ju produkter bli mer energisnåla och därmed motivera att byta en gammal energislösande produkt mot en energisnål ny. Men för konsumentprodukter vill jag tro att nyttjandegraden är såpass låg att tillverkningen står för en relativt stor del av miljöbelastningen under hela livscykeln. Och för tex en soffa så kan jag inte se att användningen på något sätt har en miljöbelastning eller kostnad. Kläder, möbler och annat som slängs fast det inte ens är slitet eller trasigt är ju än mer tragiskt...
Så är vi tillbaka till löne- och skattediskussionen, för tex ett kylskåp är nog inte byggt för att lagas eller ens hålla 10 år.
I ett hållbart samhälle skulle kylen hålla längre och gå att reparera och kostnaden att reparera behöver vara rimlig.
Eftersom varorna görs i låglöneländer och vi här i Sverige (iallafall just nu) har en så hög lägstalön att det som sagt inte lönar sig för en medelinkomsttagare att hyra in någon som gör enklare sysslor hemma (dvs det är billigare att ta ledigt och städa själv än att hyra in städhjälp tex) och än mindre lönar sig att reparera tex en tvättmaskin som kräver mer avancerad reparatör med högre lön. Ja då skrotas saker ut som har småfel som skulle ha gått att laga. Att många tar hjälp att tex städa är nog mera för att man inte "kan" jobba deltid, eller inte "vill" städa hemma utan hellre är kvar på jobbet. Det är ju inte alltid så lätt att få ta ledigt och vissa har ju dessutom beordrad eller förväntad övertid, tjänsteresor samt ofta långa resor till och från arbete som gör att den tid man har kvar till livspusslet minskar... för de som har jobb...
Så, helt OT är inte denna diskussion om löner, för pga höga lägstalöner bygger man skitproduker som inte går att laga eftersom det inte är lönsamt. Och kontentan är onödig miljöbelastning och en stor grupp som är utanför arbetsmarknaden...
Mkt intressant här. Philips har jag hört är en tillverkare som sätter in många billiga komponenter och samtidigt intergerar många funktioner på några få kretskort. Då blir det ofta omöjlig ekonomi i att laga produkten, om inte reparatören har kompetensen att hitta och löda bort den felande komponenten.J JohanLun skrev:För att komma lite mer i topic igen kan jag säga att jag jobbar med produktutveckling och visst har vi en spec som säger hur "bra" sakerna skall vara, men målet är ju då att uppnå en lång livslängd på det som inte är tänkt att bytas eller underhållas. Oftast är det inte helt lätt att alla komponenter / delar i en produkt ska klara den tänkta livslängden. En del går sönder för tidigt och då försöker man förändra den komponenten så att den ska klara livslängden igen. En produkt som går sönder i förtid får sämre andrahandsvärde och gör kunderna sura och leder inte till att kunderna stannar. Men så jobbar jag inte med modeprodukter heller...
Sen är det givetvis så att när man sätter upp specen räknar man med en viss livslängd och sätter då målet på den. I det jag jobbar med är livslängden relativt lång, men jag vet att de som jobbat i andra områden har sagt att tex vitvaror och mobiltelefoner har en betydligt kortare tänkt livslängd man sätter specen mot.
I ett livscykelperspektiv så kan ju produkter bli mer energisnåla och därmed motivera att byta en gammal energislösande produkt mot en energisnål ny. Men för konsumentprodukter vill jag tro att nyttjandegraden är såpass låg att tillverkningen står för en relativt stor del av miljöbelastningen under hela livscykeln. Och för tex en soffa så kan jag inte se att användningen på något sätt har en miljöbelastning eller kostnad. Kläder, möbler och annat som slängs fast det inte ens är slitet eller trasigt är ju än mer tragiskt...
Så är vi tillbaka till löne- och skattediskussionen, för tex ett kylskåp är nog inte byggt för att lagas eller ens hålla 10 år.
I ett hållbart samhälle skulle kylen hålla längre och gå att reparera och kostnaden att reparera behöver vara rimlig.
