Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Samfällighetsföreningen ska ju inte utveckla gemensamhetsanläggningen utan bara förvalta den så tänker sig delägarna att det skulle passa med nya ankdammar, broar o s v i ett grönområde så bör nog detta finnas med i beskrivningen när gemensamhetsanläggningen och därmed ingå i anläggningsbeslutet att de ska utföras (=anläggas) inom en viss tid. Ungefär som att man listar en lekplats vid sidan av ett grönområde i ett anläggningsbeslut.T TypRätt skrev:
Annars brukar ju grönområden mer vara mark som skulle slya igen utan skötsel via gemensamhetsanläggningen, d v s med inrättande av gemensamhetsanläggningen ges specifik rätt att sköta ytorna som de är, t ex klipps gräs, och röja buskar och träd.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Jag gissar att MÖD inte skulle vara imponerad. Att delägarkollektivet inte kan kompenseras för bryggans förnärmande av gemensamhetsanläggningens ändamål med pengar. I så fall skulle det ju vara fritt att hyra ut marken för andra ändamål, t ex att parkering, upplag eller för byggnation.kashieda skrev:
Jo men det är lite det upplägget jag tänker på. Dvs för att göra det än enklare, kommunen iordningställer en park som till större delen är rent grönområde men även innehåller an anläggning i form av en ankdamm med en bro och belysning till denna och lite sånt. Sedan iordningsställs en massa villatomter kring detta där alla även blir delägare i gemensamhetsanläggningen Ankdammen.
Säg att detta skulle varit korrekt utfört från kommunens sida, skulle då grönområdet behövt vara en anläggning och bron en annan? Eller kan ett grönområde fortfarande ha saker i sig som en skateboard park, en lekplats med klätterställningar mm. och dessa fortfarande ingår i anläggningsbeslutet?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Absolut, Lantmäteriet har stor frihet att inkludera alla möjliga varianter av mark, konstruktioner, anläggningar och annat i en enda gemensamhetsanläggning. Bara gemensamhetsanläggningen når anläggningslagens krav, t ex att fördelarna av ekonomisk eller annan art av anläggningen överväger de kostnader och olägenheter som anläggningen medför (båtnadskravet).T TypRätt skrev:
T ex har det ju ifrågasatts om omfattande ytor av mark som detaljplanerats med ändamålet natur får inrättas som en gemensamhetsanläggning för ett typiskt småhusområde. Fastighetsägarna har ju redan tillgång till denna natur via allemansrätten så riktigt vad vinsten skulle vara med att inrätta området som en gemensamhetsanläggning med ändamålet grönområde är minst sagt oklart. Men flera sådana anläggningsbeslut vinner nog laga kraft varje år och så länge ingen överklagar så går det ju. Lantmäteriet är ju ofta lite aktivistiska på det sättet, särskilt om kommun och exploateringsföretag vill detta.
Ok så första stycket i texten inom röd markering är inget hinder för att det finns en fysisk anläggning också utan den/dessa och deras drift och underhåll kan inkorporeras i den gemensamma anläggningen 'grönområde', om jag tolkar dig rätt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Jag tror inte det eftersom det inte finns någon definition av "grönområde" eller termen ens används i anläggningslagen. Det är mer Lantmäteriets många anläggningsbeslut som har lett till att dessa inrättas. Och vi har ju haft trådar uppe här den grönområde och t ex vägar har legat i samma GA och i olika GA. Så det är nog upp till förrättningslantmätaren att bestämma.T TypRätt skrev:
Även vägar som inrättas som en GA kan ju vara av så låg kvalitet att de mer eller mindre liknar grönområde. Typ vägar för lantbruket. D v s samfällighetens huvudsaklig uppgift är att hålla borta vegetation så att de är körbara. Ganska likt grönområden.
En till fråga i rent lärosyfte.
