Nej, investeringar är inte räntebärande utan arbetande kapital.f91jsw skrev:
Detta är intressant.
Frågan är om man skall binda om (har ett bundet lån nu) eller inte
Får väl hoppas på att den långa räntan sjunker en liten liten aning också nu - då binder jag nog p å4 eller 5 år igen - och behåller de andra 2/3 rörliga
/K
Frågan är om man skall binda om (har ett bundet lån nu) eller inte
Får väl hoppas på att den långa räntan sjunker en liten liten aning också nu - då binder jag nog p å4 eller 5 år igen - och behåller de andra 2/3 rörliga
/K
Tänkte uppdatera denna sträng som skapades för lite mer än ett halvår sedan.
Idag sänkte ECB refiräntan till 1,25% (från 1,5%). Mindre än väntat enligt en del. Men i praktiken är räntan redan 0,25% i och med att depositräntan ligger på just denna nivå. Dvs om en bank sätter in pengar hos ECB får de 0,25% ränta. Får de 0,28% istället av någon annan är det givetvis bättre varför räntenivåerna redan är nere på dessa nivåer.
ECB har än så länge inte fattat beslut om sk quantitive easing. Vad detta innebär och vad riksbankerna kan göra när räntan blir nära noll kan man läsa om här.
Hitintills har FED, BOE och SNI börjat med quantitive easing. Effekten i england var att långa räntor föll relativt snabbt och det är också syftet med åtgärderna.
Det är kanske inte troligt att Riksbanken kommer att börja med quantitive easing, vilket går att läsa om här. Själv anser jag att det kanske är för tidigt att utesluta, och Riksbanken har talat om öppet om att de har dessa möjligheter.
20 april är det dags för Riksbanken att fatta sitt beslut på penningspolitisk möte nr 2 för året. Offentliggörande kommer att ske kl 09.30 dagen efter den 21 april.
Att Riksbanken vid detta tillfälle kommer att fortsätta sänka räntan ser jag som helt säkert, inte minst för att de redan vid förra räntebeslutet flaggade för ytterligare räntesänkningar i april. Sedan dess har det inte kommit någonting som talar emot detta utan snarare är inkommande data av den graden att sannolikheten för ytterligare räntesänkningar får anses helt säkert. Enda frågan man bör ställa sig är med hur mycket?
Förväntningarna ligger på att Riksbanken sänker räntan till mellan 0,1 till 0,5%.
I praktiken är detta nära noll ränta i många avseenden. Trots bankernas för höga marginaler på bolånen kommer ex 3 månaders-räntorna (brutto) att ligga mellan 1,19% och 1,59% förutsatt att marknadsräntorna anpassar sig fullt ut efter ränteförändringarna. Man kan även förvänta sig att bankernas marginaler kan komma att krympa men det bortser jag från tillsvidare.
I nettoräntor, dvs efter skattereduktion, innebär det att 3 månaders räntan kommer att kosta netto mellan 0,833% till 1,113%. Översatt till nettokostnad per 1 mkr i lån blir det en kostnad från 694 kr per månad till 927,50 kr per månad.
Min prognos för Riksbankens reporäntebeslut får kort och gott bli en sänkning till 0,5%.
Personligen skulle jag föredra om de "bara" sänkte till 0,75%. Nyutlåningen till hushållen har redan vänt vilket också speglar sig i högre bostadspriser. En utveckling jag förväntar mig kommer att fortsätta oavsett om räntan sänks ytterligare. Däremot är jag kanske inte helt emot att de försöker få ned räntorna på längre löptider.
Men som sagt, i och med att min uppfattning är en och Riksbankens en annan, förblir min prognos att de sänker reporäntan till 0,5%. Utrymmet finns så jag kommer kanske inte ha så stora synpunkter på det om så sker.
Och som tidigare genom denna sträng gäller: Då gissar vi! Vi är minst lika goda prognosmakare som experterna!
