Detta underbeslag är ju dubbelt arbete! Varför ska man lägga plåt under plåt? Om det är tegel ovanför så ska det självfallet vara ett underbeslag som skyddar pappen, Men absolut inte under en plåttäckning, vilket det här är i och med att den ligger an mot pappen. Men varför ska man låta vattnet gå så långt ner mot skorstenen när man kan förhindra det genom att man sätter beslag som tar emot vattnet redan i ränndalskanterna. Nu rinner ju vattnet under rännan likväl och kan orsaka skador på grund av att det inte rinner över plåten!
Du svarar själv på fråganNoramasen skrev:
Vad händer om en panna går sönder, vattnet åker ner under plåten som nu plåtis visade bild på, där är det pannor som ska monteras, som du tidigare på peka ,dom yttre beslagen kan inte ta vattnet, men samtidigt så måste det vara papp under plåten han har gjort.
Många slarvar eller monterar inte underplåt, men samtidigt ger dom inte heller 10 år garanti på jobbet, vilket vi gör, vi vill vara helt säkra på att allt är tätt även om ytskiktet går sönder på ett eller annat sätt, som snöskottning på vintern råka göra hål i plåten eller sotaren tappar något som skadar plåten, eller hus ägaren själv.Eller bara kondens som plåttak ofta släpper vid kalla väder skiftningar. Då klarar underlaget av att hantera vattnet som kommer. underplåten är lätt och snabb att montera så allt blir tätt.
Absolut måste det vara papp under plåten. Och som jag skrev tidigare så är ju detta också en förutsättning innan plåten överhuvudtaget kommer på plats. Men vid ränndalskanterna så bör det skäras in papp tillsammans med ett beslag som kommer att leda bort vattnet så att det INTE kommer under ränndalarna. Och vad en extra plåt "underbeslag" skulle utgöra för funktion under en färdig plåttäckning går över mitt förstånd. Det skulle alltså innebära att dubbla plåtar vid varje hinder på taken som tar bort riskerna för läckage och kondensproblematik? Detta måste vara en fullständigt unik lösning som nästan blir lite absurd och definitivt ekonomiskt ohållbart. Men det KAN finnas en positiv del i det hela? Ytterplåten slipper spräcka pappen då det kanske för det mesta är pappat tidigare av andra än plåtslagare, och dessa tror att plåtslagarna knäcker upp plåten med rundmaskinen
Det lilla kondensvattnet som orsakas av att det ligger ett plåtskikt ovanför ska den underliggande pappen ta hand om som är lagd tidigare, och som säkerligen också bevattnades rikligt, -innan plåten kom på plats.
Vidare angående ifall plåten penetreras pga ex snöskottning eller annan händelse....Plåten ligger dikt an mot underlaget. Och då är det omkullrunkerligt säkert att också pappen är penetrerad, och säkerligen också att vattnet rinner under pappen och då spelar inte heller det någon roll ifall det ligger dubbel plåt längre ner vid något hinder. -Men kanske det skulle läggas ett plåttak under råsponten också Jag ska försöka att få Svensk Byggtjänst (som ger ut HUS AMA att anamma idén.
Det lilla kondensvattnet som orsakas av att det ligger ett plåtskikt ovanför ska den underliggande pappen ta hand om som är lagd tidigare, och som säkerligen också bevattnades rikligt, -innan plåten kom på plats.
