Tack så mycket!Bo.Siltberg skrev:
Det var mig mycket att hålla koll på.
Men absolut jag ta med mig allt detta och göra en ritning
sedan laddar jag upp den! tack för tipset på HB 436! Köper den digitalt omgåendes!
Måste nog läsa lite innan jag skissar upp något!
Edit; glömde påpeka att jag utgår ifrån en ”villa” som finns på skolan och har modifierat den lite på ritningen så den ser mer verklig ut! Har lagt till bild på originalritningen.
Nu har jag inte genomgått någon utbildning av ritning ännu men ska påbörja från och med måndag. Men som jag tidigare sa så vill jag alltid ligga steget före för att lära mig så mycket jag kan och självfallet för att lokalisera mina misstag/fel så att jag kan beta av dom en efter en.
Har inte gjort kopplingsschema ännu men vad tycks ?
suttit och pillat hela dagen! Riktigt taggad tills på måndag haha
Nu har jag inte genomgått någon utbildning av ritning ännu men ska påbörja från och med måndag. Men som jag tidigare sa så vill jag alltid ligga steget före för att lära mig så mycket jag kan och självfallet för att lokalisera mina misstag/fel så att jag kan beta av dom en efter en.
Har inte gjort kopplingsschema ännu men vad tycks ?
suttit och pillat hela dagen! Riktigt taggad tills på måndag haha
Redigerat:
Lite mager med uttag och jag ser inget "rakuttag" och spegelbelysning i badrumet, Tänker man projektera (vilket ju elektriker oftast inte gör utan det gör arbetsledning eller en konsult) så bör man ha både EL-AMA och "Svensk standard" för det är mycket enkelt att glömma bort nått även om man tycker sig har full koll.
Sitter vid dator, ska försöka författa ihop något, även om nu Bo redan stulit det mesta ...Agge87 skrev:
Först och främst, man får nog inse att just denna kunskap, att rita och planera elinstallationen inte är något som man riktigt kan lära sig helt teoretiskt.
När polletterna verkligen börjar trilla ner är när man varvar ritande på praktik på fältet.
Man har en ritning framför sig, och undrar, vad tusan menar dom med det här, ska den där verkligen tändas därifrån? eller vilken höjd är det tänkt här? osv. Dvs när man lite då och då har haft ritningar att installera efter som inte går att förstå, så vet man plötsligt lite mer om hur man inte ska rita.
Men även tvärtom, när man hållt på och ritat, så förstår man lättare ritningar.
Den som är lite vaken i sitt yrkesliv kommer långt med att fundera över sitt arbetsmaterial, lite längre än precis endast det som arbetsuppgiften gäller.
Nåväl, jag går över till grupper nu.
Grupp är ett centralt begrepp, det är bra att man verkligen förstår. Nu kommer jag orda lite, troligen kan du det mesta redan, men det finns ju även lekmän som läser i forumet, jag vill gärna få med alla. Vissa smärre förenklingar kommer också undslippa mig.
En grupp börjar i elcentralen med en, två eller tre säkringar, som "matar" gruppen.
Då är det således en enfasgrupp, eller tvåfasgrupp, eller trefasgrupp.
Två och trefasgrupper måste matas från olika faser i trefassystemet, en trefasgrupp med L1, L2 och L3, en tvåfasgrupp med L1 och L2 eller L2 och L3 eller L3 och L1
Så i en elanläggning som saknar 3 faser, typiskt lägenhet med enfasmatning, rätt vanligt i hus fram till 80-talet, kan man alltså inte ha någon flerfasig grupp, helt enkelt.
Säkringarna till två och trefasgrupper ska vara logiskt anordnade i centralen. I gamla porslinssäkringscentraler är det vanligast att de ligger i lodrät rad över varandra. I normcentralen så ska det vara 2 eller 3 säkringar i rad efter varandra. Och helst ska trefasgrupper vara i början av raden med säkringar, för överskådlighetens skull.
