Jag har också en sommarstugetomt som har servitut på gångstig sista metrarna.
När sommarstugan avstyckades med det servitutet fanns ingen allemansrätt enligt lag.
Allemansrätten finns idag heller inte beskriven i lag texten alltså luddig och oklart.
Naturvårdsverket vantolkar klyschan allemansrätt, och kör med sina tolkningar och lagkommentarer, för att utvidga allemansrätten. För att följa skogsvårdslagen har vi skogsägare att med tillgängliga medel, exempelvis hägn och skyltar, skydda våra skogsodlingar mot intrång och förstörelse. Ett intrång och vistelse i en skogsodling medför alltid skador och blir aldrig allemansrättsligt tillåtet.
Naturvårdsverkets tolkning är deras tjänstepersoners personliga tolkning och ingen lag.
Eftersom allemansrätten inte regleras i lag så har de tittat på vad säger annan lagstiftning. Brottsbalken ger en anvisning om att ingen får ta väg över annans mark om det kan förorsaka skada. Det anges också vilka typer av marker det rör sig om. Allemansrätten gäller aldrig på tomtmark. Allemansrätten gäller heller inte på brukad, det vill säga insådd jordbruksmark. Med andra ord det går inte att med stöd av allemansrätten stövla in på andras tomter eller gena över en åker eller vall. Det är straffbart enligt brottsbalken. Det är känt sedan tidigare och även prövat rättsligt.
Vad som är nytt är att detta även gäller skogsplanteringar. Ingen får gå eller plocka bär på en plantering utan tillstånd från markägaren. Detta oavsett om det finns risk för skada eller inte. Vad som inte definierats av Naturvårdsverkets jurister är hur länge är en plantering att betrakta som en plantering och inte ungskog. Ett förslag som förts fram är att så länge som plantorna är under en meter över barmark så är det en plantering. När det gäller skotertrafik två meter över snötäcket.
Äganderätten är ett grundläggande fundament i en rättsstat. Utan garanti för äganderätten i grundlag upphör ett samhälle att fungera. Under de senaste årtiondena har respekten för äganderätten för jord och skogsbruksmark urholkats från myndigheter, diverse organisationer, olika företag och enskilda. Alla har sin egen lilla tolkning av vilka motiv som skulle legitimera inskränkningarna i äganderätten. Det är ofta frågan om väldigt snäva och ibland en sugrörsbetonad syn på varför äganderätten skall åsidosättas. Allt från ”skydd av biologisk mångfald”, via ”samhällsnytta”, till ägare av fritidshus som menar att, om jag sätter upp en byggnad utanför tomten så gör det inget eftersom den marken är värdelös för dig som markägare. Inte att förglömma Naturskyddsföreningen som överhuvud taget inte erkänner äganderätten. Det anser att den är ett uttryck för ett ”särintresse”. Det konstiga är att ingen skulle ens komma på tanken att ifrågasätta äganderätten till en villa, lägenhet eller en bil.
Det är inte konstigt att kraven från markägare ställs allt tydligare, att nu är det hög tid att regler frågan om allemansrättens gränser eftersom den påverkar äganderätten. Lite fundersam blir man över hur synen på äganderätten egentligen är även bland jurister och andra när en advokat på en av Umeås större advokatbyråer skriver att ”uppföra brygga, båthus eller annan sådan byggnad vid stranden en rätt jämställd med Allemansrätten” när markägare protesterat mot att fritidshusägare expanderat sin tomt och bebyggt markägarens marker.
När sommarstugan avstyckades med det servitutet fanns ingen allemansrätt enligt lag.
Allemansrätten finns idag heller inte beskriven i lag texten alltså luddig och oklart.
Naturvårdsverket vantolkar klyschan allemansrätt, och kör med sina tolkningar och lagkommentarer, för att utvidga allemansrätten. För att följa skogsvårdslagen har vi skogsägare att med tillgängliga medel, exempelvis hägn och skyltar, skydda våra skogsodlingar mot intrång och förstörelse. Ett intrång och vistelse i en skogsodling medför alltid skador och blir aldrig allemansrättsligt tillåtet.