Vidare angående ifall plåten penetreras pga ex snöskottning eller annan händelse....Plåten ligger dikt an mot underlaget. Och då är det omkullrunkerligt säkert att också pappen är penetrerad, och säkerligen också att vattnet rinner under pappen och då spelar inte heller det någon roll ifall det ligger dubbel plåt längre ner vid något hinder. -Men kanske det skulle läggas ett plåttak under råsponten också
Jag ska försöka att få Svensk Byggtjänst (som ger ut HUS AMA att anamma idén.Nu ligger sällan plåten dikt mot underlaget , inte ens bandfalsad plåt, den har en liten resning i mitten av plåten, det känner du när du går på den,om vi nu tar plåtis exempel, han har ränn dal rakt ner i skorstenen, den är monterad på lägsta punkten (skorstenen), kondensen brukar inte bara droppa utan kan rinna ner efter plåten, vatten samlingen blir då emot skorstenen.Absolut måste det vara papp under plåten. Och som jag skrev tidigare så är ju detta också en förutsättning innan plåten överhuvudtaget kommer på plats. Men vid ränndalskanterna så bör det skäras in papp tillsammans med ett beslag som kommer att leda bort vattnet så att det INTE kommer under ränndalarna. Och vad en extra plåt "underbeslag" skulle utgöra för funktion under en färdig plåttäckning går över mitt förstånd. Det skulle alltså innebära att dubbla plåtar vid varje hinder på taken som tar bort riskerna för läckage och kondensproblematik? Detta måste vara en fullständigt unik lösning som nästan blir lite absurd och definitivt ekonomiskt ohållbart. Men det KAN finnas en positiv del i det hela? Ytterplåten slipper spräcka pappen då det kanske för det mesta är pappat tidigare av andra än plåtslagare, och dessa tror att plåtslagarna knäcker upp plåten med rundmaskinen
Det lilla kondensvattnet som orsakas av att det ligger ett plåtskikt ovanför ska den underliggande pappen ta hand om som är lagd tidigare, och som säkerligen också bevattnades rikligt, -innan plåten kom på plats.
Vidare angående ifall plåten penetreras pga ex snöskottning eller annan händelse....Plåten ligger dikt an mot underlaget. Och då är det omkullrunkerligt säkert att också pappen är penetrerad, och säkerligen också att vattnet rinner under pappen och då spelar inte heller det någon roll ifall det ligger dubbel plåt längre ner vid något hinder. -Men kanske det skulle läggas ett plåttak under råsponten också
Går du in på linjer som varför läcker mitt plasttak , finns en uppsjö av dessa linjer,
https://www.byggahus.se/forum/threads/plasttak-oever-uterum-laecker.298625/
Se på deras bilder hur mycket kondens vatten det blir, därför säkrar man undertaket, även en helklädd skorsten släpper ifrån sig mycket kondens i bara sig.
Jämförelsen är inte ens i närheten i denna länk, men däremot så kan jag om inte annat hänvisa till AMA där det inte finns någon detalj som styrker ditt påstående om att det ska finnas underbeslag vid täckningar. Och är det så att plåten buktat sig (vid bandtäckning) lite som du nämner så exakt VAD är det som enbart gör hål i plåten utan att skada pappen. Vi pratar om en plåt som är 0,6 mm och som INTE bör bukta sig vid lagd täckning. Då är det överhuvudtaget helt fel att lägga en sådan bångstyrig plåt att den inte nuddar pappen vid dess mitt vid belastning eller annan olycklig händelse av exempelvis föremål som penetrerar dess yta på grund av att den då har/får en spänning som är direkt skadlig för sig själv som ett vädertäckande material.
Och då är du enbart inne på detaljen som ett band som jämförelse. Vid kringtäckningar så ligger oavsett vad du önskar plåten mot underlaget om det självfallet inte h i hindren, men då är det helt fermenterat och då har du inte ens följt dina egna regler vad gäller exempelvis din egen bild.(Som annars är och ser väldigt bra ut som utförande, av det man ser.)
Vidare så är en murad skorsten som är helklädd (av någon anledning) också av ett material som inte har några större svårigheter att ta hand om kondensen själv. annars skulle man inte kunna klä in den överhuvudtaget om man inte tidigare tjärat in den för plåtkondensens skull.
Men egentligen så är det inte ett större problem med kondensen då det är luften som är bärare av den. Och mellanrummet mellan plåt och papp är så pass litet så att det SKA ovillkorligen pappen ta hand om med tanke på att det tidigare också klarat av regnmängder. Problemet är som nämndes tidigare när det kommer mera vatten som ska tas omhand vid något som fallerat på taket ovan den sårbara detaljen.Då uppstår ett vattentryck som letar sig till lättaste utvägen och det behöver inte vara en takfot.