Idag sänkte ECB refiräntan till 1,25% (från 1,5%). Mindre än väntat enligt en del. Men i praktiken är räntan redan 0,25% i och med att depositräntan ligger på just denna nivå. Dvs om en bank sätter in pengar hos ECB får de 0,25% ränta. Får de 0,28% istället av någon annan är det givetvis bättre varför räntenivåerna redan är nere på dessa nivåer.
ECB har än så länge inte fattat beslut om sk quantitive easing. Vad detta innebär och vad riksbankerna kan göra när räntan blir nära noll kan man läsa om här.
Hitintills har FED, BOE och SNI börjat med quantitive easing. Effekten i england var att långa räntor föll relativt snabbt och det är också syftet med åtgärderna.
Det är kanske inte troligt att Riksbanken kommer att börja med quantitive easing, vilket går att läsa om här. Själv anser jag att det kanske är för tidigt att utesluta, och Riksbanken har talat om öppet om att de har dessa möjligheter.
20 april är det dags för Riksbanken att fatta sitt beslut på penningspolitisk möte nr 2 för året. Offentliggörande kommer att ske kl 09.30 dagen efter den 21 april.
Att Riksbanken vid detta tillfälle kommer att fortsätta sänka räntan ser jag som helt säkert, inte minst för att de redan vid förra räntebeslutet flaggade för ytterligare räntesänkningar i april. Sedan dess har det inte kommit någonting som talar emot detta utan snarare är inkommande data av den graden att sannolikheten för ytterligare räntesänkningar får anses helt säkert. Enda frågan man bör ställa sig är med hur mycket?
Förväntningarna ligger på att Riksbanken sänker räntan till mellan 0,1 till 0,5%.
I praktiken är detta nära noll ränta i många avseenden. Trots bankernas för höga marginaler på bolånen kommer ex 3 månaders-räntorna (brutto) att ligga mellan 1,19% och 1,59% förutsatt att marknadsräntorna anpassar sig fullt ut efter ränteförändringarna. Man kan även förvänta sig att bankernas marginaler kan komma att krympa men det bortser jag från tillsvidare.
I nettoräntor, dvs efter skattereduktion, innebär det att 3 månaders räntan kommer att kosta netto mellan 0,833% till 1,113%. Översatt till nettokostnad per 1 mkr i lån blir det en kostnad från 694 kr per månad till 927,50 kr per månad.
Min prognos för Riksbankens reporäntebeslut får kort och gott bli en sänkning till 0,5%.
Personligen skulle jag föredra om de "bara" sänkte till 0,75%. Nyutlåningen till hushållen har redan vänt vilket också speglar sig i högre bostadspriser. En utveckling jag förväntar mig kommer att fortsätta oavsett om räntan sänks ytterligare. Däremot är jag kanske inte helt emot att de försöker få ned räntorna på längre löptider.
Men som sagt, i och med att min uppfattning är en och Riksbankens en annan, förblir min prognos att de sänker reporäntan till 0,5%. Utrymmet finns så jag kommer kanske inte ha så stora synpunkter på det om så sker.
Och som tidigare genom denna sträng gäller: Då gissar vi! Vi är minst lika goda prognosmakare som experterna!
Reporäntan hamnar på 0,25.
Om man bara får ha jobbet kvar och är lite försiktig och inte spirnger iväg och toklånar pga tillfälligt mycket låga räntor så verkar det kunna bli rätt "billiga" år 2009,2010...
/K
/K
Passa på och amortera utav bara h ... då.
Det är nog inte alls en dålig strategi...Mikael_L skrev:Passa på och amortera utav bara h ... då.
Själv lägger jag dock upp en buffert som varje månad motsvarar mellanskillnaden mellan 5-årsräntan (4.3%) och 3månaders (ca 2.1% nu)
/K
På sin plats med en uppdatering efter att Riksbanken, enligt mina och marknadens förväntningar idag sänkte reporäntan till 0,5%.
