De hus jag har sett som inte är skånehus har nästen alltid ett innertak, bara några få undantag utan. Oavsett var i landet de legat, men jag har helt klart sett färre neråt skåne till. 
Eller mellanvarianten då, innertaket i ett spår på bjälken.
Eller mellanvarianten då, innertaket i ett spår på bjälken.Vi hade sand och husmossa i vårt mellanbjälklag. närmast bräderna låg ett lager eklöv. Så nog tar man vad man har, allt.
Vi bor i ett ytterst välbevarat torpområde i Mälardalen, och rätt konsekvent har de minsta torpen inget vindsbjälklag, medan tvåplanstorpen har mellanbjälklag. Spårtak förekommer också.
Vi bor i ett ytterst välbevarat torpområde i Mälardalen, och rätt konsekvent har de minsta torpen inget vindsbjälklag, medan tvåplanstorpen har mellanbjälklag. Spårtak förekommer också.
Som svar till Åmmebergares fråga då om att ta fram bjälkarna eller inte så kan vi väl enas om att det beror lite på vad som var vanligt för den hustypen i den delen av landet.
Sedan stämmer det att det blir mera rymd i ett lågt hus om du tar bort innertaket. (Jag skulle för allt i världen inte velat haft innertak i mitt hus!) Det blir dessutom väldigt mysiga rum med synliga bjälkar.
MEN, det är inte säkert att bjälkarna är vidare värst snygga om dom inte är gjorda för att vara synliga. Om jag tittar på fotot vid första inlägget så ser bjälkarna inte speciellt bearbetade ut. Verkar inte vara kanthyvlade och ser väldigt sprickiga ut.....
Om bjälkarna ska synas ska dom naturligtvis vara målade. Ett tag hade man för sig att gamla takbjälkar skulle vara avlutade, men den perioden har vi förhoppningsvis lagt bakom oss.
Sedan stämmer det att det blir mera rymd i ett lågt hus om du tar bort innertaket. (Jag skulle för allt i världen inte velat haft innertak i mitt hus!) Det blir dessutom väldigt mysiga rum med synliga bjälkar.
MEN, det är inte säkert att bjälkarna är vidare värst snygga om dom inte är gjorda för att vara synliga. Om jag tittar på fotot vid första inlägget så ser bjälkarna inte speciellt bearbetade ut. Verkar inte vara kanthyvlade och ser väldigt sprickiga ut.....
Om bjälkarna ska synas ska dom naturligtvis vara målade. Ett tag hade man för sig att gamla takbjälkar skulle vara avlutade, men den perioden har vi förhoppningsvis lagt bakom oss.
Redigerat:
PS. Är man lång i ett sådant hus så är det väl en plåga att inte kunna sträcka upp huvudet någonstans! Hellre att huka sig för bjälkarna än att ständigt gå nerböjd!gafsan skrev:
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Sommartorparn, jag kan inte minnas att jag har sett synliga takbjälkar i något gammalt hus jag har besökt här uppe, med undantag för ett tredingstak i en 1700-talsgård från kusten. Man får nog komma ihåg att Norrland från Lapplandsgränsen, med undantag för några kuststäder, i princip var vildmark (visserligen bebodd sådan) till dess att kolonisationen tog fart under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Vår bebyggelse är alltså förhållandevis ung och det påverkar naturligtvis byggnadsskicket.
Kolstybb verkar ha varit rätt populärt för att fylla bjälklag förresten.
Kolstybb verkar ha varit rätt populärt för att fylla bjälklag förresten.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
JO, och en till sak:
På bondgårdarna var det dessutom vanligast att man endast uppförde gården i en våning. Det var vid laga skifte, som skedde rätt sent här uppe, man byggde på huset med några stockvarv till en och en halv våning. Det var så husen fick det utseende vi förknippar med Väster- och Norrbottensgårdar.
På bondgårdarna var det dessutom vanligast att man endast uppförde gården i en våning. Det var vid laga skifte, som skedde rätt sent här uppe, man byggde på huset med några stockvarv till en och en halv våning. Det var så husen fick det utseende vi förknippar med Väster- och Norrbottensgårdar.
Äldre skånska hus på landsbygden hade som regel ingen isolering mellan bottenvåning och ovanvåning och därmed synliga bjälkar. Jag har ibland sett bjälkar som klätts in med papp i samband med att taket pappspänndes.