Eftersom varorna görs i låglöneländer och vi här i Sverige (iallafall just nu) har en så hög lägstalön att det som sagt inte lönar sig för en medelinkomsttagare att hyra in någon som gör enklare sysslor hemma (dvs det är billigare att ta ledigt och städa själv än att hyra in städhjälp tex) och än mindre lönar sig att reparera tex en tvättmaskin som kräver mer avancerad reparatör med högre lön. Ja då skrotas saker ut som har småfel som skulle ha gått att laga. Att många tar hjälp att tex städa är nog mera för att man inte "kan" jobba deltid, eller inte "vill" städa hemma utan hellre är kvar på jobbet. Det är ju inte alltid så lätt att få ta ledigt och vissa har ju dessutom beordrad eller förväntad övertid, tjänsteresor samt ofta långa resor till och från arbete som gör att den tid man har kvar till livspusslet minskar... för de som har jobb...
Så, helt OT är inte denna diskussion om löner, för pga höga lägstalöner bygger man skitproduker som inte går att laga eftersom det inte är lönsamt. Och kontentan är onödig miljöbelastning och en stor grupp som är utanför arbetsmarknaden...
Egentligen blir man förbannad för vad jag förstått så är det till 80% iaf kondensatorer som blir gamla och slutar fungera i nästan all elektronik.
Om man konstruerade så att dessa hälls nere till ett minimum i antal och samtidigt lade någon krona extra på dem så de höll bättre, och samtidigt reparatörerna fick utbildning i hur de enkelt kunde byta dessa, så skulle mkt elektronik kunna repareras istället för att bytas ut.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 362 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 362 inlägg
Dåliga kondensatorer är ett relativt nytt fenomen, tidigare var det andra kompnenter som gick tex. dioder transistorer som drog med sig motstånd, i-kretsar var väldigt tåliga men i och med datorintåget dök det upp dåliga/ feldimensionerade kondensatorer i allehanda applikationer , tillverkarna blev nöjda eftersom det är för kostsamt med reparationer så nyförsäljningen ökar samtidigt som konsumenterna tycker att det var likså tid till förnyelse - ingen klagar (nästan ingen)
Jo jag har en original Rondo snurrfåtölj tillverkad i Skövde.P Paxman skrev:Förr i tiden fanns en hel bransch med tapetserare som bytte tyg på möbler (vars stommar var tillverkade för att hålla). Tyget byttes antingen för att det var slitet eller för att ägaren ville förnya.
Det fanns även många andra branscher som såg till att gamla slitna grejer fick nytt liv; skomakare, skräddare, smeder osv. Förr lagades alltid saker, och väldigt lite slängdes. Det fanns en stolthet hos både yrkesmännen och ägarna att tillvarata saker, och ofta låta dem gå i arv. Idag är det slit och släng...ofta inte ens slit, utan använd en stund för att sedan slänga bara för att man vill ha nytt. Status ligger i att visa upp att man har råd att köpa nya flashiga grejer, samtidigt som man köper ekolivsmedel och skaffar elbil för miljöns skull.
Spel för gallerierna och dubbelmoral.
När jag tröttnar på det oranga originaltyget lär den bli omklädd men jag lär ju inte
tjäna några pengar på en framtida försäljning (kanske.)
Tittade på auctionnet vad ett par skinnklädda gick för .... 66 Euro !
Jag får nog räkna med mer än de dubbla för att få min enda omklädd av proffs.
Jo men när en omklädning kostar mer än en ny liknande möbel från IKEA ?pacman42 skrev:
Även MED RUT!
OT?J JohanLun skrev:Att många tar hjälp att tex städa är nog mera för att man inte "kan" jobba deltid, eller inte "vill" städa hemma utan hellre är kvar på jobbet. Det är ju inte alltid så lätt att få ta ledigt och vissa har ju dessutom beordrad eller förväntad övertid, tjänsteresor samt ofta långa resor till och från arbete som gör att den tid man har kvar till livspusslet minskar... för de som har jobb...
OT? Verkligen?J JohanLun skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 16 213 inlägg
Å andra sidan blir det ju också lönsamt att reparera prylar om de från början tillverkas av folk med vettigare lön
Eller så skall det inte vara så billigt att köpa nytt från Kina. Eller något annat.Tss skrev:
Det som är uppenbart är att om vi vill kunna laga det som går sönder så måste kostnaden för att laga detta vara lägre än kostnaden för att köpa nytt. Hur man sedan löser det kan man ju diskutera, men exempelvis MP har lyft att de ville ha RUT för alla former av reparationer.
Att förhindra att importerade varor är billiga är svårare, det blir nämligen handelshinder. Man kan däremot skärpa kraven på att saker skall gå att laga till en rimlig kostnad. Även detta kan ses som handelshinder, men det är inte nödvändigtvis ett problem. EU gör en del liknande aktiviteter.