Naturvårdsverkets tolkning är deras tjänstepersoners personliga tolkning och ingen lag.
Eftersom allemansrätten inte regleras i lag så har de tittat på vad säger annan lagstiftning. Brottsbalken ger en anvisning om att ingen får ta väg över annans mark om det kan förorsaka skada. Det anges också vilka typer av marker det rör sig om. Allemansrätten gäller aldrig på tomtmark. Allemansrätten gäller heller inte på brukad, det vill säga insådd jordbruksmark. Med andra ord det går inte att med stöd av allemansrätten stövla in på andras tomter eller gena över en åker eller vall. Det är straffbart enligt brottsbalken. Det är känt sedan tidigare och även prövat rättsligt.
Vad som är nytt är att detta även gäller skogsplanteringar. Ingen får gå eller plocka bär på en plantering utan tillstånd från markägaren. Detta oavsett om det finns risk för skada eller inte. Vad som inte definierats av Naturvårdsverkets jurister är hur länge är en plantering att betrakta som en plantering och inte ungskog. Ett förslag som förts fram är att så länge som plantorna är under en meter över barmark så är det en plantering. När det gäller skotertrafik två meter över snötäcket.
Äganderätten är ett grundläggande fundament i en rättsstat. Utan garanti för äganderätten i grundlag upphör ett samhälle att fungera. Under de senaste årtiondena har respekten för äganderätten för jord och skogsbruksmark urholkats från myndigheter, diverse organisationer, olika företag och enskilda. Alla har sin egen lilla tolkning av vilka motiv som skulle legitimera inskränkningarna i äganderätten. Det är ofta frågan om väldigt snäva och ibland en sugrörsbetonad syn på varför äganderätten skall åsidosättas. Allt från ”skydd av biologisk mångfald”, via ”samhällsnytta”, till ägare av fritidshus som menar att, om jag sätter upp en byggnad utanför tomten så gör det inget eftersom den marken är värdelös för dig som markägare. Inte att förglömma Naturskyddsföreningen som överhuvud taget inte erkänner äganderätten. Det anser att den är ett uttryck för ett ”särintresse”. Det konstiga är att ingen skulle ens komma på tanken att ifrågasätta äganderätten till en villa, lägenhet eller en bil.
Det är inte konstigt att kraven från markägare ställs allt tydligare, att nu är det hög tid att regler frågan om allemansrättens gränser eftersom den påverkar äganderätten. Lite fundersam blir man över hur synen på äganderätten egentligen är även bland jurister och andra när en advokat på en av Umeås större advokatbyråer skriver att ”uppföra brygga, båthus eller annan sådan byggnad vid stranden en rätt jämställd med Allemansrätten” när markägare protesterat mot att fritidshusägare expanderat sin tomt och bebyggt markägarens marker.
Redigerat:
Det är fullt möjligt att ha servitut för en stig. Det beror helt på ändamålet med stigen. De finns även ställen där allemansrätten inte gäller som tex. inom hemfridszonen, det kan då vara nytta med servitut för stig.L larka742 skrev:
I mitt fall så gäller servitut gångstig till en avstyckad sommarstugetomt 1982 som ligger på en udde som längre tillbaks var omgärdad av vatten.N Nils ST skrev:
Nummera har stugägaren fyllt ut stigen så det går att köra bil ända fram , problemet är att vända eller parkera där finns inget utrymme då stugan står i vägen. jag har inte ifrågasatt att denne använde gångstigen till körbar väg. även om det ej finns servitut för det.
Vid avstyckningen så styckades även en bit av vattenområdet av till tomten av LM då som styckade av vatten området från fel fastighet !
Jag har inte ifrågasatt detta heller däremot andra vårdslösheter och grava brister i LM:s handläggning.
