Så här fungerar lantmäteriet

[FGLIN]

Så går det att göra. Bara att se till så att all berörd lagstiftning ändras först.

Men specificera då vad i den nuvarande lagstiftningen som hindrar detta!

 

[Nils Terminus]

Jag har egentligen redan beskrivit detta men jag försöker förtydliga nedan. (Varför ska alla på lantmätarsidan försöka smita från frågorna genom att komma med invändningar. Man kan gissa att ni vill smita för att ett bra svar skulle avslöja er. Svara först och sedan kan ni ju berätta om vanligt förekommande brister och vad de kräver.)

Antag att fastigheten har en modern koordinatsatt förrättningskarta, antingen senaste rikskooordinatsystem eller ett äldre eller lokalt system där det finns färdig mjukvara för konvertering till aktuellt system. Någon infrastrukturarbetare förstör vid okänt tillfälle en av markeringarna.

Denna juridiskt giltiga men försvunna punkt borde kunna ersättas med en annan juridiskt lika giltig punkt av en kvalificerad och behörig utsättare (där behörighet sannolikt skulle innebära förordnande av LMV eller kommunlantmäteri av där anställd). För att höja kvaliten kan ju en kanslist vid myndigheten skicka rekommenderade standardbrev till de rågrannar som delar gränspunkten (vanligen 1-3 st, mer än 7 vore extremt) där de får tillfälle att höra av sig med synpunkter och närvara när utsättningen görs.

Efterarbetet borde kunna inskränka sig till en enkel registrering.

Så vad är problemet? Varför ska en förnyelse av en gränspunkt behöva kosta så mycket även i ett fall som detta?

Andra fall av lantmäteriförrättningar som i normalfallet borde vara enkla är sammanläggning av två fastigheter som är rågrannar (men fastigheter med exklaver är ju också vanliga) och delning av fastighet genom linje mellan två befintliga gränspunkter. I båda fallen under förutsättning att några komplicerade samfällighetsproblem föreligger och att tillgång till väg och ev annan behövlig infrastruktur inte blir ett problem för den avstyckade fastigheten. Enkla samfällighetsproblem kan vara att den ena har 10 och den andra 15% av fisket så att den hoplagda får 25%.

Ansvarsfrågan för den försvunna punkten ligger utanför denna frågeställning. Det faller under allmänt åtal men det är tveksamt om polisen utreder frågan. Att hitta den skyldige personen är kanske svårt men det ekonomiska ansvaret borde enkelt kunna läggas på infrastrukturägaren om det kan göras sannolikt att skadan uppkommit i samband med dess härjningar. Sedan får väl dessa gå vidare och utreda sina entreprenörer och anställda, då borde antalet skador desstom minska.

Vad tycker du det borde kosta i ditt enkla fall? Och hur många timmar borde det ta?
Som jag sagt tidigare så är det ju lagstiftningen som gör att processen ser ut som den gör, man kan absolut tycka de ska ändras inget konstigt med det men tror inte det är aktuellt faktiskt.

 

[Bror9]

Vad tycker du det borde kosta i ditt enkla fall? Och hur många timmar borde det ta?
Som jag sagt tidigare så är det ju lagstiftningen som gör att processen ser ut som den gör, man kan absolut tycka de ska ändras inget konstigt med det men tror inte det är aktuellt faktiskt.

Det är absolut ingen som bryr sig om dina åsikter om detta... skona oss.

 

[Manfreds]

Jag har egentligen redan beskrivit detta men jag försöker förtydliga nedan. (Varför ska alla på lantmätarsidan försöka smita från frågorna genom att komma med invändningar. Man kan gissa att ni vill smita för att ett bra svar skulle avslöja er. Svara först och sedan kan ni ju berätta om vanligt förekommande brister och vad de kräver.)

Antag att fastigheten har en modern koordinatsatt förrättningskarta, antingen senaste rikskooordinatsystem eller ett äldre eller lokalt system där det finns färdig mjukvara för konvertering till aktuellt system. Någon infrastrukturarbetare förstör vid okänt tillfälle en av markeringarna.

