För vanliga bilar är utvecklingen mest kosmetisk, elbilar utvecklas fortfarande i rask takt. Ett köp av elbil kanske kan jämföras mer med att köpa en dator. Jag tror i alla fall att det är en del av förklaringen.ELantagonism skrev:
Jag tycker vissa jämförelser i den här tråden blandas ihop. En del ställer gammal fossilbil mot ny elbil och så får elbilen stå till svars för argument som alla nya bilar oavsett drivmedel drabbas av. En ny bil kommer ha högre värdeminskning ja, men garanti och därmed mindre kostnad för reparationer. Sedan så är det ju också en standardhöjning man får av att köra en nyare större bil mot en äldre och mindre. Det är också oavsett om den nya bilen drivs av el eller bensin.
Sist men inte minst så är de bilarna som erbjuder mer premiumkänsla dyrare, oavsett drivmedel. En BMW X5 kostar mer än en Mitsubishi Outlander trots att båda går på bensin och rymmer 5-7 personer. Om det bara är ekonomi som är viktigt så slår såklart Mitsubishin BMWn, men om det inte bara är pengar som betyder något så tycker nog de flesta att BMWn är en trevligare bil, men frågan är om det är värt merkostnaden. Så det går inte bara att kolla på måtten för en bil och därmed tycka de är jämförbara. I så fall skulle det inte rulla så mycket Audi A6, BMW 5-serie och Mercedes E-klass på vägarna, för en Skoda Superb slår dem ju alla om priset är det enda som betyder något.
Sist men inte minst så är de bilarna som erbjuder mer premiumkänsla dyrare, oavsett drivmedel. En BMW X5 kostar mer än en Mitsubishi Outlander trots att båda går på bensin och rymmer 5-7 personer. Om det bara är ekonomi som är viktigt så slår såklart Mitsubishin BMWn, men om det inte bara är pengar som betyder något så tycker nog de flesta att BMWn är en trevligare bil, men frågan är om det är värt merkostnaden. Så det går inte bara att kolla på måtten för en bil och därmed tycka de är jämförbara. I så fall skulle det inte rulla så mycket Audi A6, BMW 5-serie och Mercedes E-klass på vägarna, för en Skoda Superb slår dem ju alla om priset är det enda som betyder något.
Ja, jösses. Premiumbil att parkera på garageuppfarten, så den syns.
Ärligt. Lägger inte många kronor på bilåkandet.
Har t o m två i ordning m a o alltid en i trafik.
Rycker lätt ur en växellåda om de blir haveri.
Endast halvförsäkring, för billig peng. Skatten är rimlig.
- Kopplingen till Byggahus o tråden:
Huset i stort sett betald, billig uppvärmning.
Ev helt nytt lån på huset till
husbil - fossilare, om andan faller på.
Pengar finns ändå kvar att leva gott på.
Ärligt. Lägger inte många kronor på bilåkandet.
Har t o m två i ordning m a o alltid en i trafik.
Rycker lätt ur en växellåda om de blir haveri.
Endast halvförsäkring, för billig peng. Skatten är rimlig.
- Kopplingen till Byggahus o tråden:
Huset i stort sett betald, billig uppvärmning.
Ev helt nytt lån på huset till
husbil - fossilare, om andan faller på.
Pengar finns ändå kvar att leva gott på.
Menar du att du har citerat det efter det är raderat? Det verkar ytterst korkat?F fsn skrev:
Med andra ord hade du fel när du skrev till ajn82 raljerande att han skulle uppdatera innan han trycker på ”skicka”?
Fast ja mest håller jag på och driver med dig så vi kanske skall släppa detta för du är som en politiker och alla fel du gör/har hela tiden kan du inte erkänna ett enda utan skriver något helt annat som svar.
Det finns absolut tillfällen när ett lån kan vara en fördel. Jag har en kompis som tog lån för att investera på börsen, vilket gav väldigt bra resultat. Så länge man kan uppnå en vinst på lånet och inte tar alltför stor risk, kan det vara rimligt. Men de flesta tänker inte i de banorna, och många har kämpat hårt nu när räntorna varit(är) höga – en del har tvingats ta beslut de aldrig annars skulle ha tagit. När man väl har tagit ett lån är man bunden tills det är löst, oavsett hur svårt det blir ekonomiskt. Långivaren bryr sig inte om du behöver sälja dina egendomar eller flytta, så länge de får sina pengar är de nöjda.
När det gäller en fabriksny bil pratar vi om en stor "investering," ofta mellan 400 000 och 700 000 kronor, med en värdeminskning redan första året som kan vara brutal (15–30 %). Visst kan 0 % ränta låta bra, men det hjälper inte när "investeringen" snabbt tappar i värde – särskilt om man får oväntade utgifter eller, som nämnts, förlorar inkomst.