Intressant att notera är att:
- Riksbanken flaggar för att reporäntan kan sänkas ytterligare,
- att de poängterar att de har möjlighet att använda andra åtgärder, sk
- Riksbanken poängterar att reporäntan förväntas vara låg under lång tid och höjas tidigast i början av 2011
Intressant är också att notera att "inflationen hålls uppe beror på låg produktivitet och den svaga kronan." - dvs kronförsvagningen är i vart fall till vissa delar positiv i det läge vi befinner oss.
Det som talar för att inflationen kommer att fortsätta vara låg även under en konjunkturvänding enligt mig är att man kan förvänta sig att kronan stärks i ett bättre konjunkturläge (det blir intressantare att investera i landet). Kronkursen kommer då som jag ser det få motsatt effekt, dvs hålla tillbaka inflationen i samma takt som att kronan stärks. Detta är också grunden för min egen uppfattning att vi kan förvänta oss låg inflation och låga räntor under en längre tid framöver.
Som vanligt är det alltid bra att läsa källan: Riksbanken: Reporäntan sänks till 0,5%
Och bolåneräntorna kommer att följa med ned, trots de vanliga felaktiga påståendena i media och från vissa banker. Konkurrensen banker emellan ökar vid lägre ränteläge och det är därför fullt möjligt att bankernas fortfarande för höga marginaler kan komma att ge ytterligare effekt på bolåneräntorna.
Från 18 september 2008 har alltså reporäntan sänkts från 4,75% till dagens 0,5%.
Nedanstående bygger på denna strängs ursprungliga beräkningar. bl a att bankernas 3 månadersräntor handlades med en maringal emot reporräntan på 1,25% (vilket både då och nu är historiskt högt).
Dagens utfall::
Dagens reporänta 0,5%,
Ger en rörlig ränta på ca 1,75%.
Bruttokostnad för ett miljonlån: 17 500 kr per år.
Kostnadsminskning jämfört med 18 september 2008 per 1 mkr i lån: 3 541 kr/mån eller 42 500 kr per år
Ett hushåll med 3 mkr i lån på bostaden behöver, förutsatt att lånen lagts om eller kommer att läggas om, betala 127 500 kr mindre per år i bolåneräntor, brutto. Det vill jag påstå är en ansenlig summa kapital som hushållen tillförs på kort tid.
Intressant att notera är att:
- Riksbanken flaggar för att reporäntan kan sänkas ytterligare,
- att de poängterar att de har möjlighet att använda andra åtgärder, sk
- Riksbanken poängterar att reporäntan förväntas vara låg under lång tid och höjas tidigast i början av 2011
Intressant är också att notera att "inflationen hålls uppe beror på låg produktivitet och den svaga kronan." - dvs kronförsvagningen är i vart fall till vissa delar positiv i det läge vi befinner oss.
Det som talar för att inflationen kommer att fortsätta vara låg även under en konjunkturvänding enligt mig är att man kan förvänta sig att kronan stärks i ett bättre konjunkturläge (det blir intressantare att investera i landet). Kronkursen kommer då som jag ser det få motsatt effekt, dvs hålla tillbaka inflationen i samma takt som att kronan stärks. Detta är också grunden för min egen uppfattning att vi kan förvänta oss låg inflation och låga räntor under en längre tid framöver.
Som vanligt är det alltid bra att läsa källan: Riksbanken: Reporäntan sänks till 0,5%
Och bolåneräntorna kommer att följa med ned, trots de vanliga felaktiga påståendena i media och från vissa banker. Konkurrensen banker emellan ökar vid lägre ränteläge och det är därför fullt möjligt att bankernas fortfarande för höga marginaler kan komma att ge ytterligare effekt på bolåneräntorna.
Från 18 september 2008 har alltså reporäntan sänkts från 4,75% till dagens 0,5%.