Denna juridiskt giltiga men försvunna punkt borde kunna ersättas med en annan juridiskt lika giltig punkt av en kvalificerad och behörig utsättare (där behörighet sannolikt skulle innebära förordnande av LMV eller kommunlantmäteri av där anställd). För att höja kvaliten kan ju en kanslist vid myndigheten skicka rekommenderade standardbrev till de rågrannar som delar gränspunkten (vanligen 1-3 st, mer än 7 vore extremt) där de får tillfälle att höra av sig med synpunkter och närvara när utsättningen görs.

Efterarbetet borde kunna inskränka sig till en enkel registrering.

Så vad är problemet? Varför ska en förnyelse av en gränspunkt behöva kosta så mycket även i ett fall som detta?

Andra fall av lantmäteriförrättningar som i normalfallet borde vara enkla är sammanläggning av två fastigheter som är rågrannar (men fastigheter med exklaver är ju också vanliga) och delning av fastighet genom linje mellan två befintliga gränspunkter. I båda fallen under förutsättning att några komplicerade samfällighetsproblem föreligger och att tillgång till väg och ev annan behövlig infrastruktur inte blir ett problem för den avstyckade fastigheten. Enkla samfällighetsproblem kan vara att den ena har 10 och den andra 15% av fisket så att den hoplagda får 25%.

Ansvarsfrågan för den försvunna punkten ligger utanför denna frågeställning. Det faller under allmänt åtal men det är tveksamt om polisen utreder frågan. Att hitta den skyldige personen är kanske svårt men det ekonomiska ansvaret borde enkelt kunna läggas på infrastrukturägaren om det kan göras sannolikt att skadan uppkommit i samband med dess härjningar. Sedan får väl dessa gå vidare och utreda sina entreprenörer och anställda, då borde antalet skador desstom minska.

Det första låter som en särskild gränsutmärkning, så det finns ju en åtgärd specifikt för det, och ett protokoll som följer lagstiftningen.

Är förhållanden enkla i en sammanläggning så är det inte speciellt dyrt, det gäller väl de flesta förrättningar. Men det är ju långtifrån alla förutsättningar som behöver undersökas som du tar upp där. Men visst, ponera att det är två fastigheter helt utan rättigheter eller inteckningar med befintliga förhållanden och inga tveksamheter i lämpligheten så kostar det ju inte många kronor.

Men det är ju många moment jag tror att du inte är medveten om och inget ärende är det andra likt.

 

[Huruvida]

Men specificera då vad i den nuvarande lagstiftningen som hindrar detta!

Det enkla fallet med att "få tillbaka" en gränsmarkering om ingenting är oklart (ingen tvist, har tidigare varit utmärkt, måttsatt när markeringen först tillkom, säkra koordinater, ...) gjordes innan 2010 genom en teknisk åtgärd enligt 2 § mätningskungörelsen - återställande av förkommet eller skadat gränsmärke. Det var en enkel och billig process där mätingenjör underrättade berörda att mätarbete skulle ske en viss tidpunkt, mätarbete genomfördes, akt kompletterades med tekniskt protokoll (dock inte alltid - framför att när kn utan KLM genomförde arbetet). Klart! Kostade ett par tusenlappar och kunde överklagas inom ett år. Markeringen som återutsattes blev dock inte att se som en lagligen bestämd gränsmarkering - ingen rättsverkan - eftersom inga övriga prövningar gjordes. Det var bl.a. en av de brister som lagstiftaren såg med förfarandet - fanns flera.

Följden blev istället att 2010 infördes särskild gränsutmärkning i 14:15-16 fastighetsbildningslagen. I och med detta togs möjligheten att använda återutsättning bort och att få tillbaka en gränsmarkering sker därefter inom ramen för en förrättning med alla formalia och krav enligt 4 kap fastighetsbildningslagen. Således en dyrare procedur.

 

[Nils Terminus]

Det är absolut ingen som bryr sig om dina åsikter om detta... skona oss.

Min kommentar för ju iallafall tråden framåt. Din var bara massa skit som inte hade med saken att göra. Du bara kastar ut dig massa onödig text som vanligt som inte tillför något överhuvudtaget.

 

[Bror9]

Min kommentar för ju iallafall tråden framåt. Din var bara massa skit som inte hade med saken att göra. Du bara kastar ut dig massa onödig text som vanligt som inte tillför något överhuvudtaget.