I vårt hus är fria höjden mycket starkt begränsad på sina ställen. I stuan har vi två bjälkar där avståndet till golvet bara är 176 cm. Frugan går obehindrat (men det är på håret) medans undertecknads ryggrad börjar anta formen av ett @. Jag värdesätter verkligen att kunna sträcka på mig mellan bjälkarna! Just i stuan har ytterväggarna sjunkit ner en bit under årens lopp, i övriga huset har det klarat sig bättre. Vid illaren kan man se hur bjälkarna kröker sig ner mot ytterväggarna. Här är ståhöjden under bjälkarna 188 cm. Jag antar att det ursprungligen varit något liknande i hela huset. Vi har lärt oss att leva med problemet, jag menar att man får ta gamla hus med de olägenheter och brister det eventuellt kan medföra. För våra besökare har vi dock en griffeltavla där vi brukar dra streck för varje närsyning av bjälkarna. Gällande personbästa ligger för närvarande på sju fullträffar under en kväll.
En del av bjälkarna hos oss är inte särskilt vackra utan ger ett primitivt intryck. På ett par bjälkar finns det borrhål i underkant där stakarna i en stakavägg eller stagavägg suttit. Huset uppfördes på nuvarande plats i samband med skifte av byn på 1830-talet så man har helt enkelt återanvänt äldre bjälkar där man kunnat.
I vårt hus är fria höjden mycket starkt begränsad på sina ställen. I stuan har vi två bjälkar där avståndet till golvet bara är 176 cm. Frugan går obehindrat (men det är på håret) medans undertecknads ryggrad börjar anta formen av ett @. Jag värdesätter verkligen att kunna sträcka på mig mellan bjälkarna! Just i stuan har ytterväggarna sjunkit ner en bit under årens lopp, i övriga huset har det klarat sig bättre. Vid illaren kan man se hur bjälkarna kröker sig ner mot ytterväggarna. Här är ståhöjden under bjälkarna 188 cm. Jag antar att det ursprungligen varit något liknande i hela huset. Vi har lärt oss att leva med problemet, jag menar att man får ta gamla hus med de olägenheter och brister det eventuellt kan medföra. För våra besökare har vi dock en griffeltavla där vi brukar dra streck för varje närsyning av bjälkarna. Gällande personbästa ligger för närvarande på sju fullträffar under en kväll.
En del av bjälkarna hos oss är inte särskilt vackra utan ger ett primitivt intryck. På ett par bjälkar finns det borrhål i underkant där stakarna i en stakavägg eller stagavägg suttit. Huset uppfördes på nuvarande plats i samband med skifte av byn på 1830-talet så man har helt enkelt återanvänt äldre bjälkar där man kunnat.
Nej, det är vårt. Som hade en nästan rimlig takhöjd.aliback skrev:
I övrigt så är de synliga bjälkarna på vår ovanvåning ohyvlade. Tjänstetorpen (vårt) och dagsverkestorpen (enplanstorpen) var inte så värst påkostade ens med en välvillig husbonde.
Vi har också haft bara timmerväggar i kök och hall. Med klinad såt och färg direkt på stocken. Jag tror att dagsverkestorp verkligen är att kalla "ytterst enkla miljöer".
Ni får ursäkta om jag här och var har gnällt om bara timmerväggar i bostadshus. Det är ju som Torpsara säger att det förekommer i enkla torp. Av förklarliga skäl och snål husbonde. Vad som jag reagerar på är det i många tidningsreportage finns bara timmerväggar i renoverade prästgårdar, nyuppförda 1700-tals herrgårdar osv osv. Där det inte finns anledning till det utan är romantiskt tjafs.
Åh, det var inte personligt Gafsan. Jag hoppas du inte tog det så? Jag håller tillfullo med dig om naket timmer i fina hus. (Och är i mjugg glad över att få ha bart och målat timmer i mitt! )
Men jag tycker att det är värt att påpeka som tillägg till debatten då vi är många som bor i just det som kallas "ytterst enkla miljöer" också.
-talsmålningen från köket
Och som pm. Ni har väl alla sett den gamla målningen på en köksintreör från tidigt 1800-tal där de sitter med olika sysslor vid brasan? Där är det både omålat timmer och tak med synliga bjälkar.
)Men jag tycker att det är värt att påpeka som tillägg till debatten då vi är många som bor i just det som kallas "ytterst enkla miljöer" också.
-talsmålningen från köket
Och som pm. Ni har väl alla sett den gamla målningen på en köksintreör från tidigt 1800-tal där de sitter med olika sysslor vid brasan? Där är det både omålat timmer och tak med synliga bjälkar.