Vad gäller när ett hus står på en samfälld väg?

[Claes Sörmland]

Jag tänker att den grova vårdslösheten eller avsiktligt inkräktande är ju rätt uppenbart här, man har ju byggt huset rakt på samfälld mark som är en väg. Det handlar ju inte om att något litet inskjutande hörn som går över gränsen. Jag utgår från att senare ägare av byggnaden heller inte har kunnat varit i god tro. Och tydligen har man bråkat om detta i hundra år i grannskapet...

Lagregleringen vi diskuterar infördes i nya jordabalken så den är från 1972. Den kom från 39 § första stycket byggnadslagen den 30 juni 1947 där den bara reglerade dylika övertramp i tomtindelat område. 1972 började den gälla mer generellt.

 

[HusMedHistoria]

Jag tänker att den grova vårdslösheten eller avsiktligt inkräktande är ju rätt uppenbart här, man har ju byggt huset rakt på samfälld mark som är en väg. Det handlar ju inte om att något litet inskjutande hörn som går över gränsen. Jag utgår från att senare ägare av byggnaden heller inte har kunnat varit i god tro. Och tydligen har man bråkat om detta i hundra år i grannskapet...

Lagregleringen vi diskuterar infördes i nya jordabalken så den är från 1972. Den kom från 39 § första stycket byggnadslagen den 30 juni 1947 där den bara reglerade dylika övertramp i tomtindelat område. 1972 började den gälla mer generellt.

Nuvarande ägare vet helt klart att den samfällda vägen är där. Det finns en karta i mäklarannonsen med samfällda vägar på fastigheten, dock utan något hus inritat.

Om nuvarande ägare anser att huset inte ligger på den samfällda vägen så får de väl visa var vägen går så att ägarna till vägen kan börja använda den. Om de anser att huset ligger på den samfällda vägen - tja då har de svårt att hävda god tro.

Jag har även fått ny information som jag inte kände till. Ägarna till fastigheterna Y och Z har avtalsservitut för nuvarande väg som är skrivet runt 1993. Det är tyvärr inte inskrivet i fastighetsregistret. Det är undertecknat av tidigare ägare till X, som var nära släkting (numera avliden) till nuvarande ägare. Tvisten om vägen började redan innan avtalsservitutet skrevs. Nuvarande ägare hävdar att avtalsservitutet inte gäller för att det är äldre än 10 år (det finns ingen sådan regel så vitt jag vet).

Avtalsservitut gäller inte efter ett ägarbyte om den nya ägaren var ovetande om avtalsservitutet. Men kan nuvarande ägare hävda att de var ovetande då vägen har funnits där och grannarna har använt den i alla tider? De måste i så fall även hävda att deras släkting skrev avtalsservitutet i hemlighet.

I den här länken på sidan 27 står om Mål T 3004-02. Det gällde ett par som hade köpt en fastighet av ett dödsbo som garanterade att fastigheten inte belastades av servitut eller andra nyttjanderätter. Det visade sig att det fanns ett servitut. En granne stämde köparna och tingsrätten kom fram till att köparna bort äga kännedom om servitutet bland annat för att det gick en synlig väg över fastigheten.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:918074/FULLTEXT01.pdf

 

[Claes Sörmland]

Då verkar det ju som att rättighetssituationen för fastigheterna Y och Z vad gäller tillgång till de vägar som faktiskt finns är säkrade via avtalsservitutet.

Eftersom den samfällda vägen på X har varit blockerad av ett hus sedan hundra år så verkar ju vägen vara förlorad. Ägaren av X kanske borde överväga om att ansöka om en fastighetsreglering så att den samfällda vägens mark flyttas från dagens icke använda sträckning till den sträckning där det faktiskt går en väg i dag. Det löser ju också problemet att huset delvis står på samfälld mark och inte på egen fastighet.

 

[HusMedHistoria]

Och tydligen har man bråkat om detta i hundra år i grannskapet...

Då verkar det ju som att rättighetssituationen för fastigheterna Y och Z vad gäller tillgång till de vägar som faktiskt finns är säkrade via avtalsservitutet.

Eftersom den samfällda vägen på X har varit blockerad av ett hus sedan hundra år så verkar ju vägen vara förlorad. Ägaren av X kanske borde överväga om att ansöka om en fastighetsreglering så att den samfällda vägens mark flyttas från dagens icke använda sträckning till den sträckning där det faktiskt går en väg i dag. Det löser ju också problemet att huset delvis står på samfälld mark och inte på egen fastighet.

Fast avtalsservitutet är undertecknat av en tidigare ägare och förmodligen gjordes inget förbehåll i överlåtelsen.