Sen går denna grupp ut från centralen i EN kabel eller ETT rör, dvs de ledare som hör till gruppen ska alltid vara samlade. Från en enfasgrupp går det ut en fasledare och en neutralledare och (ofta) en skyddsjord.
Två och trefasgrupper har inte alltid nolla med, beroende på vad man vill ansluta och val av kablar osv. Och då kan den blå ledaren ibland vara en fasledare, något att vara uppmärksam på.
Vidare så kan gruppen försörja ett enda objekt, en enda elapparat, eller flera apparater, gruppen kan också fördelas till olika rum osv. Så gruppen kan grenas ut i en trädstruktur, men gruppen ska fortfarande i varje gren alltid vara samlad i ett rör eller en kabel. Och inga ledare från olika grupper får någonsin kopplas ihop, vare sig i en apparat eller direkt till varandra. Olika grupper ska hela tiden hållas åtskiljda.
Detta betyder t.ex. att man inte kan komma med eller gå till två olika grupper i samma strömbrytare i en apparatdosa. Vill man ha tändning från samma ställe, men som styr saker i två olika grupper så får man sätta två dosor bredvid varandra och kan sen ha en flerfacksram om så önskas.
En flerfasig grupp kan ibland delas upp till enfasiga matningar (men de hör fortfarande till den ursprungliga gruppen) eller en tvåfasig och en enfasig matning. Detta bör dock tillämpas något lite restriktivt, dvs så man inte börjar ha uppdelade flerfasgrupper som huvudsaklig planering.
Det är kanske lite lurigt hur man ska benämna sånt här. Det är ju fortfarande en trefasgrupp. Så snackar man om det enfasiga objektet efter uppdelningen så får man väl säga typ: en fas ifrån den uppdelade gruppen Fnn. Eller L3 från den uppdelade gruppen Fnn osv.
Grymmers Mikael! Tack verkligen !Mikael_L skrev:
Sitter vid dator, ska försöka författa ihop något, även om nu Bo redan stulit det mesta ...
Först och främst, man får nog inse att just denna kunskap, att rita och planera elinstallationen inte är något som man riktigt kan lära sig helt teoretiskt.
När polletterna verkligen börjar trilla ner är när man varvar ritande på praktik på fältet.
Man har en ritning framför sig, och undrar, vad tusan menar dom med det här, ska den där verkligen tändas därifrån? eller vilken höjd är det tänkt här? osv. Dvs när man lite då och då har haft ritningar att installera efter som inte går att förstå, så vet man plötsligt lite mer om hur man inte ska rita.
Men även tvärtom, när man hållt på och ritat, så förstår man lättare ritningar.
Den som är lite vaken i sitt yrkesliv kommer långt med att fundera över sitt arbetsmaterial, lite längre än precis endast det som arbetsuppgiften gäller.
Nåväl, jag går över till grupper nu.
Grupp är ett centralt begrepp, det är bra att man verkligen förstår. Nu kommer jag orda lite, troligen kan du det mesta redan, men det finns ju även lekmän som läser i forumet, jag vill gärna få med alla. Vissa smärre förenklingar kommer också undslippa mig.
En grupp börjar i elcentralen med en, två eller tre säkringar, som "matar" gruppen.
Då är det således en enfasgrupp, eller tvåfasgrupp, eller trefasgrupp.
Två och trefasgrupper måste matas från olika faser i trefassystemet, en trefasgrupp med L1, L2 och L3, en tvåfasgrupp med L1 och L2 eller L2 och L3 eller L3 och L1
Så i en elanläggning som saknar 3 faser, typiskt lägenhet med enfasmatning, rätt vanligt i hus fram till 80-talet, kan man alltså inte ha någon flerfasig grupp, helt enkelt.
Säkringarna till två och trefasgrupper ska vara logiskt anordnade i centralen. I gamla porslinssäkringscentraler är det vanligast att de ligger i lodrät rad över varandra. I normcentralen så ska det vara 2 eller 3 säkringar i rad efter varandra. Och helst ska trefasgrupper vara i början av raden med säkringar, för överskådlighetens skull.