Jag vet inte hur ett anläggningsbeslut brukar se ut så jag gissar hej vilt här men jag tänker att ett anläggningsbeslut för ett grönområde som är en lekpark måste väl ändå kunna vara något i stil med "anläggningen syftar till att hålla området öppet för att inspirera till lek för barn på ett säkert men utmanande vis" dvs det finns utrymme för att utveckla området löpande och byta ut delar av lekområdet allt efter som behov ändras, tex en skate board ramp kanske är poppis i 10år sedan åker ingen skateboard utan kickbike och en multibana är mer passande. Dvs anläggningen är inte bara de saker som råkar stå där när anläggningsbeslutet upprättas utan anläggningen avser de ting som behövs för att uppfylla anläggningsbeslutet.
Ungefär som att jag tänker att en gemensamhetsanläggning för avlopp för några fastigheter kanske bestod av en trekammarbrunn som med nya krav uppgraderades till ett minireningsverk pga nya miljökrav och om 50 år kommer det krav på fusionsförbränning och molekylär nermontering av gråvatten och anläggningen bytts igen. Allt inom samma anläggningsbeslut?
Jag vet inte hur ett anläggningsbeslut brukar se ut så jag gissar hej vilt här men jag tänker att ett anläggningsbeslut för ett grönområde som är en lekpark måste väl ändå kunna vara något i stil med "anläggningen syftar till att hålla området öppet för att inspirera till lek för barn på ett säkert men utmanande vis" dvs det finns utrymme för att utveckla området löpande och byta ut delar av lekområdet allt efter som behov ändras, tex en skate board ramp kanske är poppis i 10år sedan åker ingen skateboard utan kickbike och en multibana är mer passande. Dvs anläggningen är inte bara de saker som råkar stå där när anläggningsbeslutet upprättas utan anläggningen avser de ting som behövs för att uppfylla anläggningsbeslutet.
Ungefär som att jag tänker att en gemensamhetsanläggning för avlopp för några fastigheter kanske bestod av en trekammarbrunn som med nya krav uppgraderades till ett minireningsverk pga nya miljökrav och om 50 år kommer det krav på fusionsförbränning och molekylär nermontering av gråvatten och anläggningen bytts igen. Allt inom samma anläggningsbeslut?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Du tänker rätt. Anläggningsbeslutet brukar bara vara några A4-sidor. Dessa sidor innehåller:T TypRätt skrev:
1. Vilka fastigheter som är delägarfastigheter och alltså utgör den s. k. anläggningssamfälligheten.
2. Lista vilka andelstalen är för delägarfastigheterna, oftast är det samma andelstal för utförande och drift så det ser ut som en serie andelstal (men formellt är det två olika serier).
3. Vilka härskande servitut som anläggningssamfälligheten har på vilka fastigheter. Ofta finns en beskrivande karta som bilaga med med en skiss på den markyta som belastas, d v s var gemensamhetsanläggningen ska ligga.
4. Vad ändamålet är med gemensamhetsanläggningen. Ofta hålla det tillräckligt brett för att rymma t ex ändring av en lekplats eller avloppsanläggnings utformning.
5. En beskrivning av anläggningen, ofta i en bilaga kallad BE. Det kan vara allt från den där markytan som belastas till mer detaljerade beskrivningar, t ex konstruktionsritningar. Jag gissar att förrättningslantmätare regelmässigt undviker de där alltför detaljerade delarna för att inte låsa den blivande anläggningssamfälligheten för mycket. De vet ju att då krävs nya förrättningar för varje förändring. En annan lösning kan vara att helt enkelt skriva att det gäller en redan existerande anläggning, då kan hänvisas till "befintlig anläggning" och man kan strunta i att beskriva den så väl. Sen kan delägarna få huvudvärken att hålla koll på hur anläggningen faktiskt såg ut när beslutet fattades.
Vad kan man då ändra och inte. Ja det som definitivt inte får ändras är att flytta gemensamhetsanläggningen till sådan mark som inte anläggningsbeslutet ger rätt till. Att t ex bygga nya vägar och vändplaner på mark där servitut för anläggningen inte finns är no no. Mer tekniska ändringar då? Ja oftast får de bra. T ex att byta någon komponent i en avloppsreningsanläggning men som ligger kvar på samma plats. Att gräva en ny in filtration på ny mark som inte omfattas av anläggniningsbeslutet är inte OK.
Det känns som om frågan görs mer komplicerad än den är. Är det kanske föreningens ägande som ställer till det?
När det gäller gemensamhetsanläggningar tycker jag att det lättaste sättet är att tänka ”saker som är anlagda” på en fastighet vare sig det är en rabatt, en väg eller en rörledning. När det gäller grönområden kan det visserligen vara en naturtomt. Man får då tänka att anläggningar är ”något man ska sköta om till gagn för medlemmarna”. Men ofta finns det väl något inslag av ”tuktad natur” så att någon del är ”anlagd”.
Att föreningen äger fastigheten är bara en del av förutsättningarna, och den är ganska oviktig eftersom det finns ett anläggningsbeslut. Ett sätt att bena upp frågan är att jämföra med en vanlig situation när kommunen äger fastigheten men samfälligheten (delägarna) äger rätt till utrymme för sin anläggning (via lagfarten). Föreningens äganderätt är i detta fall och på samma sätt som för en kommun, kraftigt kringskuren av anläggningsbeslutet och lika lite som en kommun kan upplåta nya tjänande servitut på mark som tillhör en gemensamhetsanläggning kan föreningen göra det (i egenskap av fastighetsägare). I egenskap av förvaltare kan de definitivt inte göra det.
Svarande blandar ihop ägande och ändamål, och passusen om Regeringsformen ter sig ganska löjlig. Jag förutsätter att det är mot bättre vetande och att det verkliga skälet är att få servitut inskrivna på bryggor som i dagsläget saknar skriftliga tillstånd. Servituten skulle innebära en förmögenhetsökning för nuvarande brygginnehavare. Men det ligger inte i delägarkollektivets intresse (avseende samfälligheten) att upprätta tjänande servitut för att enskilda medlemmar skall bli rikare. Föreningen i sin roll som fastighetsägare har inget att säga till om.
Det som avgör föreningens handlingsutrymme är anläggningsbeslutet, både vad gäller förvaltning och äganderätt. Konstruktionen är givetvis gjord så för att helt tvinga in delägarna under anläggningslagen så att de inte hittar på några hyss på eget bevåg. De är helt enkelt inte fria att disponera sin fasta egendom efter eget gottfinnande, på samma sätt som kommunen inte kunnat det om de ägt marken.
/Urbota
När det gäller gemensamhetsanläggningar tycker jag att det lättaste sättet är att tänka ”saker som är anlagda” på en fastighet vare sig det är en rabatt, en väg eller en rörledning. När det gäller grönområden kan det visserligen vara en naturtomt. Man får då tänka att anläggningar är ”något man ska sköta om till gagn för medlemmarna”. Men ofta finns det väl något inslag av ”tuktad natur” så att någon del är ”anlagd”.
Att föreningen äger fastigheten är bara en del av förutsättningarna, och den är ganska oviktig eftersom det finns ett anläggningsbeslut. Ett sätt att bena upp frågan är att jämföra med en vanlig situation när kommunen äger fastigheten men samfälligheten (delägarna) äger rätt till utrymme för sin anläggning (via lagfarten). Föreningens äganderätt är i detta fall och på samma sätt som för en kommun, kraftigt kringskuren av anläggningsbeslutet och lika lite som en kommun kan upplåta nya tjänande servitut på mark som tillhör en gemensamhetsanläggning kan föreningen göra det (i egenskap av fastighetsägare). I egenskap av förvaltare kan de definitivt inte göra det.