Och då är du enbart inne på detaljen som ett band som jämförelse. Vid kringtäckningar så ligger oavsett vad du önskar plåten mot underlaget om det självfallet inte h i hindren, men då är det helt fermenterat och då har du inte ens följt dina egna regler vad gäller exempelvis din egen bild.(Som annars är och ser väldigt bra ut som utförande, av det man ser.)
Vidare så är en murad skorsten som är helklädd (av någon anledning) också av ett material som inte har några större svårigheter att ta hand om kondensen själv. annars skulle man inte kunna klä in den överhuvudtaget om man inte tidigare tjärat in den för plåtkondensens skull.
Men egentligen så är det inte ett större problem med kondensen då det är luften som är bärare av den. Och mellanrummet mellan plåt och papp är så pass litet så att det SKA ovillkorligen pappen ta hand om med tanke på att det tidigare också klarat av regnmängder. Problemet är som nämndes tidigare när det kommer mera vatten som ska tas omhand vid något som fallerat på taket ovan den sårbara detaljen.Då uppstår ett vattentryck som letar sig till lättaste utvägen och det behöver inte vara en takfot.
Följer man AMA är det mycket man inte behöver göra , ta bara ett lätt exempel som plåtar över fönster , där fodret är utanför fasaden ,osv ...
AMA är mer av en riktlinje , som jag nämnt på tidigare linjer så brukar besiktningsmän sällan kunna nya lösningar , ibland ifrågasätter dom leverantörer och tillverkare med att deras lösningar är fel eller följer inte AMA , samt förstår sig inte på hur produkten är framtaget och godkänd , varav vi brukar bevisa hur den är godkänd och framtaget.
Som du kanske ser på plåtas exempel så saknas tätningslist under läkten , speciellt viktig i tvärslagna läkt vid ränndal, dom använder en lättviktspapp, och då ett krav från tillverkarna när du läser det finstilta om garantier . Men det kanske du viste om redan ? Med tanke på hur mycket du hugger och försöker förstå tak ?
Så följ bygg AMA för montering av lättviktspapp, så kommer du inte montera den rätt , samt inte förstå hur den ska monteras på rätt sätt , framsteg och nya produkter finns helt enkelt inte i dina nyfunna kunskaper i AMA , sorry du behöver mer utbildning .
Vilken tur vi har, nu kom det ut en linje angående läckage på ett falsat plåttak,läckage är vid skorsten, nu kan du se om dina AMA kunskaper kan ana vad det är för fel? samt om dina teorier på hur vatten färdas
https://www.byggahus.se/forum/threads/dyr-tak-reparation-falsat-plattak.362973/
T Takläggare skrev:
I detta fall så frångår ni ju rekommendationerna själva för tillverkaren av lättviktspapp då plåten är dikt mot pappen??T Takläggare skrev:
Inte bara utbildning som jag kan behöva angående lättviktspapp, även en förståelse för hur man kan frångå att det innebär problem på grund av att man utfört en felaktig och synnerligen riskabel lösning, utan att inse att det finns bättre och säkrare lösningar och/men stoltheten hårdnackat tvingar en till sidospår.
T Takläggare skrev:Vilken tur vi har, nu kom det ut en linje angående läckage på ett falsat plåttak,läckage är vid skorsten, nu kan du se om dina AMA kunskaper kan ana vad det är för fel? samt om dina teorier på hur vatten färdas
[länk]
Helt obestridligt att vattnet i flytande form tar sig den lättaste vägen. Exakt, vad tänkte du på att jag skulle komma med för inlägg här annars?T Takläggare skrev:Vilken tur vi har, nu kom det ut en linje angående läckage på ett falsat plåttak,läckage är vid skorsten, nu kan du se om dina AMA kunskaper kan ana vad det är för fel? samt om dina teorier på hur vatten färdas
[länk]
-Ett ganska lågt lutande tak = förhöjda risker för läckage = risken är att vattnet tar sig till annat ställe än det som visar sig från undersidan.
