Vad skulle det annars vara?Nötegårdsgubben skrev:
Nej tack. 🙄
Att inte betala skatt när två personer byter tjänster eller varor är inte inkompatibelt med den inkomstskatt vi betalar när vi förvärvsarbetar.C cbrolin skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 142 inlägg
Eh, jo. Att eliten är liten och massorna stora är en historiskt vanligare form att analysera samhället på än decilier eller någon annanuppdelning i lika delar är.C cbrolin skrev:
Ja, så är det. Att gränserna för de olika delarna är flytande när man exempelvis vill titta på saker som självförsörjning eller bidrag till det allmänna gör modellen sämre än mer statiska indelningar är.C cbrolin skrev:
Som du kanske minns skrev jag medvetet ”underklass” lite provokativt. Jag tycker att det är ett ganska kasst analysverktyg. Ska man på riktigt titta på den andel av befolkningen som över tid är långt ifrån att bidra till det allmänna så bedömer jag att den är betydligt lägre, men exakt hur stor intresserar mig ärligt talat inte så mycket – och det beror ju som du är inne på om man skulle dra gränsen vid exempelvis 70 %-ig bidragsnivå eller lägre.C cbrolin skrev:
Min poäng, som jag hellre driver än exakta definitioner, är att det finns en stor grupp i mitten som i snitt bidrar med lite lagom mer än de ”kostar” det allmänna och därmed är med och finansierar den andra relativt stora gruppen som inte gör det. Och längs upp finns en betydligt mindre grupp som proportionellt bidrar betydligt mer.
Jag upplever att det är en rätt odramatisk uppfattning, även om @cpalm rättat min uppfattning om de olika gruppernas totala input.
Jag håller som sagt inte med om att det är ett särskilt bra sätt att analysera världen på.C cbrolin skrev:
Stora ord för något som tydligt förklaras.C cbrolin skrev:
Och sen överför till dem ovanför sig? Nej det kan jag inte, för oavsett gränsdragning blir det aldrig sant.C cbrolin skrev:
Jag är som sagt inte särskilt intresserad av sådana mått. Att exempelvis titta på de 20 procenten friskaste och sjukaste intresserar mig inte. Däremot att veta hur många som är så sjuka att de inte kan arbeta.C cbrolin skrev:
Samma sak med självförsörjning. Att det finns en viss andel på toppen och botten är i mina ögon trivialt. Betydligt intressantare är i vilken grad de klarar sig själva.
Är du mer intresserad av de olika tio delarna eller femtedelarna, så varsågod. Mig ger de dock inget särskilt.
Ytterligare en anledningen till att de högavlönade bidrar förhållandevis mycket mer är att bidraget är nettot av det man betalar in och det man kostar samhället. Kostnaden för högavlönade är inte större än för övriga. Snarare lägre. Har man låg lön kanske man inte ens bidrar, dvs nettot blir negativt. Och detta faktum framgår inte i föregående statistik.
Men för att återgå till klasserna, om man öht, ska använda sådana utan att först definiera vad man menar? Jag blev rätt överraskad av din definition där nästan hälften klassas som underklass. Jag trodde underklassen, om än möjligtvis större än överklassen, utgjorde en mindre del, kanske 10% snarare än 45%. Och att medelsvensson utgjorde en övervägande majoritet, mer än 80%.
Sedan skall vi komma ihåg hur mycket de rika tjänar på diverse företagsstöd och stöd till banker och finansbranschen som östes ut både under coronan och krisen 2008.
I praktiken har staten blivit de rikas försäkring mot dåliga affärer lika mycket som den är de fattigas försäkring mot att svälta ihjäl.
Inget fel med det men den som vill var försäkrad skall inte gnälla över försäkringspremien.
I praktiken har staten blivit de rikas försäkring mot dåliga affärer lika mycket som den är de fattigas försäkring mot att svälta ihjäl.