Vi har yttrandefrihet i Sverige
Dina personliga personangrepp är inget jag bryr mig om när du inte klarar av att diskutera sakfrågan.
Typisk besserwisser som bara vill förlöjliga och häda.
Tillför noll och inget..

 

[FGLIN]

Det första låter som en särskild gränsutmärkning, så det finns ju en åtgärd specifikt för det, och ett protokoll som följer lagstiftningen.

Är förhållanden enkla i en sammanläggning så är det inte speciellt dyrt, det gäller väl de flesta förrättningar. Men det är ju långtifrån alla förutsättningar som behöver undersökas som du tar upp där. Men visst, ponera att det är två fastigheter helt utan rättigheter eller inteckningar med befintliga förhållanden och inga tveksamheter i lämpligheten så kostar det ju inte många kronor.

Men det är ju många moment jag tror att du inte är medveten om och inget ärende är det andra likt.

==========================================================
Ännu en rökridå från "lantmätarsidan" som tycks vara kostnadsblind och inte vill redogöra för vad som tar den tid som gör det så dyrt. Att det är dyrt kan man inhämta från LMVs exempel, det LMV behöver motivera är varför det är så dyrt. Från LMVs sidor finns bl.a. följande prisexempel.

Emma och Lars äger hälften var av två fastigheter med sammanlagt sex skiften som de vill sammanlägga till en ny fastighet. Inskrivningsförhållanden för de inblandade fastigheterna är enkla, så det behövs inte någon utredning om inskrivningar eller rättigheter.

Ärendet kan komma att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 35 000–45 000 kronor.

Detta är angivet som enkla förhållanden även om det inte är de allra enklaste. Det är möjligt att det inte är speciellt dyrt om man jämför med vissa komplicerade fall (eller har lantmätarlön och en nonchalant inställning till pengar), men det är ändå tillräckligt för att allmänheten har rätt att fordra att få veta vad pengarna och tiden går åt till.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Ett annat av verkets exempel handlar om enkel gränsutmärkning förvisso av två punkter men vad förstått brukar nästan hela kostnaden ligga i första punkten, och vad jag har förstått utgör mätkostnaden en liten del:

Särskild gränsutmärkning, exempel 1
Laila och Senad har nyligen ärvt varsin fastighet efter sina föräldrar. De vill båda bygga på sina fastigheter, men när de tillsammans går över tomterna så upptäcker de att två gränsmarkeringar mellan fastigheterna verkar saknas. För att vara säkra på att husen de vill bygga hamnar på rätt fastighet, så ansöker de tillsammans om särskild gränsutmärkning.

Lantmätaren Lennart konstaterar att tomterna styckades av i början på 1980-talet och att det finns koordinater för alla gränspunkter. Lennart bedömer att ärendet går att genomföra som särskild gränsutmärkning och lämnar jobbet till mätningsingenjören Maria. Hon träffar Laila och Senad på plats, mäter in de befintliga sex gränspunkterna och stakar med ledning av dessa ut de två saknade punkterna. Punkterna markeras och kontrollmäts. Lennart fortsätter handläggningen, fattar beslut och lämnar ärendet till fakturering.

Ärendet kommer att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 35 000–45 000 kronor.

Återigen, "inte speciellt dyrt" måste tolkas som "bara" dyrt. Om timkostnaden är 1500 vad går dessa 23-30 timmar åt till?

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Ett tredje exempel, fortfarande exempel 1, det enklare av dem dock komplicerat av servitut där utfarten borde vara enkel, avloppet vet jag inte. Om mätning krävs framgår inte.

Klyvning 1
Maria och Ingrid äger en fastighet på 2,3 hektar med 2 bostadsbyggnader. De har kommit överens om att klyva fastigheten i två nya och lämpliga fastigheter. Lantmätaren konstaterar att några samråd inte behövs eftersom klyvningen inte berör strandskydd, detaljplan eller fornminne samt att bebyggelsen är befintlig.

Vid mätningen av den nya gränsen som behövs för de nya fastigheterna, konstaterar ingenjören att det inte finns några oklara gränser som behöver fastighetsbestämmas. Två nya servitut bildas för att säkra den gemensamma utfarten och den gemensamma avloppsanläggningen för klyvningslotterna.

Ärendet kommer att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 65 000–75 000 kronor.