-Säkerligen inget med kondensproblem då det ser genomblött ut på bilderna, och skulle det ha varit kondens så skulle det också ha gett blött spån i anslutning till plåten. och spånet är som mest uppblött en halvmeter ifrån så...
-Offerten är i hästväg, mest troligt ett cyniskt företag som utnyttjar en husägares utsatta position, även ifall skorstenen ingår i renoveringen
-Det åkte förbi en uppsättning från cirkus cirkör där det hände en liten olycka i samband med att de åkte för fort på vägbula. Och det med förde ju självfallet med att ena aktrisen flög lite väl högt och det tillsammans med kraftig sidvind gjorde att hon landade på taket. Men som tur var så landade hon direkt med och annars närmast perfekt ballerinaelegans med foten vid sidan av skorstenen. Men otur för ägaren av bostaden så hade hon glömt att klippa tånaglarna under åtta veckors tid. och därav detta ödesdigra läckage.
-Det är inte enbart AMAkunskaper jag bär på. Det är också erfarenhet av att vara djurvän. Att handskas varsamt med vargar är något som måste premieras som kunskaper.
Om man sammanfattar allt , skillnad mellan besiktningsman , mot en som är specialist på sitt yrke, är ungefär som att placera en vanlig motionär mot en elit idrottare i samma tävling. Även där säger sig motionären ofta att han kan mer om träning än elitidrottaren .
Och tyvärr så finns det nästan lika stor skillnad på besiktningsmän i frågan om kvalitet som det finns avseende alla yrkesgrupper. Samt att det hänger inte enbart på kvaliteten i utövandet utan även på vilken roll man ser på sin yrkesutövning. Och vad gäller besiktningsmän så skulle jag vilja påstå att i vissa fall är det nästan av tragisk att att de har den positionen de har. Det är bara att hänvisa till den länken du hänvisade till. Jag har själv erfarenhet i ett nästan identiskt fall där det gjorts en besiktning. Och där fick vi ersättning fullt ut för skadorna samt andra inkompetensorsaker som besiktningsmannen ”missat” utan att jag ens behövde anstränga mig. Så är det med det! Jag är övertygad om att det finns ett flertal av de som är här på forumet som absolut skulle kunna flytta på ”etablerade besiktningsmän i frågan om kunskap
Här är en bild från hus ama JT-.471/1 ett försänkt skorstensbeslag med takpannor.
http://www.teknikhandboken.se/wp-content/uploads/2018/09/markor9-skorstensranna-bild2.png
Underbeslag men även inskuren papp i övergång
Vid en bandtäckning är det mindre noga med underbeslag
http://www.teknikhandboken.se/wp-content/uploads/2018/09/markor9-skorstensranna-bild1.png
Jag personligen brukar använda mig av underbeslag vid täckningar om jag behöver få till skarpare linjer att arbeta mot annars inte.
OJ DÅ! Ja man kan ju undra vad de håller på med ibland de som tar fram lösningar för plåt, även de som tar fram riktlinjer i Hus ama. Märkligt kan tyckas att det förespråkas underbeslag i detta fall vid garneringsarbeten men inte vid bandtäckning. Vad jag kan tycka så går det ju knappast att skilja vad gäller funktion, (eller utseende). Lite märkligt också att de förespråkar underlagspapp under plåt för övrigt, men det förekommer inte vid detta avseende Hmmmm! Annars så är de inte helt felbara heller då de exempelvis vid en tidigare upplaga förespråkade att man skulle dra upp fotplåten under pappen (rätta mig om jag har fel) minst 100 mm ovanför kompletteringsfalslinjen vid arbeten med fotrännor. Jag bara undrar hur de egentligen tänkte att man rent praktiskt skulle kunna utföra det vid exempelvis byte av fotrännor. Inte undra på att den levde enbart med i en upplaga för att sedan förpassas till varglyan.