Jag tror att jag skrev i den här tråden om lastspännarna (gummistroppar) jag köpte på Jula. De var billiga, men höll inte ens ett år vid normal användning utomhus. Denna typ av "billigt skräp" kostar väldigt mycket, både för konsumenten och för miljön. Jag tror därför att något behöver göras för att ställa krav på tillverkare och återförsäljare att få bort skiten från marknaden. Generellt är vi kunder simpla varelser som kortsiktigt tänker med plånboken och väljer därför billigaste alternativen. Det finns givetvis många undantag, konsumenter som lärt sig att billigt ofta blir dyrt i längden, men så länge stora massan inte kommit till den insikten så kommer skitprodukterna fortsätta sälja som smör med allt det innebär i belastning.
Jag inser givetvis att det är i princip omöjligt att reglera bort den billiga skiten, men jag tror att vi kommer hamna där till slut på något sätt. Utan att dra upp klimatdebatten för mycket så tror jag att vi kommer behöva tänka mycket mer på resurserna än vad vi gör idag framöver, då kan vi inte fortsätta konsumera saker lika obetänksamt. Det kokar ned till talesättet gällande dyra kontra billiga verktyg: "Köp dyrt och gråt en gång, köp billigt och gråt varje gång prylen används".
Jag inser givetvis att det är i princip omöjligt att reglera bort den billiga skiten, men jag tror att vi kommer hamna där till slut på något sätt. Utan att dra upp klimatdebatten för mycket så tror jag att vi kommer behöva tänka mycket mer på resurserna än vad vi gör idag framöver, då kan vi inte fortsätta konsumera saker lika obetänksamt. Det kokar ned till talesättet gällande dyra kontra billiga verktyg: "Köp dyrt och gråt en gång, köp billigt och gråt varje gång prylen används".
En bekant importerade och sålde 4 hjulingar för 10-15 år sen, och han sa att man får vad man betalar för från Kina. Sa han till fabriken att han ville ha en som skulle säljas i Sverige för 30.000:- så fick han en för 30" och den kvalité som en för 30" håller. Sa han att maskinen skulle kosta 60" här, så fick han en helt annan kvalité. Så mycket ligger i vad beställaren vill betala, inte vad Kineserna tillverkar, de kan tillverka förstklassiga produkter om du vill betala för det.
Men de som beställer produkterna är nog mest intresserade av att tjäna pengar.
Men de som beställer produkterna är nog mest intresserade av att tjäna pengar.
Ja, alltså det här att folk har någon slags inställning att allt från Kina är skit, och det är bara "Made in Sweden" (eller för jänkarna i ännu högre utsträckning "Made in USA") är ju bara fånigt. Kina producerar prylar till allt, från billiga skitstroppar som säljs billigt på Jula till högteknologiska saker till rymdindustrin. Mao en pryl märkt "Made in China" kan ha extremt hög kvalité medan en annan kanske inte ens fungerar första gången den ska användas. Precis som Isakares bekant säger; har du hög kvalitetsspecifikation så får du hög kvalité...men då få du också betala för det. Kineserna fixar allt, det är kanske det som är deras största styrka.
Stämmer ganska bra. Haft mina oenigheter också men som tur accepterar min fru det här. Men smågnäller att vi har så blandad stil.MultiMan skrev:Jag älskar kvinnor av alla sorter men tyvärr blir man väldigt påverkad att byta ut saker i onödan eftersom allting ska vara moderiktigt osv och där är det täcka könet ofta väldigt pådrivande. Jag har fortfarande kvar en i mitt tycke riktigt snygg och fortfarande i väldigt bra skick, IKEA-soffa från 1995 som kostade runt 6000kr då. Den hade aldrig fått vara kvar om jag inte bott ensam som jag gör nu. Varenda kvinnliga bekant blir inredningsarkitekt så fort de kommer innanför dörren.
Visst är det så också. Vi har saker från 60,70,80,90,00 tal...mycket av sakerna har vi just fått av kvinnofolk.
Sedan när det gäller teknik har jag fått en hel del från mina manliga vänner. Som vill ha en smart tv osv...även om jag påtalad att man kan göra alla tv smarta med en billig kinabox
Fortsättningen på 4 hjulingarna är att ingen ville köpa en okänd Kina maskin för 60" när man fick ett Japanskt eller Amerikanskt original för 70" men 30" maskinerna sålde som smör, och ryktet blev där efter.