Återigen, man får vara kostnadsblind eller nonchalant för att tycka att det inte är speciellt dyrt. Att klyvningen inte berör strandskydd, detaljplan eller fornminne samt att bebyggelsen är befintlig borde gå fort att konstatera, det ska ju inte göras någon arkeologisk undersökning utan man tittar på kartor eller i register.

 

[-MH-]

Sandvikens kommun har lagt upp en mosaik av de laga skifteskartorna som gjordes. Kanske det kan ge en bättre förståelse för att det inte är bara att gå ut med GPS:en för att hitta igen gränserna? Eller att gamla samfälligheter kan vara bristfälligt registrerade.

https://karta.sandviken.se/spatialmap?

Väl "Historisk laga-skifteskartor"!

 

[Nils Terminus]

Vi har yttrandefrihet i Sverige
Dina personliga personangrepp är inget jag bryr mig om när du inte klarar av att diskutera sakfrågan.
Typisk besserwisser som bara vill förlöjliga och häda.
Tillför noll och inget..

Jag ser detta forum som ett diskussionsforum, du ser det som ett ”kasta så mycket skit man kan på Lantmäteriet” forum.
Lantmäteriet bör absolut kunna diskuteras och dom gör inte alltid rätt hela tiden men det du skriver i all trådar du skapar om ämnet är bara ren skit. Och det går inte diskutera det du skriver då det i princip alltid bar är kopierad text som redogör för något helt orelevant.
Yttrandefrihet eller ej, kom in i matchen. Eller helst gå vidare i livet.

 

[Nils Terminus]

==========================================================
Ännu en rökridå från "lantmätarsidan" som tycks vara kostnadsblind och inte vill redogöra för vad som tar den tid som gör det så dyrt. Att det är dyrt kan man inhämta från LMVs exempel, det LMV behöver motivera är varför det är så dyrt. Från LMVs sidor finns bl.a. följande prisexempel.

Emma och Lars äger hälften var av två fastigheter med sammanlagt sex skiften som de vill sammanlägga till en ny fastighet. Inskrivningsförhållanden för de inblandade fastigheterna är enkla, så det behövs inte någon utredning om inskrivningar eller rättigheter.

Ärendet kan komma att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 35 000–45 000 kronor.

Detta är angivet som enkla förhållanden även om det inte är de allra enklaste. Det är möjligt att det inte är speciellt dyrt om man jämför med vissa komplicerade fall (eller har lantmätarlön och en nonchalant inställning till pengar), men det är ändå tillräckligt för att allmänheten har rätt att fordra att få veta vad pengarna och tiden går åt till.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Ett annat av verkets exempel handlar om enkel gränsutmärkning förvisso av två punkter men vad förstått brukar nästan hela kostnaden ligga i första punkten, och vad jag har förstått utgör mätkostnaden en liten del:

Särskild gränsutmärkning, exempel 1
Laila och Senad har nyligen ärvt varsin fastighet efter sina föräldrar. De vill båda bygga på sina fastigheter, men när de tillsammans går över tomterna så upptäcker de att två gränsmarkeringar mellan fastigheterna verkar saknas. För att vara säkra på att husen de vill bygga hamnar på rätt fastighet, så ansöker de tillsammans om särskild gränsutmärkning.

Lantmätaren Lennart konstaterar att tomterna styckades av i början på 1980-talet och att det finns koordinater för alla gränspunkter. Lennart bedömer att ärendet går att genomföra som särskild gränsutmärkning och lämnar jobbet till mätningsingenjören Maria. Hon träffar Laila och Senad på plats, mäter in de befintliga sex gränspunkterna och stakar med ledning av dessa ut de två saknade punkterna. Punkterna markeras och kontrollmäts. Lennart fortsätter handläggningen, fattar beslut och lämnar ärendet till fakturering.

Ärendet kommer att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 35 000–45 000 kronor.

Återigen, "inte speciellt dyrt" måste tolkas som "bara" dyrt. Om timkostnaden är 1500 vad går dessa 23-30 timmar åt till?

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Ett tredje exempel, fortfarande exempel 1, det enklare av dem dock komplicerat av servitut där utfarten borde vara enkel, avloppet vet jag inte. Om mätning krävs framgår inte.