Nedanstående bygger på denna strängs ursprungliga beräkningar. bl a att bankernas 3 månadersräntor handlades med en maringal emot reporräntan på 1,25% (vilket både då och nu är historiskt högt).
Dagens utfall::
Dagens reporänta 0,5%,
Ger en rörlig ränta på ca 1,75%.
Bruttokostnad för ett miljonlån: 17 500 kr per år.
Kostnadsminskning jämfört med 18 september 2008 per 1 mkr i lån: 3 541 kr/mån eller 42 500 kr per år
Ett hushåll med 3 mkr i lån på bostaden behöver, förutsatt att lånen lagts om eller kommer att läggas om, betala 127 500 kr mindre per år i bolåneräntor, brutto. Det vill jag påstå är en ansenlig summa kapital som hushållen tillförs på kort tid.
Redigerat:
På sin plats med en uppdatering efter att Riksbanken, idag sänkt reporäntan till 0,25%. Därmed följer de upp vad de flaggade för vid sista räntesänkningen och att de inleder andra åtgärder för att få ned räntorna till företag och hushåll.
Intressant att notera är att:
- Riksbanken betorna att vi kommer ha "Låg reporänta under lång tid" ("Räntan väntas ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010"),
- Kompletterande åtgärder behövs för att penningpolitiken ska få avsedd effekt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att låna ut 100 miljarder kronor till bankerna med fast ränta med 12 månaders löptid. Det bör bidra till lägre räntor på lån till företag och hushål, och
- Riksbanken poängterar att reporäntan förväntas vara låg under lång tid och höjas tidigast i början av 2011
Intressant är också att notera att som jag och Riksbanken skrivit redan innan. "Inflationen hålls uppe av en svag produktivitet och en svag krona. Det kommer dock att bli stora kast i inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) framöver. Det beror främst på att förändringarna i reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i KPI. Den underliggande inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) ligger däremot stabilt nära 2 procent under prognosperioden." - dvs kronförsvagningen är i vart fall till vissa delar positiv i det läge vi befinner oss.
Det som talar för att inflationen kommer att fortsätta vara låg även under en konjunkturvänding enligt mig är att man kan förvänta sig att kronan stärks i ett bättre konjunkturläge (det blir intressantare att investera i landet). Kronkursen kommer då som jag ser det få motsatt effekt, dvs hålla tillbaka inflationen i samma takt som att kronan stärks. Detta är också grunden för min egen uppfattning, och förmodligen även Riksbanken, att vi kan förvänta oss låg inflation och låga räntor under en längre tid framöver.
Som vanligt är det alltid bra att läsa källan: Riksbanken: Reporäntan sänks till 0,5%
Och bolåneräntorna följer den här gången med direkt. SBAB har redan gått ut och sänker räntorna. 3 månaders räntan sänks med exakt 0,25% ned till 1,84. Det är fullt möjligt att bankernas fortfarande för höga marginaler kan komma att ge ytterligare effekt på bolåneräntorna.
Från 18 september 2008 har alltså reporäntan sänkts från 4,75% till dagens 0,25%.
Nedanstående beräkningar bygger på denna strängs ursprungliga beräkningar. bl a att bankernas 3 månadersräntor handlades med en maringal emot reporräntan på 1,25% (vilket både då och nu är historiskt högt). - Observera dock här att bankerna har höjt sina marginaler gentemot både reporäntan och STIBOR, dagens marginal ligger på ca 1,59% mot reporäntan efter SBABs sänkning idag och 1,137 mot STIBOR 3M (vars marginal 18 sep 2008 var 0,887) varför nedanstående kalkyl är lite "för positiv" men också visar på det ytterligare utrymmet för lägre bolåneräntor som jag skrev om ovan.
Därför gäller: Förhandla bolåneräntorna! Det finns idag en stor marginal att pressa bankerna på trots att räntorna är låga.