Lantmäteriet är idag vinstdrivande och skall tjäna pengar, så för deras del är det pengamaskin att göra fel i förrättningar som kan överklagas och mark & miljö som har arbetskollegor som också är lantmätare och bollar tebax ärenden utan att någon får ersättning för rättegångskostnaderna.
Lantmäteriet får starta ny vinstdrivande debiterings verksamhet på det som ex officio samt borde är deras backjobb och som lantmäteriet borde ha handlagt korrekt från början?
ähh...vad är det med alla foliehattar på detta forum? Man blir ju trött. Jag kan förstå att man är besviken på något beslut som LM taget som blivit fel men att tro att LM gör fel för att tjäna mer pengar är bara löjligt. Lantmäteriet har inte några problem att få tillräckligt med arbete för att dra in pengar då det är mycket lång kö. Det är mer värt för dom att få avslutat så många ärenden som möjligt så fort som möjligt. Det är där problemet är. Staten, näringsliv och kommuner trycker på LM att handlägga snabbare och korta kötiden och det blir självklart mer fel då de tyvärr inte kan vara lik noggranna. Privatpersoner tycker LM är dyrt och vill betala så lite som möjligt för en förrättning, konsekvensen av de tror jag blir att det ibland kan tas genvägar för att det inte ska kosta för mycket. Snabbt, billigt och enkelt prioriteras över kvaliteten hos uppdragsgivaren (staten) eftersom det är de kommuner och näringsliv vill ha.B nord123 skrev:
Så du tycker att det är viktigt att lantmäterimyndigheten ska avsluta ärenden så fort som möjligt utan att ordentligt undersöka sakfrågor.N Nils ST skrev:
Det är nämligen så att lantmäteriet har en omfattande undersökningsplikt och att det är viktigt att det blir rättsäkert och att de lagar samt grundlagar, egendomsskydd med mera följs.
Du skriver: konsekvensen av de tror jag blir att det ibland kan tas genvägar för att det inte ska kosta för mycket. Snabbt, billigt och enkelt prioriteras över kvaliteten hos uppdragsgivaren (staten) eftersom det är de kommuner och näringsliv vill ha.
Jag håller med dig att det tas genvägar för att det inte ska kosta för mycket. Snabbt, billigt och enkelt prioriteras över kvaliteten hos uppdragsgivaren (staten) eftersom det är de kommuner vill ha rättsäkerhet vill man tydligen inte veta av.
Nej det tycker jag inte och det skriver jag inte heller om du läser. Men det är det som blir konsekvensen av att stat, privatpersoner och näringsliv hellre ill prioritera snabbt och billigt än kvalite. LM hamnar då i kläm. Staten säger typ, avsluta alla förrättningar inom 4 månader för det är viktigt för samhället att det går fort nu samtligt som dom såklart kräver att lagen följs men problemet är att för att bra kvalite ska kunna upprätthållas så måste en förrättning ta den tid den behöver ta för att kunna utreda allt precis som du säger. Därför går detta inte ihop och för att göra uppdragsgivaren nöjd så lättar nog LM på vissa saker.B nord123 skrev:
Stort problemet att folk vill ha bra kvalite men inte betala för det. Det klagas både på att LM gör fel och att dom är dyra. I bland blir det såklart fel och då kan det uppfattas som dyrt men min uppfattning är att folk tycker det är dyrt även på de förrättningar som det inte är några fel på. Där är problemet.
Tack för att du håller med mig . då är vi överens att politikerna utövar påtryckningar att det ska gå snabbt och då genar Lantmätarna och utreder inte sakfrågor i behövlig omfattning, vem drabbas ?
Jo i första hand landets alla näringsfastigheter som drabbas av rättsosäkerhet och underliga och omotiverade beslut.
Tack för ordet och erkännandet.
Jo i första hand landets alla näringsfastigheter som drabbas av rättsosäkerhet och underliga och omotiverade beslut.
Tack för ordet och erkännandet.