Det var alltså tidigare ägare 1 som undertecknade avtalsservitutet, sedan övergick fastigheten till tidigare ägare 2 genom arv (vilket jag förstår som att rättigheten bestod). Tidigare ägare 2 har inte velat ha vägen förbi huset.

Tidigare ägare 2 överlät fastigheten till nuvarande ägare genom gåva och förmodligen gjordes inget förbehåll för avtalsservitutet. Dock var även tidigare ägare 1 nära släkting till nuvarande ägare och nuvarande ägare har haft insyn i tvisten om vägen så jag tycker inte att de kan hävda god tro.

 

[Claes Sörmland]

Fast avtalsservitutet är undertecknat av en tidigare ägare och förmodligen gjordes inget förbehåll i överlåtelsen.

Det var alltså tidigare ägare 1 som undertecknade avtalsservitutet, sedan övergick fastigheten till tidigare ägare 2 genom arv (vilket jag förstår som att rättigheten bestod). Tidigare ägare 2 har inte velat ha vägen förbi huset.

Tidigare ägare 2 överlät fastigheten till nuvarande ägare genom gåva och förmodligen gjordes inget förbehåll för avtalsservitutet. Dock var även tidigare ägare 1 nära släkting till nuvarande ägare och nuvarande ägare har haft insyn i tvisten om vägen så jag tycker inte att de kan hävda god tro.

Låter som att samtliga ägare har haft god kännedom om servitutet. Fastigheten har överlåtits inom familjen och vägen finns där och används dagligen. Svårt att hävda att man inte bort känna till servitutsförhållandet när man tar tar över fastigheten. Särskilt som det gamla huset på fastigheten också ligger på traktens samfällda vägmark och den nya vägen har tillkommit för att hantera detta problem.

 

[HusMedHistoria]

Låter som att samtliga ägare har haft god kännedom om servitutet. Fastigheten har överlåtits inom familjen och vägen finns där och används dagligen. Svårt att hävda att man inte bort känna till servitutsförhållandet när man tar tar över fastigheten. Särskilt som det gamla huset på fastigheten också ligger på traktens samfällda vägmark och den nya vägen har tillkommit för att hantera detta problem.

Det är precis vad jag tycker, men vad säger Lantmäteriet? Kan ägarna till fastigheterna Y och Z skicka in sina avtalsservitut och be att få dem inskrivna? De har avtalen i original.

 

[Claes Sörmland]

Det är precis vad jag tycker, men vad säger Lantmäteriet? Kan ägarna till fastigheterna Y och Z skicka in sina avtalsservitut och be att få dem inskrivna? De har avtalen i original.

Ja, det är väl bara att skriva in dem tänker jag:

https://www.lantmateriet.se/sv/fast...vitut/ansok-om-inskrivning-av-avtalsservitut/

 

[HusMedHistoria]

Angående min ursprungliga fråga - Vad gäller när ett hus står på en samfälld väg och vägen är flyttad till sidan av huset - har jag hittat en relevant lag.

JP (Lag (1970:995) om införande av nya jordbalken [Jordabalkens promulgationslag])
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...om-inforande-av-nya-jordabalken_sfs-1970-995/

18 § Har fastighetsgräns under minst tjugo år oklandrat hävdats i annan sträckning än den skulle ha enligt lag och framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen sålunda hävdats.

Bakgrund till paragrafen finns på sidan 57 i Lagberedningens förslag till jordabalk.
https://lagen.nu/sou/1960:25

"Såsom förutsättning för ett godtagande av den på överenskommelse grundade gränsen torde böra gälla att denna oklandrat hävdats under viss ej alltför snävt tillmätt tid. Beredningen har funnit en tidrymd av tjugu är, motsvarande den längsta av de i 23 kap. stadgade hävdetiderna, innebära en lämplig avvägning. För bestämmelsernas tillämpning synes i övrigt ej böra krävas mer än att det av omständigheterna framgår att gränsändringen skett sämjevis; i detta hänseende lär vara av särskild betydelse att å ömse sidor skett ett givande och tagande i något så när samma omfattning eller att, i annat fall, gränsändringen i betraktande av omständigheterna kan anses vara jämförelsevis ringa."

Huset är byggt på mark som enligt kartan från laga skifte är samfälld väg och den samfällda vägen har flyttats till sidan av huset. Det borde vara omständigheter som visar att gränsändringen skett sämjevis eftersom det är fördelaktigt både för ägaren av X och ägarna av den samfällda vägen. Vägen syns på flygfoton från 1960 och huset har stått där sedan 1920 så 20 år är uppfyllt med råge.

 

[HusMedHistoria]

Det jag undrar nu är vad som gäller om ägaren till fastigheten X hävdar att den samfällda vägen inte får användas om läget inte är utrett.