Att ta ett lån kan vara fördelaktigt om man vet vad man gör och kan göra en rimlig riskanalys, men att tjäna pengar på att låna till en fabriskny bil är jag högst skeptisk till – det kan knappast bli annat än en förlustaffär.
Så, om man inser att man sannolikt inte kommer få tillbaka de satsade pengarna och förlusten är betydande, får man fråga sig hur starkt begäret är. Är det kanske värt det ändå, eller borde man överväga andra alternativ?
Men låt oss titta på hur en kalkyl skulle kunna se ut:
Vi tar ett lån med 0 % ränta för att köpa en bil för 600 000 kr och antar att värdeminskningen är 20 % första året, 15 % andra året, och 10 % tredje året.
Efter 1 år (20 %):
Värde = 600 000 kr - 120 000 kr = 480 000 kr
Efter 2 år (15 %):
Värde = 480 000 kr - 72 000 kr = 408 000 kr
Efter 3 år (10 %):
Värde = 408 000 kr - 40 800 kr = 367 200 kr
Efter 3 år, när det kanske är dags att byta bilen, är kvarvarande värde cirka 367 200 kr. Man har alltså effektivt förlorat runt 230 000 kr, även med en ränta på 0 %. Hur kan man då använda sina 600 000 kr(som annars skulle betalt bilen) för att kompensera denna förlust? På börsen kan man i genomsnitt plocka hem cirka 135 000 kr på 3 år. Men för att maximera möjligheterna till en stabil avkastning kräver en sådan investering vanligtvis en längre tidsram, minst 10 år, för att säkerställa en genomsnittlig avkastning på runt 7 % per år.
Personligen köper jag inte saker om jag inte kan betala för dem här och nu (undantaget bostad), även om jag skulle välja att ta lånet. Om köpet innebär en förlust vill jag vara säker på att pengarna som täcks av lånet kan investeras på ett sätt som minimerar förlusten, utan att det innebär alltför stor risk eller om det finns andra fördelar som väger upp. Var gränserna går är givetvis högst personligt, men min uppfattning är att många höftar sin ekonomi och belånar sig mer än vad som är rimligt – och sedan klagar när ekonomin blir knaper.
När det gäller en fabriksny bil pratar vi om en stor "investering," ofta mellan 400 000 och 700 000 kronor, med en värdeminskning redan första året som kan vara brutal (15–30 %). Visst kan 0 % ränta låta bra, men det hjälper inte när "investeringen" snabbt tappar i värde – särskilt om man får oväntade utgifter eller, som nämnts, förlorar inkomst.
Att ta ett lån kan vara fördelaktigt om man vet vad man gör och kan göra en rimlig riskanalys, men att tjäna pengar på att låna till en fabriskny bil är jag högst skeptisk till – det kan knappast bli annat än en förlustaffär.
Så, om man inser att man sannolikt inte kommer få tillbaka de satsade pengarna och förlusten är betydande, får man fråga sig hur starkt begäret är. Är det kanske värt det ändå, eller borde man överväga andra alternativ?
Men låt oss titta på hur en kalkyl skulle kunna se ut:
Vi tar ett lån med 0 % ränta för att köpa en bil för 600 000 kr och antar att värdeminskningen är 20 % första året, 15 % andra året, och 10 % tredje året.
Efter 1 år (20 %):
Värde = 600 000 kr - 120 000 kr = 480 000 kr
Efter 2 år (15 %):
Värde = 480 000 kr - 72 000 kr = 408 000 kr
Efter 3 år (10 %):
Värde = 408 000 kr - 40 800 kr = 367 200 kr
Efter 3 år, när det kanske är dags att byta bilen, är kvarvarande värde cirka 367 200 kr. Man har alltså effektivt förlorat runt 230 000 kr, även med en ränta på 0 %. Hur kan man då använda sina 600 000 kr(som annars skulle betalt bilen) för att kompensera denna förlust? På börsen kan man i genomsnitt plocka hem cirka 135 000 kr på 3 år. Men för att maximera möjligheterna till en stabil avkastning kräver en sådan investering vanligtvis en längre tidsram, minst 10 år, för att säkerställa en genomsnittlig avkastning på runt 7 % per år.
Personligen köper jag inte saker om jag inte kan betala för dem här och nu (undantaget bostad), även om jag skulle välja att ta lånet. Om köpet innebär en förlust vill jag vara säker på att pengarna som täcks av lånet kan investeras på ett sätt som minimerar förlusten, utan att det innebär alltför stor risk eller om det finns andra fördelar som väger upp. Var gränserna går är givetvis högst personligt, men min uppfattning är att många höftar sin ekonomi och belånar sig mer än vad som är rimligt – och sedan klagar när ekonomin blir knaper.
Det går verkligen bra för dig…. Och det är rent generellt men speciellt när du försöker tänka.P PHPersson skrev:
Hur var det nu igen, var det ett privatköp eller inte?