Klyvning 1
Maria och Ingrid äger en fastighet på 2,3 hektar med 2 bostadsbyggnader. De har kommit överens om att klyva fastigheten i två nya och lämpliga fastigheter. Lantmätaren konstaterar att några samråd inte behövs eftersom klyvningen inte berör strandskydd, detaljplan eller fornminne samt att bebyggelsen är befintlig.

Vid mätningen av den nya gränsen som behövs för de nya fastigheterna, konstaterar ingenjören att det inte finns några oklara gränser som behöver fastighetsbestämmas. Två nya servitut bildas för att säkra den gemensamma utfarten och den gemensamma avloppsanläggningen för klyvningslotterna.

Ärendet kommer att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 65 000–75 000 kronor.

Återigen, man får vara kostnadsblind eller nonchalant för att tycka att det inte är speciellt dyrt. Att klyvningen inte berör strandskydd, detaljplan eller fornminne samt att bebyggelsen är befintlig borde gå fort att konstatera, det ska ju inte göras någon arkeologisk undersökning utan man tittar på kartor eller i register.

Du tror alltså att alla lantmätare sitter och kastar massa extra timmar på alla ärenden. Dom jobbar alltså bara 2-3 timmar och resten 30 timmar är fejkad tid eller? De känns ju troligt.

 

[Bror9]

Jag ser detta forum som ett diskussionsforum, du ser det som ett ”kasta så mycket skit man kan på Lantmäteriet” forum.
Lantmäteriet bör absolut kunna diskuteras och dom gör inte alltid rätt hela tiden men det du skriver i all trådar du skapar om ämnet är bara ren skit. Och det går inte diskutera det du skriver då det i princip alltid bar är kopierad text som redogör för något helt orelevant.
Yttrandefrihet eller ej, kom in i matchen. Eller helst gå vidare i livet.

Detta är ett byggahus forum, då kan allt diskuteras som rör detta och juridik.
Tål du inte fakta och inte kan diskutera sakfrågor då bör du inte förolämpa andra.
Personliga påhopp är bara patetiska!

 

[Nils Terminus]

Detta är ett byggahus forum, då kan allt diskuteras som rör detta och juridik.
Tål du inte fakta och inte kan diskutera sakfrågor då bör du inte förolämpa andra.
Personliga påhopp är bara patetiska!

Du har inte kommit med någon fakta överhuvudtaget. Kom in i matchen.

 

[Claes Sörmland]

Du tror alltså att alla lantmätare sitter och kastar massa extra timmar på alla ärenden. Dom jobbar alltså bara 2-3 timmar och resten 30 timmar är fejkad tid eller? De känns ju troligt.

Det låter väl konspiratoriskt. Det är väl som allt kontorsarbete kombinerat med myndighetsmetoden för fakturering: full kostnadstäckning.

Ett antal väl definierade arbetsmoment av enkel karaktär och sen en massa ställtid:

Man ringer lite och antecknar i den digitala dagboken. Fortsätter med lite email och när man skriver i långsamt takt på ett svar så ringer telefonen plötsligt. Pratar lite med kollegan och går på något möte om brandsäkerheten på kontoret. Sen funkar inte inloggningen till den digitala dagboken (statliga IT-lösningar ni vet) men 20 min senare och några samtal med IT-avdelningen så funkar det igen. Sen måste man kolla att allt är klart inför fältbesöket nästa vecka, hur man ska hitta dit. Så ringer de från förskolan och säger att barnet är sjukt och man måste hämta tidigt.

Ja, det var en arbetsdag om 8 h.

 

[Manfreds]

==========================================================
Ännu en rökridå från "lantmätarsidan" som tycks vara kostnadsblind och inte vill redogöra för vad som tar den tid som gör det så dyrt. Att det är dyrt kan man inhämta från LMVs exempel, det LMV behöver motivera är varför det är så dyrt. Från LMVs sidor finns bl.a. följande prisexempel.

Emma och Lars äger hälften var av två fastigheter med sammanlagt sex skiften som de vill sammanlägga till en ny fastighet. Inskrivningsförhållanden för de inblandade fastigheterna är enkla, så det behövs inte någon utredning om inskrivningar eller rättigheter.

Ärendet kan komma att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 35 000–45 000 kronor.

