Det var nog för kort formulerat från min sida - går det att fatta ett nytt beslut där "erbjuda tillgång till bryggor (eventuellt mot betalning så att det inte blir särbehandling)" blir en del av gemensamhetsanläggningens syfte?Claes Sörmland skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 203 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 203 inlägg
Det finns en MÖD-dom från i juni som faktisk fastställer att lös egendom som dessa bryggor kan inrättas som gemensamhetsanläggning. Denna dom går mot doktrinen, alltså de böcker som finns på ämnet.kashieda skrev:
https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2023/130464/
Men anläggningslagens krav på lämplighet och stadigvarande betydelse måste ju vara uppfyllda för ett sådant beslut.
Frågan som Lantmäteriet kommer att ställa är ”Varför?”. Domstolarna har redan underkänt föreningens argumentation eftersom det är uppenbart att deras ombud bara jiddrar. Skälet är uppenbart, nämligen att via servitut få äganderätt till rättigheten att förankra bryggorna på samfälld mark så att de kan ingå i brygginnehavarnas lagfarter vid en eventuell försäljning. Just nu har de på sin höjd hävdservitut. Vad jag ser är det ingen som påstår att bryggorna är ”olagliga” utan att de är ”olovliga”, dvs. att ingen brygginnehavare har frågat någon om lov. Men det ena utesluter ju inte det andra och genom klandertalan har man dragit uppmärksamheten till sig.
/Urbota
Om alla vill ha bryggor vore det väl egentligen bättre att bygga någon form av gemensamma bryggor istället för att var och en ska bygga sin egen? Det ger bättre gemenskap och bättre utnyttjande av marken. Mycket sådant på gång längs Klarälven i Karlstad nu, som lösning på att folk annekterat kommunal mark och gjort privata bryggor. Lösningen blir alltså bryggor som på vissa ställen sköts om helt och hållet av kommunen, på andra ställen av en bryggförening.
https://karlstad.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/bat-och-hamn/hyra-batplats
På bilden visas Romstadsbryggan
https://karlstad.se/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/bat-och-hamn/hyra-batplats
På bilden visas Romstadsbryggan
Jag delar din uppfattning men det kräver en del engagemang och altruism från rättighetsinnehavaren för att gå iland med det. Den här tråden handlar ju främst om hur man skall förstå de juridiska förutsättningarna (varför det blev som det blev) men lyfter man blicken så öppnar sig givetvis andra möjligheter.Anna_H skrev:
/Urbota
Det verkar finnas ett antal gemensamma bryggor inom området. Enligt anläggningsbeslutet har väl föreningen inte ens rätt till detta, dvs att lägga någon som helst energi på att förvalta dessa gemensamma bryggor?
Det verkar även som alla problem uppstått främst pga att det är föreningen som äger vattnet, och de enskilda fastighetsgränserna slutar vid strandlinjen. De flesta strandnära fastigheter verkar dock ha en brygga, på föreningens vatten. Dessa bryggor har med stor sannolikhet funnits där sen innan föreningen bildades.
Om styrelsen ska följa lagen innebär detta att de omedelbart borde starta en process för att samtliga bryggor ska tas bort, eftersom bryggor inte är något föreningen (enligt beslutet) ska ägna sig åt.
Är det korrekt uppfattat? Jag har svårt att förstå allt tror jag. Föreningen äger mark på vilken det finns en massa hus, bryggor och annat, som någon/några byggt för längesedan. Föreningens ändamål innefattar dock varken hus, bryggor eller liknande, och kan därmed (som fastighetsägare) inte förvalta dessa, eller skriva servitut och därmed överföra ansvaret till någon annan?
Det verkar även som alla problem uppstått främst pga att det är föreningen som äger vattnet, och de enskilda fastighetsgränserna slutar vid strandlinjen. De flesta strandnära fastigheter verkar dock ha en brygga, på föreningens vatten. Dessa bryggor har med stor sannolikhet funnits där sen innan föreningen bildades.
Om styrelsen ska följa lagen innebär detta att de omedelbart borde starta en process för att samtliga bryggor ska tas bort, eftersom bryggor inte är något föreningen (enligt beslutet) ska ägna sig åt.