Ja Lantmäteriet är en myndighet som ”går med vinst” och vinsten heter stämpelskatt. Förrättningsärenden är mer eller mindre ett nollsummespel, skulle säga att det är vanligare att ärenden skrivs ner än att de inbringar någon större vinst.B nord123 skrev:
Nej de tror jag inte vi är överens om, jag menar endast att det skulle kunna vara en möjlig anledning i vissa fall och det är ju såklart inte bra i så fall. Det är nog dock inte ett systematiskt sätt att hantera en förrättning på. Det finns många fel förut de som LM kan göra som inte heller som systematiska och därför inte heller något problem eftersom det går att överklaga och få det rättat och ev. Begära skadestånd.B nord123 skrev:
LM ska ju handlägga så snabbt, billigt och rättssäkert som möjligt. Därför görs det ju alltid en avvägning om hur mycket utredningar som krävs i det specifika fallet i förhållande till kostnaderna. Allt ska och kan inte alltid utredas, Det svåra är nog att avgöra vart den gränsen går när det räcker med utredning. Det inte antingen eller som du verkar tro.
Anser man att man drabbats negativt av ett felaktigt beslut som faktiskt också visar sig vara felaktig just pga. felaktig handläggning så kan man ju alltid begära skadestånd av LM.
Erkännandet? Vem är jag att erkänna någon annans eventuella fel? Konstig kommentar.
Redigerat:
Lantmäteriet får ta ut avgifter för att täcka sina kostnader, men myndigheten har inget avkastningskrav, och det finns alltså inget krav på att verksamheten skall gå med vinst.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 677 inlägg
Tror inte att det finns några allmänna krav, men en ”normal” lastbil får vara upp till 2,6 meter bred. Så för att sopbil, slamsugare och (kanske viktigast) räddningstjänsten ska komma fram skulle jag säga att ett minimum är tre meter. Helst 3,5. Och helst också plats för diken utanför det, men det kan väl gå att kompromissa med, beroende på marken. Är det tvära svängar behöver vägen vara bredare i kurvorna.S Saltis skrev:
Generellt brukar det anges till 3,5 meters vägbredd med 5,5 meter fri bredd och 4,7 meters fri höjd när det gäller sophämtning. Vändplatser ska ha en minsta radie på 9 meter plus ytterligare 1,5 meter fritt. Kommunerna börjar bli mer och mer kinkiga med det där också.
Tror inte att stämpelskatten ingår i Lantmäteriets budget. Misstänker att inte ens inskrivningsavgiften ingår utan att även den går direkt in i statsbudgeten och Lantmäteriet får ett lägre anslag för inskrivningsärendena. Därmed blir även den "avgiften" delvis en skatt. Inskrivningsverksamheten ska "inte gå med vinst" utan kostnaderna ska gå jämt upp med anslaget. Det fanns ett förslag om att ändra detta (vet inte hur det gick):M Manfreds skrev:
Lantmäteriet har föreslagit en förändring av kostnadsunderlaget för expeditionsavgifterna (PM
2010-02-02 Dnr 201-2010/314). Förslaget innebär att expeditionsavgifterna nettoredovisas hos Lantmäteriet och skall finansiera inskrivningsverksamheten, inklusive utvecklingskostnader. Förslaget innebär också en sänkning av expeditionsavgifterna till en nivå som speglar de faktiska kostnaderna för inskrivningsverksamheten.
Förrättningsverksamheten ska inte gå med vinst utan täcka sina kostnader med avgifter men taxan måste godkännas av någon särskild myndighet (Ekonomistyrningsverket eller Kammarkollegiet) och faktureringen av varje enskilt ärende kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.
Du kan iofs ha rätt i detta när jag tänker efter. Min poäng är att det blir löjligt att kalla LM för vinstdrivande och i samma mening anklaga dem för att dra ut på ärenden för att tjäna pengar. Förrättningsverksamheten ska ju i bästa fall bära sig själv och snarare finns det krav på snabbare handläggning och kortare köer. Bara för ett ärende dröjer betyder det inte att LM medvetet förhalar och när privatpersoner blir missnöjda med beslut att det är felaktigt.C civilingenjören skrev: