Diversearbetare
· Göteborg
· 9 645 inlägg
Syftet med metoden att använda sin mobilkamera är att jämföra flimret på skärmen från en glödlampa och en LED-ljuskälla. Tanken är att kunna se en om det är en tydlig skillnad mellan glödljus och LED-ljus. Då duger metoden utmärkt. Man kan också notera flimmer genom att titta vid sidan av ljuskällan i dunkelt ljus eftersom ögat är mycket känsligare för olika ljusnivåer i stavarna. Då kan man ana flimmer både från dåliga LED och dåliga lysrörsarmaturer.
Kameran i resp. mobil har olika metoder att läsa bilden med de flesta är scannande. Det är därför det blir en förstärkt interferens mellan avläsning och verkligheten. Något som vi som studiofotograferade digitalt i början 90-talet fick erfara. Då hade man HMI-ljus på 5000 Hz för att slippa bandningar.
Kameran i resp. mobil har olika metoder att läsa bilden med de flesta är scannande. Det är därför det blir en förstärkt interferens mellan avläsning och verkligheten. Något som vi som studiofotograferade digitalt i början 90-talet fick erfara. Då hade man HMI-ljus på 5000 Hz för att slippa bandningar.
Det finns som sagt ett mycket bättre och enklare sätt att kontrollera flimmerfriheten (som Johan G. ovan påpekar), eller i alla fall om den är av så hög frekvens att man inte störs av den.
Först och främst så finns förutsättningarna för flimmer hos alla LED-lampor. Det beror på att ström/spänningsomvandlingen görs med switchteknik som hackar ner spänningen. Denna har numera inte alltid något med nätfrekvensen (50Hz) att göra. Om den görs med tillräckligt hög frekvens upplever man inget flimmer, men är den hög och dessutom dåligt filtrerad (=tillverkaren har sparat några ören) finns risk för radiostörningar istället.
Ögat är som slöast vid gula fläcken, men där har vi också bäst synskärpa. I periferin har vi både dåligt färgseende och skärpa men synreceptorerna är snabbare. Antagligen ett arv från grottiden då det betydde överlevnad att reagera snabbt om något hände i synfältets periferi.
Om man tittar så LED-lampan är i utkanten av synfältet och dessutom rör på huvudet (så lampan flyttar sig i synfältet) kan även den ganska okänslige "se" flimret - om det är med för låg frekvens och med risk att man kan störas av det. Lampans ljus blir inget homogent streck utan en rad med punkter/bruten linje.
Själv är jag tämligen känslig, och ser flimmer där "kameratestet" inte visar något. Helt enkelt för att "kameratestet" inte är vattentätt då det väl bygger på interferens mellan slutartider och flimmerfrekvensen.
En irriterande sak är att många biltillverkare har LED-bakljus med alldeles för låg frekvens. När dessa - vilket är naturligt i trafiken - hamnar i synfältets periferi (och ju även rör sig) skickas störande "interrupt" till hjärnan på att "något händer" hela tiden. Fast det inte gör det. Du lär nog inte vara så medveten om det, men det tröttar ofta ut mer än man anar..
Först och främst så finns förutsättningarna för flimmer hos alla LED-lampor. Det beror på att ström/spänningsomvandlingen görs med switchteknik som hackar ner spänningen. Denna har numera inte alltid något med nätfrekvensen (50Hz) att göra. Om den görs med tillräckligt hög frekvens upplever man inget flimmer, men är den hög och dessutom dåligt filtrerad (=tillverkaren har sparat några ören) finns risk för radiostörningar istället.
Ögat är som slöast vid gula fläcken, men där har vi också bäst synskärpa. I periferin har vi både dåligt färgseende och skärpa men synreceptorerna är snabbare. Antagligen ett arv från grottiden då det betydde överlevnad att reagera snabbt om något hände i synfältets periferi.
Om man tittar så LED-lampan är i utkanten av synfältet och dessutom rör på huvudet (så lampan flyttar sig i synfältet) kan även den ganska okänslige "se" flimret - om det är med för låg frekvens och med risk att man kan störas av det. Lampans ljus blir inget homogent streck utan en rad med punkter/bruten linje.
Själv är jag tämligen känslig, och ser flimmer där "kameratestet" inte visar något. Helt enkelt för att "kameratestet" inte är vattentätt då det väl bygger på interferens mellan slutartider och flimmerfrekvensen.
En irriterande sak är att många biltillverkare har LED-bakljus med alldeles för låg frekvens. När dessa - vilket är naturligt i trafiken - hamnar i synfältets periferi (och ju även rör sig) skickas störande "interrupt" till hjärnan på att "något händer" hela tiden. Fast det inte gör det. Du lär nog inte vara så medveten om det, men det tröttar ofta ut mer än man anar..
jag brukar titta rakt på lampan, flacka lite med blicken. "rulla med ögonen".I Ingper skrev:
det syns omgående flimmer, dåliga lampor syns som streckade linjer, bättre lampor blir obrutna streck. Lätt som en plätt.
dessutom har min mobilkamera "flimmerkompensation" så flimrande lampor detekteras knappt. det enda jag kan se då är LED-spottarna i taket, att de flimrar om jag dimmar ner ordentligt (maxi Jolly drivdon)
Precis. Så inser jag att jag gör också.pepparkakshuset_online skrev:
Håller även med om det där med mobilkamera - min nya mobil ger snygga bilder utan störningar även i de mest flimrande ljus. Däremot hade min gamla kompaktkamera t.o.m. problem med skrivbordslampan med HF-lysrör (extremt högfrekvent flimmer, hrlt odynligt för ögat).
Synd att konsumentprogram inte riktigt har teknikkoll....
Det finns ju ett annat sätt att mäta flimmer med hjälp av en kamera som går ut på att man tar en bild medan man rör kameran. Det har alltså inte att göra med interferens utan istället med att ljuskällan hinner blinka flera gånger under kamerans slutartid, och då projicerar sig på flera ställen med förskjutning i fotot pga rörelsen. Man behöver ordna en smal ljusstrimma från ljuskällan och jag har själv använt metoden för att ta reda på flimmer i bildskärmar genom att rita upp en 1 pixel bred vit linje på svart bakgrund. Kanske kan man skära en smal spalt i en bit kartong och hålla upp framför lampan?
Här kan man läsa mer om hur metoden används i bildskärmar:
http://www.tftcentral.co.uk/articles/pulse_width_modulation.htm
Här kan man läsa mer om hur metoden används i bildskärmar:
http://www.tftcentral.co.uk/articles/pulse_width_modulation.htm