Är det korrekt uppfattat? Jag har svårt att förstå allt tror jag. Föreningen äger mark på vilken det finns en massa hus, bryggor och annat, som någon/några byggt för längesedan. Föreningens ändamål innefattar dock varken hus, bryggor eller liknande, och kan därmed (som fastighetsägare) inte förvalta dessa, eller skriva servitut och därmed överföra ansvaret till någon annan?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 203 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 203 inlägg
Jag uppfattar det också så. Samfällighetsföreningen förvaltar en GA för grönområde (och vägar). Den äger också marken som grönområdet ligger på. Bryggorna inkräktar enligt domen på grönområdet. Så den logiska slutsatsen borde vara att styrelsen för samfällighetsföreningen låter avveckla bryggorna.A Alexander HB skrev:
Men jag tycker det är ett hårt sätt att se på förvaltningens ramar. Låt oss ta ett liknande exempel. En samfällighetsförening förvaltar vägar. De äger också fastigheten som vägen går på. Nu vill de boende dra fiber i väganläggningens utkant. Fiberledningen kommer framledes att försvåra underhållet av vägen eftersom det blir svårare att schakta i vägkanten p g a att fibern går där (den ligger som vanligt ytligt).
I det här scenariot tror jag de flesta styrelser för samfällighetsföreningen säger OK till fiberledningen. Alla de boende vill ju ha denna. Men ska man tänka som MÖD gör så borde styrelse och stämma för samfällighetsföreningen sätta stopp för fiberutbyggnaden som inkräktar på samfällighetsföreningens GA.
Ja, det är inte helt enkelt att fullt förstå detta.
Jag är även tveksam till att detta går att lösa genom en ny förrättning. Stugområdet ligger inte på en ö, så något egentligt behov av bryggor för annat än rena nöjen finns inte. Möjligtvis kan de hävda att de gemensamma bryggorna ger alla fastigheter tillgång till brygga/båtplats och inte enbart vissa personer, och spinna ihop något där.
Googlar man på föreningens hemsida verkar föreningen, enligt gamla styrelseprotokoll, själva ha stämt en av medlemmarna för att ha haft någon form av VA-anläggning/avlopp på föreningens mark. Skulle inte förvåna mig om nuvarande stämning har med det att göra, dvs någpn form av hämnd (eller tvärt om, beroende på vad som inträffade först). Svensk grannsämja när den är som bäst...
De verkar även ha någon form av intern förening (typ "klubb") som ordnat med upptagning och uppställning av båtar, på vad som säkerligen är en del av grönområdena...
Jag är även tveksam till att detta går att lösa genom en ny förrättning. Stugområdet ligger inte på en ö, så något egentligt behov av bryggor för annat än rena nöjen finns inte. Möjligtvis kan de hävda att de gemensamma bryggorna ger alla fastigheter tillgång till brygga/båtplats och inte enbart vissa personer, och spinna ihop något där.
Googlar man på föreningens hemsida verkar föreningen, enligt gamla styrelseprotokoll, själva ha stämt en av medlemmarna för att ha haft någon form av VA-anläggning/avlopp på föreningens mark. Skulle inte förvåna mig om nuvarande stämning har med det att göra, dvs någpn form av hämnd (eller tvärt om, beroende på vad som inträffade först). Svensk grannsämja när den är som bäst...
De verkar även ha någon form av intern förening (typ "klubb") som ordnat med upptagning och uppställning av båtar, på vad som säkerligen är en del av grönområdena...
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 203 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 203 inlägg
Jag tycker hela upplägget med en samfällighetsförening som äger en fastighet som juridisk person är underlig. Det är dock en vanlig lösning och det skapas nya sådana lösningar hela tiden. Men det skapar dessa konflikter där fastighetsägandet underordnas det smala ändamål som gemensamhetsanläggningen ger. Problemet i trådens grannskap.
I det här fallet hade det ju räckt med en gemensamhetsanläggning för grönyta och vägar. Och stannat där vad gäller samfällighetsföreningens omfattning och inte också gjort den till fastighetsägare. Resten av fastigheten hade passat mycket bättre att ombildas från en fastighet till en samfällighet (alltså en marksamfällighet) som alla i grannskapet har delägarskap i. Ger mycket mer flexibilitet hur man kan använda marken.