Sen går denna grupp ut från centralen i EN kabel eller ETT rör, dvs de ledare som hör till gruppen ska alltid vara samlade. Från en enfasgrupp går det ut en fasledare och en neutralledare och (ofta) en skyddsjord.
Två och trefasgrupper har inte alltid nolla med, beroende på vad man vill ansluta och val av kablar osv. Och då kan den blå ledaren ibland vara en fasledare, något att vara uppmärksam på.
Vidare så kan gruppen försörja ett enda objekt, en enda elapparat, eller flera apparater, gruppen kan också fördelas till olika rum osv. Så gruppen kan grenas ut i en trädstruktur, men gruppen ska fortfarande i varje gren alltid vara samlad i ett rör eller en kabel. Och inga ledare från olika grupper får någonsin kopplas ihop, vare sig i en apparat eller direkt till varandra. Olika grupper ska hela tiden hållas åtskiljda.
Detta betyder t.ex. att man inte kan komma med eller gå till två olika grupper i samma strömbrytare i en apparatdosa. Vill man ha tändning från samma ställe, men som styr saker i två olika grupper så får man sätta två dosor bredvid varandra och kan sen ha en flerfacksram om så önskas.
En flerfasig grupp kan ibland delas upp till enfasiga matningar (men de hör fortfarande till den ursprungliga gruppen) eller en tvåfasig och en enfasig matning. Detta bör dock tillämpas något lite restriktivt, dvs så man inte börjar ha uppdelade flerfasgrupper som huvudsaklig planering.
Det är kanske lite lurigt hur man ska benämna sånt här. Det är ju fortfarande en trefasgrupp. Så snackar man om det enfasiga objektet efter uppdelningen så får man väl säga typ: en fas ifrån den uppdelade gruppen Fnn. Eller L3 från den uppdelade gruppen Fnn osv.
Detta var lite allmänt om grupper, egenskaper hos grupper, och krav och regler.
Nu över till planering, fördelning osv.
Många grupper försörjer ett enda objekt, en enda apparat.
Exempel, Bastu, spis (häll+ ugn), TM (tvättmaskin), TT, DM, djupvattenpump, VVB, VP, osv (nu tog jag bara hushållsapparater, men samma gäller ju i industri/verkstad, lantbruk osv, bara andra apparater/maskiner).
Här gav jag en rad med exempel där man verkligen inte planerar en elanläggning på annat sätt än ett objekt per grupp, Punkt!
Men dock, en liten öppning finns det ju dock. Har man en grupp till pumpanläggningen för vatten så kan man ju även försörja ev kontaktorer och tryckströmbrytare m.m som behövs för driften, och kanske möjligen en belysning och ett uttag ute i pumphuset (men någonstans kommer gränsen då det är bättre med en UC där istället), då kan gruppen mata "pumphus" isf "vattenpump".
Sen kommer man till grupper som matar ett fåtal objekt, typiskt kyl + frys, eller kanske 2-3 uttag i köket osv.
Slutligen finns det grupper som matar många objekt, mest typiska är grupper för belysning och allmänuttag.
Så vid planeringen måste först behovet fastställas, vad ska ingå i elanläggningen?
Och det lättaste sen är första kategorin av grupper, en grupp = ett objekt. Man vet var saken står och hur den ska matas.
Svårare blir det sen, är det lämpligt att sätta friggeboden på samma grupp som utomhusbelysningen?
Jag påstår att i gruppbegreppet ingår det att en grupp ska försörja ett föremål med ström, alternativt flera föremål som har liknande karaktär eller tillsammans ombesörjer samma funktion, och för det mesta bör det även finnas en begränsad "geografisk" utbredning.
Jag blir inte glad över att se en gruppsäkring som matar ett sovrum på övervåningen, cirkulationspumpen samt diskmaskinen i köket. En trist och olämplig sammanblandning av funktioner och "geografisk spridning".
Men för att ta ett konkret exempel på hur jag skulle planera t.ex. villa (säg nybygge, alla väggar öppna).
