Vad för skola?I I. I skrev:
Är det gymnasiets elprogram? Eller läser du in behörigheten?
Gymnasiets. Kollar i tabeller ur ss 424 1406 men där står det att 3x6/6 klarar vid 50 meter 50 meter och en förimpendans på 100 mohm klarar den 50A en max längd på 86 meter som kortslutningsskydd och för övwrlastskydd max 35A. Så då borde det gå att ha en 50A säkring som kortslutningsskyddMikael_L skrev:
Det är väl kanske inte bara att kika lite snabbt i tabeller utan att först ha någon lite grundläggande kunskap om hela dimensioneringen. Annars kanske man kikar i fel tabell, eller misstolkar det man hittar.
Då motorn måste ha ett personskydd, dvs automatisk brytning av spänningen på max 0,4 sekunder vid kortslutning, så gäller det att du kikar i tabell 0,4 s
Vidare så gäller 424 14 06 endast beräkngar/tabeller ang utlösningsvillkoret, här tas ingen hänsyn till uppvärmning av kabeln från arbetslast och förläggningssätt.
Men ja, en 50A säkring fungerar nog som kortslutningsskydd om man har en låg och bra förimpedans.
Då motorn måste ha ett personskydd, dvs automatisk brytning av spänningen på max 0,4 sekunder vid kortslutning, så gäller det att du kikar i tabell 0,4 s
Vidare så gäller 424 14 06 endast beräkngar/tabeller ang utlösningsvillkoret, här tas ingen hänsyn till uppvärmning av kabeln från arbetslast och förläggningssätt.
Men ja, en 50A säkring fungerar nog som kortslutningsskydd om man har en låg och bra förimpedans.
Handbok 421 innehåller och avhandlar även uträkningarna bakom tabellerna. Vid osäkerhet är det alltid bättre att räkna själv med hjälp av formlerna.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 434 inlägg
Du kanske skulle presentera i detalj hur frågan lyder och hur du går tillväga för att lösa den. Det är ju vad du egentligen behöver hjälp med. Dina läromedel bör innehålla exempel för hur man gör, men nånstans kanske du plockar du fel värde från nån tabell. Det är vad vi behöver hitta och förstå. Var kommer t.ex förimpedansen 100 mohm ifrån? Är den given ifrågan?
HejF FSS skrev:
En liten kommentar gällande mäta respektive beräkna jordslutnings- och kortslutningsström.
När det gäller dimensionering av elsystem anser många att mäta är det bästa, för att det skulle ge ett korrekt ”uppmätt ” värde, men så enkelt är det nog inte.
Det finns några fallgropar, att se upp med, både vid beräkning och mätning här är tre.
1. När man mäter slingimpedansen (fas-skyddsledare) med instrument, då kan man få med ”extra låg” impedans i ”skyddsledardelen” av mätslingan, om det t.ex. finns en vattenledning, fjärrvärme etc. som sänker impedansen i ”skyddsledardelen” av mätslingan. Impedansen blir lägre (och det är visserligen bra) men eftersom en vattenledning av metall inte är en del av skyddsledaren och kan bytas mot en plastledning, då ändras värdet på slingimpedansen utan att man är (blir) medveten om det.
2. Impedans består av två komponenter, resistans och reaktans, med 90 graders skillnad i fasvinkel (rätvinklig triangel). Impedansen är hypotenusan i triangeln, medan resistans och reaktans, är kateter i triangeln. Se; https://www.matteboken.se/lektioner/skolar-9/geometri/pythagoras-sats
En transformator har huvudsakligen reaktans i sin impedans och en kabel har huvudsakligen resistans i sin impedans. Vill man räkna korrekt, då kan man inte addera beloppet för transformatorns impedans med beloppet för kabelns impedans utan att ta hänsyn till fasvinkeln däremellan.
3. När man mäter slingimpedansen (fas-skyddsledare) med instrument så brukar inte instrumenten klara av att mäta korrekt om impedansen är induktiv (t.ex. nära en transformator), på grund av skillnaden i fasvinkeln. I ett utpräglat kabelnät är problemet med fasvinkeln mindre.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 434 inlägg
Det är väl ingen tenta så att frågan behöver skyddas? Den framgår dessutom redan i tråden, så detta som jag fick via PM kan lika gärna postas här.
De två delfrågorna tar upp de två huvudsakliga aspekter som man ska titta på, ledningens belastningsförmåga och skydden av ledning och skydds mot elchock.
Det finns antagligen ett motorskydd med i spelet här som tar hand om överlastskyddet, så fråga A handlar om att ta reda på om 3x6 mm² Cu tål en kontinuerlig belastningsström på 28 A per fas. Detta har Mikael svarat på i #129, dvs
- belastningsförmågan för förläggningssättet kabel på vägg,
- tre belastade ledare,
- kompensering för 35 grader och
- anhopning av två kablar på vägg.
Klart.
Alla värden hittar du i tabeller antingen i SS 436 40 00 som i Mikaels exempel eller SS 424 14 24.
Undvik "kabelstickor" och liknande från tillverkare av kablar.
Kortslutningsskyddet ska dels skydda mot elchock och dels skydda kabeln vid kortslutning, det är två olika saker och då frågan inte är mer specifik så måste båda dessa delar besvaras. Vi kan i alla fall tolka "säkring" i frågan som smältsäkring, det skulle bli för jobbigt annars.