Svarande blandar ihop ägande och ändamål, och passusen om Regeringsformen ter sig ganska löjlig. Jag förutsätter att det är mot bättre vetande och att det verkliga skälet är att få servitut inskrivna på bryggor som i dagsläget saknar skriftliga tillstånd. Servituten skulle innebära en förmögenhetsökning för nuvarande brygginnehavare. Men det ligger inte i delägarkollektivets intresse (avseende samfälligheten) att upprätta tjänande servitut för att enskilda medlemmar skall bli rikare. Föreningen i sin roll som fastighetsägare har inget att säga till om.
Det som avgör föreningens handlingsutrymme är anläggningsbeslutet, både vad gäller förvaltning och äganderätt. Konstruktionen är givetvis gjord så för att helt tvinga in delägarna under anläggningslagen så att de inte hittar på några hyss på eget bevåg. De är helt enkelt inte fria att disponera sin fasta egendom efter eget gottfinnande, på samma sätt som kommunen inte kunnat det om de ägt marken.
/Urbota
Jag brukar i normala fall hålla egendomsskyddet i RF ganska högt, men i detta fall håller jag med dig.Urbota skrev:
Föreningen äger marken och åberopar alltså sitt egendomsskydd, men de företrädare för föreningen som gör detta verkar glömma att föreningen ägs av dess delägare.
I praktiken vill alltså några delägare i föreningen åberopa egendomsskyddet för egen del, med resultatet att andra delägares egendomsskydd till samma egendom ska inskränkas i motsvarande mån.
Som jag ser ett anläggningsbeslut är detta inte enbart ett myndighetsbeslut. Det är också ett avtal mellan delägarna. De ursprungliga delägarna har alla haft möjlighet att påverka detta avtal under processen hos lantmäteriet, och nytillträdda delägare har haft möjlighet att ta del av avtalet innan de köpte fastigheten. Det är därmed ett avtal som accepterats av samtliga delägare.
Avtalet gäller hur delägarna i föreningen (eller associationen) ska förvalta den gemensamma egendomen. Avsteg från detta avtal kan endast göras med samtyckesbehörighet, dvs. samtycke från samtliga delägare.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Svårligen. Om man inte behöver göra bryggorna samfällda. Men då förlorar ju dagens ägare av bryggorna rådighet över dem.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Jag tycker detta tankesätt är knepigt.M Maijckel skrev:
Lantmäteriet behöver inte i sitt anläggningsbeslut ta hänsyn vad enskilda sakägare tycker eller yrkar. Myndigheten behöver ta hänsyn till opinionsvillkoret och inte ens det är särskilt starkt eftersom vad som tycks i sig har liten betydelse, det som spelar roll är sakargument.
Hela syftet med anläggningslagen är ju att kunna tvinga in fastigheter i gemensamma lösningar. Hade alla varit överens så behövs inget anläggningsbeslut. Det går utmärkt att skriva avtal och servitut för gemensamma lösningar. Sparar mycket pengar också.
Delar denna uppfattning. En omförrättning ändrar inte på anläggningslagens principer och Lantmäteriet skulle sannolikt inte acceptera det. Det skulle kräva en annan associationsform. Fallet är ovanligt och därför extra intressant, men man behöver nog vara rådman vid MÖD för att ge ett säkert svar. Om jag får gissa handlar det om att upplösa gemensamhetsanläggningen och t.ex. bilda en ekonomisk förening, men inte heller det tror jag att lantmäteriet går med på. På 70-talet bildades ofta ekonomiska föreningar för förvaltning av gemensamhetsanläggningar men dessa ändrades till samfällighetsföreningar för att medlemmarna skulle kunna tillgodogöra sig den nya lagens utökade minoritetsskydd. Anekdotiskt ställde jag en gång en fråga till ”jourhavande lantmätare” i ett annat ärende. Han omformulerade min fråga och sa: ”Du frågar alltså om möjligheten att ta bort en fungerande gemensamhetsanläggning ur anläggningsbeslutet? Väldigt intressant fråga! Jag vet faktiskt inte.” Jag tolkade svaret som att frågan var ovanlig och svaret inte uppenbart.
/Urbota