Vad gäller när ett hus står på en samfälld väg?

[Claes Sörmland]

Jag tror inte att det behöver finnas någon känd överenskommelse, det räcker om omständigheterna är sådana att det måste ha funnits en överenskommelse. Här (sidan 29 och framåt) står det om rättsfall. Det viktiga är om någon till exempel har byggt något varaktigt eller lagt ner mycket tid eller pengar.
[länk]

Ja det är väl frågan, måste det ha förekommit en överenskommelse om sämjedelning i detta fall? Var t ex vägens samfällda status känd bland delägarna och hos de som byggde huset? Eller var det bara ett simpelt misstag att huset hamnade på annans mark.

 

[HusMedHistoria]

Ja det är väl frågan, måste det ha förekommit en överenskommelse om sämjedelning i detta fall? Var t ex vägens samfällda status känd bland delägarna och hos de som byggde huset? Eller var det bara ett simpelt misstag att huset hamnade på annans mark.

Fast om du läser i länken i mitt förra inlägg är det inga höga krav för att dra slutsatsen att det måste ha funnits en överenskommelse. Både lantmätare och domstolar har resonerat att markägarna måste ha varit överens eller att fastighetsägarna troligtvis har justerat gränsen.

I vårt fall gäller det en väg som är allmänt känd som en byväg, alltså en samfälld väg, och det var länge den enda vägen till några av fastigheterna. Det måste i alla fall ha funnits en överenskommelse om var vägen skulle gå.

 

[Claes Sörmland]

Fast om du läser i länken i mitt förra inlägg är det inga höga krav för att dra slutsatsen att det måste ha funnits en överenskommelse. Både lantmätare och domstolar har resonerat att markägarna måste ha varit överens eller att fastighetsägarna troligtvis har justerat gränsen.

I vårt fall gäller det en väg som är allmänt känd som en byväg, alltså en samfälld väg, och det var länge den enda vägen till några av fastigheterna. Det måste i alla fall ha funnits en överenskommelse om var vägen skulle gå.

Testa hos Lantmäteriet!

Dessa ärenden är alltid en bedömningssport så det handlar väl rätt mycket om hur lantmätarens morgontoalett förlöpte dagen för beslutet s a s. Rättsfallen i uppsatsen pekar i den riktningen att detaljer i fallet och feeling är det som avgör. Vad som känns rimligt s a s.

Jag gissar att om grannskapet i dag är överens om att sämjedelning har skett blir det enklare för lantmätaren att vara pragmatisk, ingen kommer ju då att överklaga så lantmätarens beslut kommer inte att ifrågasättas och bli en långbänk. Och alla blir nöjda och glada. Bara vinnare och "win-win" är ju en stark del av vår kultur som föreställning för hur man ska agera.

Är det istället infekterat i grannskapet och någon/några motsätter sig så är det ju en tvist, då vaknar vanligen lantmätarens instinkt att skydda sig från att göra misstag och blir mer restriktiv i sin lagtillämpning. Då kanske man får testa att överklaga om man vill få till en legalisering av en tänkt historisk sämjedelning?

 

[HusMedHistoria]

Testa hos Lantmäteriet!

Dessa ärenden är alltid en bedömningssport så det handlar väl rätt mycket om hur lantmätarens morgontoalett förlöpte dagen för beslutet s a s. Rättsfallen i uppsatsen pekar i den riktningen att detaljer i fallet och feeling är det som avgör. Vad som känns rimligt s a s.

Jag gissar att om grannskapet i dag är överens om att sämjedelning har skett blir det enklare för lantmätaren att vara pragmatisk, ingen kommer ju då att överklaga så lantmätarens beslut kommer inte att ifrågasättas och bli en långbänk. Och alla blir nöjda och glada. Bara vinnare och "win-win" är ju en stark del av vår kultur som föreställning för hur man ska agera.

Är det istället infekterat i grannskapet och någon/några motsätter sig så är det ju en tvist, då vaknar vanligen lantmätarens instinkt att skydda sig från att göra misstag och blir mer restriktiv i sin lagtillämpning. Då kanske man får testa att överklaga om man vill få till en legalisering av en tänkt historisk sämjedelning?

De enda som kan tänkas motsätta sig sämjedelning är ägarna av fastigheten X, men då har de å andra sidan problemet att deras bostadshus står där den samfällda vägen går enligt kartan.

 

[Claes Sörmland]

De enda som kan tänkas motsätta sig sämjedelning är ägarna av fastigheten X, men då har de å andra sidan problemet att deras bostadshus står där den samfällda vägen går enligt kartan.