Köket; behöver minst 5 grupper, men om alla möjligheter är öppna så säger jag nog 6.
1 trefas till spis (häll + ugn)
1 enfas till DM, till kyl/frys, till mikro + fläktkåpa, 2 st till uttag och belysning.
Man kan krydda på med fler till uttag och kanske separat enfas till ugn, särskilt om den inte är placerad under hällen.
Det går ju att arrangera lite annorlunda också, kanske belysning i tak tillsammans med kyl/frys, så man snabbt märker om säkringen har gått. Finns det svårigheter att få fram många grupper (befintligt bostad) så måste man ibland låta mikro, fläktkåpa, uttag och belysningen samsas på tillsammans 2 grupper, försöka sprida så bra som möjligt bara.
Sen har man en tvättstuga. Två separata grupper till TM+TT, eller så väljer man en uppdelad två eller trefasgrupp till detta. Då kan jag tycka att den tredje kan användas till något uttag vid en arbetsbänk i tvättstugan, för t.ex. strykjärn etc.
Sen kan belysning och något/några allmänuttag i tvättstugan ingå i en grupp som förser något fler rum med samma.
Sen brukar det finnas en värmeanläggning och/eller VVB.
VVB får en egen tvåfasgrupp (där jag alltid även drar fram nolla, för att stödja alla slags VVB i framtiden)
Värmeanläggningen är ofta trefasmatning med nolla, men man får kolla vad som behövs. Det kanske bör vara två separata enfasgrupper t.ex.
Även här blir det ofta någon belysning och allmänuttag, som iofs även här kan delas med samma lika i annat rum.
Badrum.
Kan vara idé att mata med en helt egen matning, värmegolv, ev handdukstork drar ström, det kanske körs hårtork som kan dra rätt hyggligt. Ska det vara bubbelbad eller likn så blir det garanterat egen matning för detta.
Ev bastu, egen trefasmatning till aggregatet, ytterligare en enfas till annat.
El utomhus, en PSA för allt, lite belysning, något uttag. Tror man det finns större behov så får det bli egen 4-pol JFB (eller 4-pol PSA) och vad som mer behövs.
Garage, tja ... Svårt att säga, storlek på garaget och önskad användning gör stora skillnader. Kanske en egen UC, och i något fall räcker det med bara en enfasgrupp.
Vad man dock bör tänka på är ev framtida laddstation.
Ja även solceller någonstans på fastigheten, ska man nog fundera på hur det ska förberedas. Extraplats i centralen(-rna) tomrör etc ...
Detta tror jag var det mesta som bör/ska ha mer eller mindre dedikerade grupper.
Sen blir resten typ belysning och allmänuttag.
Och tumregeln med 10 uttag eller belysning per grupp kan man nog ta med en nypa salt.
Jag brukar sätta 2-3 rum per enfasgrupp.
En del förordar att det ska finnas 2 olika grupper tillgängliga i varje rum. Detta tar jag själv mycket lätt på, inget jag direkt eftersträvar. Men ibland blir det så bara för att det blev lämpligaste dragningen.
Nu över till planering, fördelning osv.
Många grupper försörjer ett enda objekt, en enda apparat.
Exempel, Bastu, spis (häll+ ugn), TM (tvättmaskin), TT, DM, djupvattenpump, VVB, VP, osv (nu tog jag bara hushållsapparater, men samma gäller ju i industri/verkstad, lantbruk osv, bara andra apparater/maskiner).
Här gav jag en rad med exempel där man verkligen inte planerar en elanläggning på annat sätt än ett objekt per grupp, Punkt!
Men dock, en liten öppning finns det ju dock. Har man en grupp till pumpanläggningen för vatten så kan man ju även försörja ev kontaktorer och tryckströmbrytare m.m som behövs för driften, och kanske möjligen en belysning och ett uttag ute i pumphuset (men någonstans kommer gränsen då det är bättre med en UC där istället), då kan gruppen mata "pumphus" isf "vattenpump".
Sen kommer man till grupper som matar ett fåtal objekt, typiskt kyl + frys, eller kanske 2-3 uttag i köket osv.