Det finns inga tvivel om att det går en samfälld väg över fastigheten i närheten av bostadshuset. Det finns inga tvivel om att en viss väg har använts som byväg i många årtionden, mest troligt minst sedan 1920-talet. Oklarheten är exakt var vägen ligger (inom ca 20 m i sidled).

Har ägarna till fastigheten X då rätt att hindra att de som har del i vägen använder byvägen? Har fastigheten företräde framför den samfällda vägen ifall läget för vägen inte är helt utrett?

 

[Nötegårdsgubben]

framgår av omständigheterna att hävden grundats på överenskommelse som före balkens ikraftträdande ingåtts mellan ägarna på ömse sidor, gäller den sträckning i vilken gränsen sålunda hävdats.

Imponerande bra grävt. Knepigt med sämjedelning, det har inte varit möjligt sen innan de flesta av oss föddes. Som jag förstår det fanns inget skriftlighetskrav, utan sådan kunde ske ändå.

Ska den gälla nu skulle jag dock tolka det som att det måste skett ett markskifte i det här fallet.

Det jag undrar nu är vad som gäller om ägaren till fastigheten X hävdar att den samfällda vägen inte får användas om läget inte är utrett.

Då är väl motbudet att de inte får använda sitt hus.

 

[Nötegårdsgubben]

Har ägarna till fastigheten X då rätt att hindra att de som har del i vägen använder byvägen? Har fastigheten företräde framför den samfällda vägen ifall läget för vägen inte är helt utrett?

Strängt taget är status quo det rimliga om man ska hävda en sämjedelning om ingen dokumentation av den finns. Antingen har man bytt mark, och då måste presumtionen vara att både husets och vägens plats kan legaliseras där de ligger idag om det stämmer med hur det var för 70–100 år sedan, eller så finns ingen sämjedelning och då är problemet större för fastighetsägaren än för samfälligheten.

 

[Claes Sörmland]

Tänker att det är en märklig sämjedelning när det inte finns någon överenskommelse om detta markbyte som idag erkänns av markägarna. Ska man gå den vägen så får man nog se om Lantmäteriet kan legalisera en sådan tänkt sämjedelning. Det finns ju inga egentliga bevis för en sådan sämjedelning, t ex ett känt skriftligt eller muntligt avtal. Det finns bara omständigheten att det står ett hus på den samfällda vägen och en annan väg går över husägarens mark.

 

[Claes Sörmland]

Det jag undrar nu är vad som gäller om ägaren till fastigheten X hävdar att den samfällda vägen inte får användas om läget inte är utrett.

Beror väl på. Tolkar hela grannskapet det som att ett markbyte har skett i form av en sämjedelning så att den gamla samfällda vägens mark numera är en del av fastigheten X så får ju andra delägare i samfälligheten inte använda den. den gamla vägmarken är ju inte längre en del av samfälligheten.

Men är grannskapet inte överens om detta så blir det ju svårare. Då kan ju de som är delägare i samfälligheten och menar att den gamla vägens sträckning ligger fast (ej har varit en del i en historisk sämjedelning) använda sin väg. Samtidigt kan ju t ex fastighetsägaren X som kanske hävdar att sämjedelning har skett stänga av den, gräva bort den eller vad som nu krävs för att hävda sin rätt.

Men rimligast är är väl att reda ut detta rättsligt före man börjar vidta åtgärder i olika riktningar.

 

[HusMedHistoria]

Tänker att det är en märklig sämjedelning när det inte finns någon överenskommelse om detta markbyte som idag erkänns av markägarna. Ska man gå den vägen så får man nog se om Lantmäteriet kan legalisera en sådan tänkt sämjedelning. Det finns ju inga egentliga bevis för en sådan sämjedelning, t ex ett känt skriftligt eller muntligt avtal. Det finns bara omständigheten att det står ett hus på den samfällda vägen och en annan väg går över husägarens mark.

Jag tror inte att det behöver finnas någon känd överenskommelse, det räcker om omständigheterna är sådana att det måste ha funnits en överenskommelse. Här (sidan 29 och framåt) står det om rättsfall. Det viktiga är om någon till exempel har byggt något varaktigt eller lagt ner mycket tid eller pengar.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9138100&fileOId=9138377

 

[Nötegårdsgubben]

Då kan ju de som är delägare i samfälligheten och menar att den gamla vägens sträckning ligger fast (ej har varit en del i en historisk sämjedelning) använda sin väg.

Det står ett bostadshus på den historiska vägen och en annan väg är anlagd, så bevis finns det ju för att något ändrats. Om bevisen ifråga är tunga nog är en annan sak.