Detta är angivet som enkla förhållanden även om det inte är de allra enklaste. Det är möjligt att det inte är speciellt dyrt om man jämför med vissa komplicerade fall (eller har lantmätarlön och en nonchalant inställning till pengar), men det är ändå tillräckligt för att allmänheten har rätt att fordra att få veta vad pengarna och tiden går åt till.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Ett annat av verkets exempel handlar om enkel gränsutmärkning förvisso av två punkter men vad förstått brukar nästan hela kostnaden ligga i första punkten, och vad jag har förstått utgör mätkostnaden en liten del:

Särskild gränsutmärkning, exempel 1
Laila och Senad har nyligen ärvt varsin fastighet efter sina föräldrar. De vill båda bygga på sina fastigheter, men när de tillsammans går över tomterna så upptäcker de att två gränsmarkeringar mellan fastigheterna verkar saknas. För att vara säkra på att husen de vill bygga hamnar på rätt fastighet, så ansöker de tillsammans om särskild gränsutmärkning.

Lantmätaren Lennart konstaterar att tomterna styckades av i början på 1980-talet och att det finns koordinater för alla gränspunkter. Lennart bedömer att ärendet går att genomföra som särskild gränsutmärkning och lämnar jobbet till mätningsingenjören Maria. Hon träffar Laila och Senad på plats, mäter in de befintliga sex gränspunkterna och stakar med ledning av dessa ut de två saknade punkterna. Punkterna markeras och kontrollmäts. Lennart fortsätter handläggningen, fattar beslut och lämnar ärendet till fakturering.

Ärendet kommer att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 35 000–45 000 kronor.

Återigen, "inte speciellt dyrt" måste tolkas som "bara" dyrt. Om timkostnaden är 1500 vad går dessa 23-30 timmar åt till?

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Ett tredje exempel, fortfarande exempel 1, det enklare av dem dock komplicerat av servitut där utfarten borde vara enkel, avloppet vet jag inte. Om mätning krävs framgår inte.

Klyvning 1
Maria och Ingrid äger en fastighet på 2,3 hektar med 2 bostadsbyggnader. De har kommit överens om att klyva fastigheten i två nya och lämpliga fastigheter. Lantmätaren konstaterar att några samråd inte behövs eftersom klyvningen inte berör strandskydd, detaljplan eller fornminne samt att bebyggelsen är befintlig.

Vid mätningen av den nya gränsen som behövs för de nya fastigheterna, konstaterar ingenjören att det inte finns några oklara gränser som behöver fastighetsbestämmas. Två nya servitut bildas för att säkra den gemensamma utfarten och den gemensamma avloppsanläggningen för klyvningslotterna.

Ärendet kommer att delfaktureras och en uppskattad kostnad är cirka 65 000–75 000 kronor.

Återigen, man får vara kostnadsblind eller nonchalant för att tycka att det inte är speciellt dyrt. Att klyvningen inte berör strandskydd, detaljplan eller fornminne samt att bebyggelsen är befintlig borde gå fort att konstatera, det ska ju inte göras någon arkeologisk undersökning utan man tittar på kartor eller i register.

Jag skulle själv säga att det är rätt dåliga exempel och att Lantmäteriet kunde beskriva tydligare vad som genomförs. Jag tror att det är ovanligt att en särskild gränsutmärkninh kostar 35 000.
Jag tror att en enkel sammanläggning som jag beskrev kan kosta ca 15 eller under, men jag tror att en annan sammanläggning kan kosta 65 000 trots att det är uppenbart att den nya fastigheten har tillgång till väg etc.

Exemplet på klyvning är sällsynt dåligt, det framgår inte om det är baserat på en överenskommelse parterna emellan eller om Lantmäteriet ska utföra en värdering. Just klyvningar kan vara lite extra stökiga och således kostsamma.

Sen tror jag att alla Lantmätare inser att det är mycket pengar för privatpersoner. Myndigheten har ingen vinning i att ett ärende blir dyrt, tvärtom då det betyder att det lagts mycket tid på ärendet och det finns som mål att arbeta ner kön. Och enskilda handläggare ser nog ingen vinning i att ett ärende blir onödigt dyrt, det finns nog inga priser för överklagade fakturor. Det är ju inte så att tiden som inte läggs på ett ärende inte läggs på ett annat. Men Lantmäteriet kan inte frångå lagstiftning och ett ärende tar den tid det kräver.