Dagens utfall:
Dagens reporänta 0,25%,
Ger en rörlig ränta på ca 1,5%.
Bruttokostnad för ett miljonlån: 15 000 kr per år.
Kostnadsminskning jämfört med 18 september 2008 per 1 mkr i lån: – 3 750 kr/mån eller 45 000 kr per år
Ett hushåll med 3 mkr i lån på bostaden behöver, förutsatt att lånen lagts om eller kommer att läggas om, betala 135 000 kr mindre per år i bolåneräntor, brutto. Det är fortsatt en ansenlig summa kapital som hushållen tillförts på kort tid.
Räknar vi in bankernas höjda marginaler, med jämförelseränta SBAB 3 månaders så har de av dessa pengar roffat åt sig, 0,34% i form av högre marginal mot reporäntan vilket motsvarar 3 400 kr per år för 1 mkr i lån, eller för hushållet med 3 mkr i lån på bostaden, 10 200 kr per år sedan 18 september 2008. - Pressa därför bankerna i förhandlingen!
Samtidigt sätter Riksbanken press på att pengarna ska ut i systemet och inte tillbaka till dem över natten. Inlåningsräntan sänks samtidigt för bankerna gentemot Riksbanken till -0,25 procent och utlåningsräntan till 0,75 procent. Som det står i en artikel:
"Budskapet är väldigt tydligt. Riksbanken är inte nöjd med ränteläget och vill att räntan ska ned" - gäller både företagsräntor och bolåneräntor skulle jag vilja tillägga.
I övrigt får vi vänta på protokollet men kan konstatera att "Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och en reporäntebana i enlighet med scenariot för lägre ränta i den penningpolitiska rapporten" medan "Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak ställde sig bakom beslutet att sänka reporäntan till 0,25 procentenheter men reserverade sig mot den penningpolitiska rapportens tillväxtprognoser och därmed den tillhörande reporäntebanan."
Intressant att notera är att:
- Riksbanken betorna att vi kommer ha "Låg reporänta under lång tid" ("Räntan väntas ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010"),
- Kompletterande åtgärder behövs för att penningpolitiken ska få avsedd effekt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att låna ut 100 miljarder kronor till bankerna med fast ränta med 12 månaders löptid. Det bör bidra till lägre räntor på lån till företag och hushål, och
- Riksbanken poängterar att reporäntan förväntas vara låg under lång tid och höjas tidigast i början av 2011
Intressant är också att notera att som jag och Riksbanken skrivit redan innan. "Inflationen hålls uppe av en svag produktivitet och en svag krona. Det kommer dock att bli stora kast i inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) framöver. Det beror främst på att förändringarna i reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i KPI. Den underliggande inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) ligger däremot stabilt nära 2 procent under prognosperioden." - dvs kronförsvagningen är i vart fall till vissa delar positiv i det läge vi befinner oss.
Det som talar för att inflationen kommer att fortsätta vara låg även under en konjunkturvänding enligt mig är att man kan förvänta sig att kronan stärks i ett bättre konjunkturläge (det blir intressantare att investera i landet). Kronkursen kommer då som jag ser det få motsatt effekt, dvs hålla tillbaka inflationen i samma takt som att kronan stärks. Detta är också grunden för min egen uppfattning, och förmodligen även Riksbanken, att vi kan förvänta oss låg inflation och låga räntor under en längre tid framöver.
Som vanligt är det alltid bra att läsa källan: Riksbanken: Reporäntan sänks till 0,5%
Och bolåneräntorna följer den här gången med direkt. SBAB har redan gått ut och sänker räntorna. 3 månaders räntan sänks med exakt 0,25% ned till 1,84. Det är fullt möjligt att bankernas fortfarande för höga marginaler kan komma att ge ytterligare effekt på bolåneräntorna.
Från 18 september 2008 har alltså reporäntan sänkts från 4,75% till dagens 0,25%.