I det här fallet hade det ju räckt med en gemensamhetsanläggning för grönyta och vägar. Och stannat där vad gäller samfällighetsföreningens omfattning och inte också gjort den till fastighetsägare. Resten av fastigheten hade passat mycket bättre att ombildas från en fastighet till en samfällighet (alltså en marksamfällighet) som alla i grannskapet har delägarskap i. Ger mycket mer flexibilitet hur man kan använda marken.
För att reda ut detta bör man släppa att föreningen "äger" samfälligheten. Typ: glöm det. Det har inget med saken att göra eftersom det ligger ett anläggningsbeslut ovanpå som gör avsevärda inskränkningar i äganderätten. Det är ingen skillnad på om kommunen äger marken eller om föreningen äger den. Skälet till att man valt denna lösning, får man förmoda, är att delägarna ville åtnjuta det specifika "lagpaket" som följer med bildandet av en samfällighet, i synnerhet det skydd som samhället erbjuder minoritetsandelen av ägandekollektivet (vilket var en av grundpelarna när samfällighetsföreningslagstiftningen skapades).A Alexander HB skrev:
Äganderätt inte är ett monolitiskt begrepp. Det är istället lämpligt att betrakta äganderätten som en knippe rättigheter (eftersom det är vad den de facto är) som man av tradition och för enkelhetens skulle kallar "äganderätt". Äganderättens omfattning varierar beroende på vad det är man äger och det är då vissa av rättigheterna i "rättighetsknippet" som varierar. Om man ser det så är det enklare att förstå vad Anläggningslagen går in och gör med äganderätten: vissa rättigheter kvarstår hos den lagfarne ägaren, medan de flesta övergår till samfälligheten. Tillsammans med bildande av en samfällighetsförening tar särskild lagstiftning över och reglerar exempelvis sakrätt, avtalsrätt och kontraktsrätt. Så, om man vill "tänka som MÖD" så kan man lämna föreningens ägande därhän, och istället helt fokusera på vad anläggningsbeslutet säger.
/Urbota
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 203 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 203 inlägg
Även om det inte är din poäng så tror jag den korrekta terminologin här är att samfällighetsföreningen äger fastigheten. Det finns alltså ingen marksamfällighet utan enbart en anläggningssamfällighet som ligger på en fastighet. Anläggningssamfälligheten förvaltas av samfällighetsföreningen. Som en del i förvaltningen äger föreningen också själva fastigheten.Urbota skrev:
Jag brukar alltid utgå från att det finns ett rationellt svar. Men att samfällighetsföreningen äger måste bero på att marken redan var samfällt ägd eller att det inte var kommunen som sålde. Om jag får gissa vidare, så vill man lagstiftningsmässigt inte separera ägandet av fast egendom från ägandet av en andel i samfälligheten utan få in allt under gemensam lagstiftning. Delägandet i en samfällighet ligger dessutom som fastighetstillbehör på delägarnas fastigheter, så där finns en stark koppling med det samfällda som inte kan brytas utan att det prövas. Jag kan tänka mig att exempelvis lagen om samägande (från 1904) inte riktigt lirar med Anläggningslagen och Samfällighetsföreningslagen. Jag har inga större insikter i alternativen, men antingen bildar man en samfällighet eller så göra man inte. Och gör man det inte så utan väljer att upprätta egna avtal så anser lagstiftaren att "you are on your own, kids". Allt eller inget. Ha kakan eller ät den. Osv.
/Urbota
Tack. Du har givetvis helt rätt och det är viktigt att det blir rätt om de här sakerna. Det blev fel när jag redigerade. De äger fastigheten på vilken anläggningssamfälligheten är uppförd och drivs. Samfälligheten ägs ju också av delägarna, men det ju inte det jag skrev om i den passagen.
/Urbota
Här den korrigerade versionen som Claes Sörmland tog upp. "For posterity" så att säga.
Jag skriver "äger" inom citationstecken för att markera att begreppet inte är helt entydigt, inte för att föreningen inte skulle äga fastigheten. För det gör den.
Att det fanns bryggor innan samfälligheten bildades krånglar ju till det. De har nämligen med högsta sannolikhet all rätt att finnas kvar. De lyder således under helt egna regler, vilket inte ger andra "rätten" att få ha brygga, någon sådan rättvisa finns inte.