För skydd mot elchock finns kravet i SS 436 40 00, 411.3.2.2 - säkringen ska lösa inom 0.4 s vid kortslutning längst bort i kabeln. Tabeller finns då i SS 424 14 06. Där har du tittat i tabellen som gäller för 5 s frånkopplingstid. Kapitel 6 innehåller tabeller för 0.4 s. Där finns inte FKKJ ser jag, men FKK får duga om man har lite marginal, vilket du kommer att se inte finns... FKKJ har något bättre egenskaper i och med sin koncentriska ledare som får bättre kylning än en skyddsledare under dubbla lager isolering som i FKK, så du kanske kan komma undan genom att motivera svaret så.
Tabellerna i SS 424 14 06 har tagit hänsyn till i princip "allt". Genom att manuellt räkna på detta kan man få ett bättre värde. Det finns lite tumregler för detta i denna tråd. Man kan räkna enkelt eller så kan man räkna detaljerat med många faktorer med. Nivån på utbildningen utifrån frågans formulering tycker jag inte kräver mer. Svaret kräver i vilket fall lite motivering.
Kravet SS 424 14 24 behandlar skydd av ledningar vid kortslutning. För skydd mot elchock är det den lägsta möjliga kortslutningsströmmen som man ska beakta. Har man skydd mot elchock så har man även skydd av kabeln.
För kablar ska man dessutom titta på den högsta möjliga kortslutningsströmmen, och då kortslutning i början av kabeln, detta för att se om kabeln tål den energi och elektromagnetiska påverkan som den utsätts för. Läs inledningen till kapitel 7 och bedöm om du behöver titta närmare på detta.
Du kan titta på vilken energi som en 50 A diazed släpper igenom, och jämföra mot den energi som PVC-isolerad 6 mm² tål. Egenskaper för säkringar finns t.ex hos Ifö, Smält-I t-värden. Vad kablar tål finns i bilaga B av SS 424 14 24. Återigen tror jag inte svaret kräver någon djupdykning här, ej heller stötström.
Det framgår inte om svaret behöver innehålla en härledning eller om det räcker med ja/nej...
De två delfrågorna tar upp de två huvudsakliga aspekter som man ska titta på, ledningens belastningsförmåga och skydden av ledning och skydds mot elchock.
Det finns antagligen ett motorskydd med i spelet här som tar hand om överlastskyddet, så fråga A handlar om att ta reda på om 3x6 mm² Cu tål en kontinuerlig belastningsström på 28 A per fas. Detta har Mikael svarat på i #129, dvs
- belastningsförmågan för förläggningssättet kabel på vägg,
- tre belastade ledare,
- kompensering för 35 grader och
- anhopning av två kablar på vägg.
Klart.
Alla värden hittar du i tabeller antingen i SS 436 40 00 som i Mikaels exempel eller SS 424 14 24.
Undvik "kabelstickor" och liknande från tillverkare av kablar.
Kortslutningsskyddet ska dels skydda mot elchock och dels skydda kabeln vid kortslutning, det är två olika saker och då frågan inte är mer specifik så måste båda dessa delar besvaras. Vi kan i alla fall tolka "säkring" i frågan som smältsäkring, det skulle bli för jobbigt annars.
För skydd mot elchock finns kravet i SS 436 40 00, 411.3.2.2 - säkringen ska lösa inom 0.4 s vid kortslutning längst bort i kabeln. Tabeller finns då i SS 424 14 06. Där har du tittat i tabellen som gäller för 5 s frånkopplingstid. Kapitel 6 innehåller tabeller för 0.4 s. Där finns inte FKKJ ser jag, men FKK får duga om man har lite marginal, vilket du kommer att se inte finns... FKKJ har något bättre egenskaper i och med sin koncentriska ledare som får bättre kylning än en skyddsledare under dubbla lager isolering som i FKK, så du kanske kan komma undan genom att motivera svaret så.
Tabellerna i SS 424 14 06 har tagit hänsyn till i princip "allt". Genom att manuellt räkna på detta kan man få ett bättre värde. Det finns lite tumregler för detta i denna tråd. Man kan räkna enkelt eller så kan man räkna detaljerat med många faktorer med. Nivån på utbildningen utifrån frågans formulering tycker jag inte kräver mer. Svaret kräver i vilket fall lite motivering.
Kravet SS 424 14 24 behandlar skydd av ledningar vid kortslutning. För skydd mot elchock är det den lägsta möjliga kortslutningsströmmen som man ska beakta. Har man skydd mot elchock så har man även skydd av kabeln.
För kablar ska man dessutom titta på den högsta möjliga kortslutningsströmmen, och då kortslutning i början av kabeln, detta för att se om kabeln tål den energi och elektromagnetiska påverkan som den utsätts för. Läs inledningen till kapitel 7 och bedöm om du behöver titta närmare på detta.
Du kan titta på vilken energi som en 50 A diazed släpper igenom, och jämföra mot den energi som PVC-isolerad 6 mm² tål. Egenskaper för säkringar finns t.ex hos Ifö, Smält-I t-värden. Vad kablar tål finns i bilaga B av SS 424 14 24. Återigen tror jag inte svaret kräver någon djupdykning här, ej heller stötström.
Jag tror dock att både Bo och jag har dykt något lite för djupt.
Ty i gymnasieutbildningen till elmontör ingår knappast full kunskap om ledningsdimensionering, utan troligen rör det sig mer om en enklare förståelse för att man ska sen ska haja till ifall man anar att man är nära att passera gränsen för tillåtet.
Ty i gymnasieutbildningen till elmontör ingår knappast full kunskap om ledningsdimensionering, utan troligen rör det sig mer om en enklare förståelse för att man ska sen ska haja till ifall man anar att man är nära att passera gränsen för tillåtet.