Menar du att du annars brukar sätta underbeslag över pappen -som jag förstår, för att få till skarpare veck? Är det inte då risk för att spräcka pappen -om man inte lämnar ett mellanrum förståss. Men då tappar man ju ändå funktionen om man vill ha den skarpare knäcken för att utnyttja den till underlag för täckningen då man ändå ska lämna för rörelsemån.
). Lite märkligt också att de förespråkar underlagspapp under plåt för övrigt, men det förekommer inte vid detta avseende Hmmmm! Annars så är de inte helt felbara heller då de exempelvis vid en tidigare upplaga förespråkade att man skulle dra upp fotplåten under pappen (rätta mig om jag har fel) minst 100 mm ovanför kompletteringsfalslinjen vid arbeten med fotrännor. Jag bara undrar hur de egentligen tänkte att man rent praktiskt skulle kunna utföra det vid exempelvis byte av fotrännor. Inte undra på att den levde enbart med i en upplaga för att sedan förpassas till varglyan.Menar du att du annars brukar sätta underbeslag över pappen -som jag förstår, för att få till skarpare veck? Är det inte då risk för att spräcka pappen -om man inte lämnar ett mellanrum förståss. Men då tappar man ju ändå funktionen om man vill ha den skarpare knäcken för att utnyttja den till underlag för täckningen då man ändå ska lämna för rörelsemån.
På ovansidan överlappar ju pappen inte plåten.P Wkplåtslageri ab skrev:
Hur blir det tätt mellan skorsten och plåt, när plåten inte är "instucken" i fogen?
Staffan
Nej hus ama kan många gånger få en att klia sig lite i huvudet. Ditt exempel med nya fotränna på befintlig täckning är ju ett bra exempel på något som säkert går att utföra genom att fälla de längsgående falserna överdrivet mycket uppåt sen fint massera upp/runda upp den decimetern av band som behövs för att kunna skära in papp och ny fotplåt. För att sen trycka ner det igen och falsa nya kompfalsen. Utseende mässigt lär det se ut som kattskit efteråt med alla spänningar som uppstår och inget kalkylprogram i världen tar nog hänsyn till tiden det skulle ta att göra det "snyggt".OJ DÅ! Ja man kan ju undra vad de håller på med ibland de som tar fram lösningar för plåt, även de som tar fram riktlinjer i Hus ama. Märkligt kan tyckas att det förespråkas underbeslag i detta fall vid garneringsarbeten men inte vid bandtäckning. Vad jag kan tycka så går det ju knappast att skilja vad gäller funktion, (eller utseende
Menar du att du annars brukar sätta underbeslag över pappen -som jag förstår, för att få till skarpare veck? Är det inte då risk för att spräcka pappen -om man inte lämnar ett mellanrum förståss. Men då tappar man ju ändå funktionen om man vill ha den skarpare knäcken för att utnyttja den till underlag för täckningen då man ändå ska lämna för rörelsemån.
Jag tror man gör bäst i att följa hus Ama med lite eget hederligt sunt förnuft om den inte är föreskriven.
Då jag nyttjat underbeslag för att få skarpare linjer har jag skurit in pappen mot underbeslagets bockade kant och limmat pappen mot plåten. Det har funkat ypperligt.
Men även om plåten skulle ligga över pappen, är den pappen vi använder vid bandtäckning så tjock att den skär man knappt av med vanlig mora kniv och risken att du punkterar den med en bockad plåts relativt runda knäck och 30-100cm anliggande yta osannolik.
Menar du att en kringtäckning ska ha rörelsemån mot hindret? Har nog aldrig sett någon ta hänsyn till att ha rörelsemån mot ett hinder, känns spontant som att plåten är låst och rör sig inte en millimeter åt något håll efter att ha blivit svängfalsad och kompfalsad i alla ändor.
Du verkar insatt, så min gissning är att du själv jobbar som plåtslagare eller har gjort?