Inget fel med det men den som vill var försäkrad skall inte gnälla över försäkringspremien.
Ja, inte låter man kon svälta ihjäl i dåliga tider, om man kan undvika det.H heimlaga skrev:
Det blir ju dubbel olycka som drabbar oss alla.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 142 inlägg
Jag tycker att det är uselt om det är så. Ett stort skäl till att det i mina ögon är ok att vissa drar in mycket mer pengar än andra är att de tar risker dom bär frukt. Tar man bort risken minskar skälen till olika utfall, samtidigt som vårdslösheten ökar, då någon annan betalar.H heimlaga skrev:
Därmed inte sagt att jag i stort håller med om verklighetsbeskrivningen, även om det finns exempel på när det är sant.
Kan du berätta mer om dessa stöd till banker å finansbranschen? Och gärna konkret även om ”diverse företagsstöd”.H heimlaga skrev:
Corona vet vi alla att det kanske gavs lite för generöst så det kan vi hoppa över, nåt som sker färre än en gång per generation får man förlåta att det var mindre proffessionalitet…
På krisen på 90-talet sade man väl att man privatiserade vinster och socialiserade förluster. Staten räddade banker. Och har väl även i andra kriser hållit storföretag under armarna. Jag var fortfarande lycklig ungdom i den krisen så har inte så mycket egen erfarenhet.Z Zodde skrev:
Tanken med aktiebolag är att ägare och ledning inte ska få en krona om det går riktigt dåligt. Att få löner, fallskärmar, bonusar och vederlag om sen det allmänna måste gå in och rädda företagen är fel och borde betalas tillbaka.
Att man tog över banker på 90 talet och tog över Varv TEKO å Stålbolag på 60-70 talet är känt. Men på vilket sätt var detta ett stöd till de rika? Aktieägarna fick väl som bäst en bråkdel av Pre-crises value.J JohanLun skrev:
Konkreta stöd där de rika blev rikare var det jag efterfrågade
Ägare får inte löner fallskärmar eller bonusar. Anställda kan få det.
Lönegarantin gäller både ledning å arbetare på verkstadsgolvet
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 844 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 844 inlägg
Ledningen är anställda tjänstemän och får sin lön oavsett hur det går. I de fall de har bonusupplägg för lönen så kan de straffas. Aktieägarna får ingen utdelning om det inte finns någon vinst att dela ut. Går företaget dåligt så sjunker också värdet på aktierna. Om företaget förstatligas vilket har varit aktuellt för banker så förlorar aktieägarna allt.J JohanLun skrev:
Men ledning och ägare tog vad jag förstår stora risker och cashade ut pengar innan det gick åt helsike.
Ledning, höga chefer må vara anställda men har många gånger enormt höga löner som premierar att ta risker.
Nå. Jag kan inte alls detaljerna om dessa gamla kriser, men jag tycker nog att bonusar, fallskärmar osv inte ska kunna ges eller återtas om bolaget går omkull året efter.
Riktade stödåtgärder är väl traditionellt just lån, som skall betalas tillbaka. Eller menar du att löner och bonusar och sånt skall betalas tillbaka om det går dåligt?J JohanLun skrev:
Bredare åtgärder, däremot, slår ju ofta inte helt rätt. Senaste exemplet var väl elprisstöden som även utgick till stora företag med bundna elavtal som därmed gick rejält plus på stödet.
Självklart finns det en konflikt i detta. Det man inte får glömma bort är att dessa stöd utgår för att skydda allmänhetens intressen (t.ex. arbetstillfällen och systemkritisk verksamhet), inte för att rädda aktieägarna. Att det sedan kan spilla över är nog oundvikligt. Men vi har ju ett tydligt exempel i Lehman Brothers hur det kan gå om samhället misslyckas med att rädda en systemkritisk verksamhet. Det var många i hela världen som fick käka gröt pga detta trots att de aldrig hört talas om Lehman.