Nedanstående beräkningar bygger på denna strängs ursprungliga beräkningar. bl a att bankernas 3 månadersräntor handlades med en maringal emot reporräntan på 1,25% (vilket både då och nu är historiskt högt). - Observera dock här att bankerna har höjt sina marginaler gentemot både reporäntan och STIBOR, dagens marginal ligger på ca 1,59% mot reporäntan efter SBABs sänkning idag och 1,137 mot STIBOR 3M (vars marginal 18 sep 2008 var 0,887) varför nedanstående kalkyl är lite "för positiv" men också visar på det ytterligare utrymmet för lägre bolåneräntor som jag skrev om ovan.
Därför gäller: Förhandla bolåneräntorna! Det finns idag en stor marginal att pressa bankerna på trots att räntorna är låga.
Dagens utfall:
Dagens reporänta 0,25%,
Ger en rörlig ränta på ca 1,5%.
Bruttokostnad för ett miljonlån: 15 000 kr per år.
Kostnadsminskning jämfört med 18 september 2008 per 1 mkr i lån: – 3 750 kr/mån eller 45 000 kr per år
Ett hushåll med 3 mkr i lån på bostaden behöver, förutsatt att lånen lagts om eller kommer att läggas om, betala 135 000 kr mindre per år i bolåneräntor, brutto. Det är fortsatt en ansenlig summa kapital som hushållen tillförts på kort tid.
Räknar vi in bankernas höjda marginaler, med jämförelseränta SBAB 3 månaders så har de av dessa pengar roffat åt sig, 0,34% i form av högre marginal mot reporäntan vilket motsvarar 3 400 kr per år för 1 mkr i lån, eller för hushållet med 3 mkr i lån på bostaden, 10 200 kr per år sedan 18 september 2008. - Pressa därför bankerna i förhandlingen!
Samtidigt sätter Riksbanken press på att pengarna ska ut i systemet och inte tillbaka till dem över natten. Inlåningsräntan sänks samtidigt för bankerna gentemot Riksbanken till -0,25 procent och utlåningsräntan till 0,75 procent. Som det står i en artikel:
"Budskapet är väldigt tydligt. Riksbanken är inte nöjd med ränteläget och vill att räntan ska ned" - gäller både företagsräntor och bolåneräntor skulle jag vilja tillägga.
I övrigt får vi vänta på protokollet men kan konstatera att "Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet och förordade en sänkning av reporäntan till 0 procent och en reporäntebana i enlighet med scenariot för lägre ränta i den penningpolitiska rapporten" medan "Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak ställde sig bakom beslutet att sänka reporäntan till 0,25 procentenheter men reserverade sig mot den penningpolitiska rapportens tillväxtprognoser och därmed den tillhörande reporäntebanan."
Redigerat:
Vet inte om man ska se det här speciellt positivt. Riksbankens nuvarande räntepolitik liknar mer en smygdevalvering. Sen början på 1970-talet har Sverige gått från att vara ett av världens rikaste länder till att bli ett västeuropeiskt låglöneland. Huvudanledningen till detta är alla dessa devalveringar som har gjort svenskarna allt fattigare.
Detta är santDeven skrev:
Sen är frågan om detta är medvetet ?
Riksbanken har ju ett inflationsmål, och just nu har vi nästan deflation, så ur den synpunkten är ju åtgärder nödvändiga ?
/K
Håller inte med alls. Men är intresserad på vilka grunder man har en sådan uppfattning?Deven skrev:
Jag väljer att bortse från att du sträckte ut tiden till sedan 1970-talet utan väljer att sätta fokus på att du kritiserar Riksbankens nuvarande räntepolitik med stöd av devalveringar som genomfördes på 1970- och 1980-talet (vilket iofs är rätt, men det är både 20 och 40 år sedan).
Titta på TCW-index över kronans utveckling sedan vi tillät kronan flyta fritt. Indexet finns från 1993 och mäter kronans värde i förhållande till en korg av 21 andra valutor.