Slutligen finns det grupper som matar många objekt, mest typiska är grupper för belysning och allmänuttag.
Så vid planeringen måste först behovet fastställas, vad ska ingå i elanläggningen?
Och det lättaste sen är första kategorin av grupper, en grupp = ett objekt. Man vet var saken står och hur den ska matas.
Svårare blir det sen, är det lämpligt att sätta friggeboden på samma grupp som utomhusbelysningen?
Jag påstår att i gruppbegreppet ingår det att en grupp ska försörja ett föremål med ström, alternativt flera föremål som har liknande karaktär eller tillsammans ombesörjer samma funktion, och för det mesta bör det även finnas en begränsad "geografisk" utbredning.
Jag blir inte glad över att se en gruppsäkring som matar ett sovrum på övervåningen, cirkulationspumpen samt diskmaskinen i köket. En trist och olämplig sammanblandning av funktioner och "geografisk spridning".
Men för att ta ett konkret exempel på hur jag skulle planera t.ex. villa (säg nybygge, alla väggar öppna).
Köket; behöver minst 5 grupper, men om alla möjligheter är öppna så säger jag nog 6.
1 trefas till spis (häll + ugn)
1 enfas till DM, till kyl/frys, till mikro + fläktkåpa, 2 st till uttag och belysning.
Man kan krydda på med fler till uttag och kanske separat enfas till ugn, särskilt om den inte är placerad under hällen.
Det går ju att arrangera lite annorlunda också, kanske belysning i tak tillsammans med kyl/frys, så man snabbt märker om säkringen har gått. Finns det svårigheter att få fram många grupper (befintligt bostad) så måste man ibland låta mikro, fläktkåpa, uttag och belysningen samsas på tillsammans 2 grupper, försöka sprida så bra som möjligt bara.
Sen har man en tvättstuga. Två separata grupper till TM+TT, eller så väljer man en uppdelad två eller trefasgrupp till detta. Då kan jag tycka att den tredje kan användas till något uttag vid en arbetsbänk i tvättstugan, för t.ex. strykjärn etc.
Sen kan belysning och något/några allmänuttag i tvättstugan ingå i en grupp som förser något fler rum med samma.
Sen brukar det finnas en värmeanläggning och/eller VVB.
VVB får en egen tvåfasgrupp (där jag alltid även drar fram nolla, för att stödja alla slags VVB i framtiden)
Värmeanläggningen är ofta trefasmatning med nolla, men man får kolla vad som behövs. Det kanske bör vara två separata enfasgrupper t.ex.
Även här blir det ofta någon belysning och allmänuttag, som iofs även här kan delas med samma lika i annat rum.
Badrum.
Kan vara idé att mata med en helt egen matning, värmegolv, ev handdukstork drar ström, det kanske körs hårtork som kan dra rätt hyggligt. Ska det vara bubbelbad eller likn så blir det garanterat egen matning för detta.
Ev bastu, egen trefasmatning till aggregatet, ytterligare en enfas till annat.
El utomhus, en PSA för allt, lite belysning, något uttag. Tror man det finns större behov så får det bli egen 4-pol JFB (eller 4-pol PSA) och vad som mer behövs.
Garage, tja ... Svårt att säga, storlek på garaget och önskad användning gör stora skillnader. Kanske en egen UC, och i något fall räcker det med bara en enfasgrupp.
Vad man dock bör tänka på är ev framtida laddstation.
Ja även solceller någonstans på fastigheten, ska man nog fundera på hur det ska förberedas. Extraplats i centralen(-rna) tomrör etc ...
Detta tror jag var det mesta som bör/ska ha mer eller mindre dedikerade grupper.
Sen blir resten typ belysning och allmänuttag.
Och tumregeln med 10 uttag eller belysning per grupp kan man nog ta med en nypa salt.
Jag brukar sätta 2-3 rum per enfasgrupp.