Det är ju de som har mest att vinna tänker jag.

Vem kan söka hos Lantmäteriet om en legalisering? Dels ägarna av fastigheten X och dels ägarna av fastigheter som har del i den samfällda marken?

 

[Claes Sörmland]

Det här referatet av en tidigare studentuppsats i Lina Perssons uppsats från 2015 som du länkade till ovan (s. 27-28) talar ju för att Lantmäteriet i praktiken bestämmer sträckningen av gamla samfällda vägar på enbart hävd:

"Åström har ur Lantmäteriets fastighetssök erhållit åtta akter med samfällda vägar vars läge har tolkats på ett eller annat sätt. I tre av de åtta akter som studerades hade lantmätaren använt sig av 18 § JP för att bestämma vägens läge. I inget av de tre fallen nämndes någon överenskommelse utan vägarnas tolkning motiverades enbart med att vägen haft sträckningen under väldigt lång tid, vilket är intressant eftersom de flesta rättsfall pekar på att enbart hävd inte är tillräckligt.

Utöver undersökningen av akter så utförde Åström även en enkätundersökning hos lantmäterikontor i Sverige där hon bad lantmätare svara på hur de skulle tolka vägens läge i några typfall. Flera av svaren innehöll antingen direkta hänvisningar till 18 § JP eller till något av rekvisiten i bestämmelsen. Slutsatsen som Åström drar är att lantmätare använder 18 § JP ganska lättvindigt när det kommer till tolkning av samfällda vägars läge. Oftast anser de att det räcker med enbart hävd under lång tid. Detta är i strid mot vad praxis och lantmäteriets handbok säger, som menar att enbart hävd inte accepteras som bevis på att överenskommelse finns. Men i praktiken verkar det inte få några större konsekvenser, eftersom de markområden som det är fråga om vid samfällda vägar oftast har lågt värde. Vad Åström kunnat hitta så har inget ärende där man använt 18 § JP för tolkning av samfälld väg har varit föremål för prövning i domstol."

Så det verkar finnas goda möjligheter att flytta den den samfällda vägen till den nya sträckningen genom att tolka in en gammal sämjedelning eftersom Lantmäteriets medarbetare inte funderar så djupt på lagens rekvisit utan istället löser problemet i aktuellt ärende.

 

[HusMedHistoria]

Det här referatet av en tidigare studentuppsats i Lina Perssons uppsats från 2015 som du länkade till ovan (s. 27-28) talar ju för att Lantmäteriet i praktiken bestämmer sträckningen av gamla samfällda vägar på enbart hävd:

"Åström har ur Lantmäteriets fastighetssök erhållit åtta akter med samfällda vägar vars läge har tolkats på ett eller annat sätt. I tre av de åtta akter som studerades hade lantmätaren använt sig av 18 § JP för att bestämma vägens läge. I inget av de tre fallen nämndes någon överenskommelse utan vägarnas tolkning motiverades enbart med att vägen haft sträckningen under väldigt lång tid, vilket är intressant eftersom de flesta rättsfall pekar på att enbart hävd inte är tillräckligt.

Utöver undersökningen av akter så utförde Åström även en enkätundersökning hos lantmäterikontor i Sverige där hon bad lantmätare svara på hur de skulle tolka vägens läge i några typfall. Flera av svaren innehöll antingen direkta hänvisningar till 18 § JP eller till något av rekvisiten i bestämmelsen. Slutsatsen som Åström drar är att lantmätare använder 18 § JP ganska lättvindigt när det kommer till tolkning av samfällda vägars läge. Oftast anser de att det räcker med enbart hävd under lång tid. Detta är i strid mot vad praxis och lantmäteriets handbok säger, som menar att enbart hävd inte accepteras som bevis på att överenskommelse finns. Men i praktiken verkar det inte få några större konsekvenser, eftersom de markområden som det är fråga om vid samfällda vägar oftast har lågt värde. Vad Åström kunnat hitta så har inget ärende där man använt 18 § JP för tolkning av samfälld väg har varit föremål för prövning i domstol."

Så det verkar finnas goda möjligheter att flytta den den samfällda vägen till den nya sträckningen genom att tolka in en gammal sämjedelning eftersom Lantmäteriets medarbetare inte funderar så djupt på lagens rekvisit utan istället löser problemet i aktuellt ärende.

Stort tack! Jag hade inte sett det.

Även den studentuppsatsen (Tolkning av samfällda vägars läge) finns som fulltext.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9137780&fileOId=9138246