Svenskt TCW-index
ENKELT RESULTAT: 1992-11-18- 2009-07-03
Svenskt TCW-index
1 TCW-index
Period Medel Min Max
1993 124,7196 115,9596 131,5451
1994 126,1672 122,2849 132,0634
1995 127,2278 115,4252 136,4992
1996 115,9398 112,9244 122,2881
1997 120,4142 116,7017 124,0582
1998 123,1862 116,9136 130,9276
1999 124,8125 122,5634 130,0204
2000 124,588 119,5196 130,548
2001 136,1114 128,383 146,1426
2002 133,7279 130,4077 138,4174
2003 127,6616 123,3863 131,7113
2004 125,9631 121,5383 128,7805
2005 128,3409 122,0082 134,5985
2006 127,3571 122,2576 131,499
2007 125,1521 122,3093 128,2216
2008 126,9959 121,4049 145,3155
Medelvärde av årsmedel 126,15
Så om vi tittar på effekten av flytande valuta så finns det inget som styrker att vi smygdevalverar över tiden. Idag är kronan svagare, TCW-index ligger på 142, så just nu är kronan försvagad med ca 11,16% mot andra valutor i förhållande till ett långsiktigt medelvärde för kronan, men det är också när man tittar på de svängningarna valutan haft sedan den tilläts flyta fritt inom de naturliga variationerna över tiden.
Många anser att kronan är undervärderad i nuläget vilket den över tiden på goda grunder kan antas vara. Riksgälden har senaste halvåret tagit position för en kronförstärkning över tiden och de har mycket goda resultat i sina valutapositioner.
Det är sannolikt så att när konjunkturen vänder upp så ökar investeringsviljan även i vårt land och kronan återgår mot sitt medelvärde. En mycket välskriven artikel om som påverkar kronans värde är "Kronan, handelsbalansen och välståndet" och vad det är som gör att valutan ändrar värde över tiden (både försvagas och stärks).
Finns det någon annan grund för att kritisera Riksbankens nuvarande räntepolitik, än 17 år eller äldre devalveringar, i och med att jag inte kan se att vi blivit fattigare de senaste 16 åren bortsett från vad som idag sannolikt är en naturlig variation för kronan i en svag världskonjunktur?
P.s. Det heter depreciering när en flytande valuta försvagas.
Redigerat:
@Lekkamraten:
Intressant bloggpost på sloped curve.
Den saknar dock en kompoennt som får allt att klicka på plats.
Varför är inte oljeexporterande länder urfattiga ? Och varöfr är deras valuta inte jättesvag ?
Dom har ju en handelsbalans som ofta är katastrofal, Quatar och liknande länder lever ju bara på en exportprodukt - det borde betyda att handelsöverskottet är enormt och att deras valuta därmed borde vara mkt svag
Helt klart spelar andra faktorer in.
f.ö. så är Big Mac index rätt intressant om man vill se Sveriges valuta jmf med andra - det har visat sig att Big Mac index är förvånansvärt bra historiskt sett !
http://www.economist.com/markets/indicators/displaystory.cfm?story_id=13055650
/K
Intressant bloggpost på sloped curve.
Den saknar dock en kompoennt som får allt att klicka på plats.
Varför är inte oljeexporterande länder urfattiga ? Och varöfr är deras valuta inte jättesvag ?
Dom har ju en handelsbalans som ofta är katastrofal, Quatar och liknande länder lever ju bara på en exportprodukt - det borde betyda att handelsöverskottet är enormt och att deras valuta därmed borde vara mkt svag
Helt klart spelar andra faktorer in.
f.ö. så är Big Mac index rätt intressant om man vill se Sveriges valuta jmf med andra - det har visat sig att Big Mac index är förvånansvärt bra historiskt sett !
http://www.economist.com/markets/indicators/displaystory.cfm?story_id=13055650
/K