En del förordar att det ska finnas 2 olika grupper tillgängliga i varje rum. Detta tar jag själv mycket lätt på, inget jag direkt eftersträvar. Men ibland blir det så bara för att det blev lämpligaste dragningen.
Redigerat:
Jag är evigt tacksam! Vet inte vad jag ska säga mer än tack!?
Fick en mycket bättre förståelse för det!
Jag ska fortsätta med ritningen och dela upp det.
Jag satte kyl och frys på vars separat säkring.
Spisen egen 3fas, varmvattenberedare/vattenpump i en 3fas. uttagen som jag ska montera i förrådet kommer få belysningen
Ska fortsätta köra ut fler uttag på ritningen!
fixar badrummet med separat säkring till både tvättmaskin och och torktumlare. Separat säkring till belysningen i taket samt spegel och uttag.
sovrummet får belysning i taket genom samma säkring som går till kökets belysning och separat säkring till uttagen om nu strömmen skulle gå så har man belysning och kan identifiera det fortare.
anledning till separat säkring för uttagen i rummet är för att jag kommer sätta ut belysning runt huset också och då använder jag mig av samma grupp för ett visst antal lampor då jag ska koppla rörelsevakt och självklart så man inte går helt strömlös om man nu ska ha nattduksbord med lampa på eller så tex.
Kom även ihåg att du måste ha en auktoriserad installatör som gör för (för att veta om du över huvud taget kan/får ansluta huset) och färdiganmälan när installationen är färdig. För att nätägaren över huvud taget ska koppla in din anläggning.
tack men frågan i sig gäller studier och bygga villa på skolan. Ritningarna går till villan då jag valt att anmäla mig som gruppchef så har jag lite mer press på mig. Vill att det ska vara bra. Har A i det mesta och tänker fortsätta med det!E elmont skrev:
Om 4 år är jag auktoriserad
Uppdaterad bild!
Nu har jag kopplat kopplingsur till ytterbelysningen men kan byta ut till rörelsevakt också. Så att rörelsevakten funkar i samband med kopplingsuret.
Nu gjorde jag enbart med kopplingsur.
vad tycks nu
separat säkring till kyl och frys. separat 3 fas till spis/ugn. Separat säkring till diskmaskin, separat säkring till belysningen i badrummet, separat säkring till tvättmaskin och torktumlare . Separat säkring (3fas) till varmvattenberedaren/värmepump.
separat säkring till ytterbelysningen om jag nu ska koppla rörelsevakt så blir det mer krävande.
uttagen till sovrummet har separat säkring om strömmen går så funkar kontakterna. Lampa i taket draget ihop med kökets säkring.
hallen är väl si sådär? Lite osäker har en trappkoppling till hallen och vid ingången har jag lagt dubbeltrapp så jag kan tända belysningen som är ovanför ingången på utsidan.
förrådet ser ni också att jag bara har ett uttag. Snålt jag vet men löser det och den har separat säkring ihop med 2 uttag i slutet av hallen i anslutning till köket.
Nu har jag kopplat kopplingsur till ytterbelysningen men kan byta ut till rörelsevakt också. Så att rörelsevakten funkar i samband med kopplingsuret.
Nu gjorde jag enbart med kopplingsur.
vad tycks nu
separat säkring till kyl och frys. separat 3 fas till spis/ugn. Separat säkring till diskmaskin, separat säkring till belysningen i badrummet, separat säkring till tvättmaskin och torktumlare . Separat säkring (3fas) till varmvattenberedaren/värmepump.
separat säkring till ytterbelysningen om jag nu ska koppla rörelsevakt så blir det mer krävande.
uttagen till sovrummet har separat säkring om strömmen går så funkar kontakterna. Lampa i taket draget ihop med kökets säkring.
hallen är väl si sådär? Lite osäker har en trappkoppling till hallen och vid ingången har jag lagt dubbeltrapp så jag kan tända belysningen som är ovanför ingången på utsidan.
förrådet ser ni också att jag bara har ett uttag. Snålt jag vet men löser det och den har separat säkring ihop med 2 uttag i slutet av hallen i anslutning till köket.
Redigerat:
