Plank skapar otrygg miljö?!

[BirgitS]

Visst måste man ta hänsyn till sina grannar, men grannarna måste även visa hänsyn tillbaka. Det borde gå bra att komma överens grannar emellan i många fall och om man inte kan komma överens får man be lämplig myndighet att medla och i värsta fall bestämma

Det är kanske så att eftersom det många gånger är så svårt att få grannar att komma överens så finns bygglov och kommunen får bestämma.

Hur man bestämmer planlösningen på sitt hus är ingenting en myndighet bör lägga sig i, förutom man planerar att göra något som utgör en fara för tredje man.

Och om den valda planlösningen orsakar kostnader för kommunen (skattebetalarna) i ett senare skede?

 

[pmd]

Det är kanske så att eftersom det många gånger är så svårt att få grannar att komma överens så finns bygglov och kommunen får bestämma.

Kanske det är så, men dagens regelverk är alldeles uppåt väggarna för stort och krångligt. Lite mindre detaljreglering och mer övergripande planering som inte bygger på tycke och smak vore bättre.

Och om den valda planlösningen orsakar kostnader för kommunen (skattebetalarna) i ett senare skede?

Hur skulle det gå till?

 

[Maria T]

Kanske det är så, men dagens regelverk är alldeles uppåt väggarna för stort och krångligt. Lite mindre detaljreglering och mer övergripande planering som inte bygger på tycke och smak vore bättre.

Hur skulle det gå till?

Gissar att @BirgitS tänker på att kommunen kan komma att behöva stå för kostnader för t ex handikappanpassning i ett senare skede, något annat kommer jag inte på.

 

[Janus82]

Kanske det är så, men dagens regelverk är alldeles uppåt väggarna för stort och krångligt. Lite mindre detaljreglering och mer övergripande planering som inte bygger på tycke och smak vore bättre.

Hur skulle det gå till?

När du blir gammal och sjuk eller om du blir handikappad efter en olycka så är det kommunen som får bekosta renovering och utbyggnad av ditt hus så att du kan bo kvar. Därför ställs det krav på att ett av badrummen ska kunna användas av en rullstolsburen och att det finns möjlighet till sovrum på entréplan.

Ganska enkla regler egentligen som sparar oss skattebetalare mycket pengar.

 

[Claes Sörmland]

När du blir gammal och sjuk eller om du blir handikappad efter en olycka så är det kommunen som får bekosta renovering och utbyggnad av ditt hus så att du kan bo kvar. Därför ställs det krav på att ett av badrummen ska kunna användas av en rullstolsburen och att det finns möjlighet till sovrum på entréplan.

Ganska enkla regler egentligen som sparar oss skattebetalare mycket pengar.

Det finns ingen koppling mellan tillgänglighetskraven i PBL och kraven på kommunen att ordna anpassningar. Den kopplingen är en uppfinning av skribenter här på BH. Helt olika lagstiftning.

 

[maria01]

När du blir gammal och sjuk eller om du blir handikappad efter en olycka så är det kommunen som får bekosta renovering och utbyggnad av ditt hus så att du kan bo kvar. Därför ställs det krav på att ett av badrummen ska kunna användas av en rullstolsburen och att det finns möjlighet till sovrum på entréplan.

Ganska enkla regler egentligen som sparar oss skattebetalare mycket pengar.

har jag aldrig hört att komuen betalar för renovering och utbyggnad?

 

[SågspånPappspikEternit]

Där jag bodde förut var de enda grannar som råkade ut för inbrottsförsök de som hade hus som ingen såg. Tjuvarna undvek noga alla hus där det var så pass låga häckar etc. att det gick att se över dem från gatan eller grannarna.

Är det inte ett eget ansvar att agera på sätt som minskar risken för stöld och inbrott i mitt hem, eller att agera så att risken ökar? Det är väl inte kommunens eller ens grannarnas problem.

Själv bor jag i en by på landet och brukar när jag är hemma ha min bil stående parkerad med nyckeln i tändningslåset. Det är så vitt känt inte olagligt. Har aldrig fått någon bil stulen heller.

Vill någon ha full insyn med en tomt som ger torgskräck och helglasade väggar på huset tycker jag att det ska vara tillåtet. Vill personen istället sätta upp ett plank runt hela tomten för att slippa insyn, tycker jag att även det ska vara tillåtet.

 

[Claes Sörmland]

Vill någon ha full insyn med en tomt som ger torgskräck och helglasade väggar på huset tycker jag att det ska vara tillåtet. Vill personen istället sätta upp ett plank runt hela tomten för att slippa insyn, tycker jag att även det ska vara tillåtet.

Båda är ju tillåtna men det kan komma detaljplaner emellan med prickad mark som hindrar plank nära tomtgränsen. Helglasade väggar stoppas nog oftast indirekt p g a energikrav, men ett och annat hus har man ju sett med den lösningen.

Och sen finns det ju som tråden handlar om, vad kulturen är i byggnadsnämnden. Hur sådan kultur uppstår kan man nog skriva statsvetenskapliga avhandlingar om, det är i grunden nog ofta en handfull personer med makt i bygglovsfrågor i kommunen, de flesta tjänstemän.

 

[BirgitS]

Kanske det är så, men dagens regelverk är alldeles uppåt väggarna för stort och krångligt. Lite mindre detaljreglering och mer övergripande planering som inte bygger på tycke och smak vore bättre.

Det har ju blivit allt mer så under årtiondena. För några årtionden var det noga reglerat hur ett kök skulle se ut eftersom det skulle vara lättarbetat men nu får man inte stoppade bygglov för att man har t.ex. 5 m mellan kylen och diskhon (eller var nu gränsen gick).

Det finns ingen koppling mellan tillgänglighetskraven i PBL och kraven på kommunen att ordna anpassningar. Den kopplingen är en uppfinning av skribenter här på BH. Helt olika lagstiftning.

Vet ingen som har sagt att det skulle vara samma lagstiftning men jag trodde det var rätt allmänt känt att det var allteftersom innevånarna blev allt äldre, vilket ledde till kraftigt ökade kostnader för bostadsanpassningar som det infördes krav på tillgänglighetsanpassning i nyproduktion. Kommunal påverkan på riksdagen eller vad man vill kalla det.

har jag aldrig hört att komuen betalar för renovering och utbyggnad?

Man kan ju kalla det vad man vill men nog görs det anpassningar, t.ex. när det gäller badrum och trapphissar, som kommunen betalar. Har för mig att den enkla raka trapphiss som en släkting behövde kostade några hundratusen. Just utbyggnader har jag inte hört om dock, men det kanske kan bli nödvändigt för att en person med rullstol ska kunna komma in och ut ur huset.

 

[BirgitS]

Är det inte ett eget ansvar att agera på sätt som minskar risken för stöld och inbrott i mitt hem, eller att agera så att risken ökar? Det är väl inte kommunens eller ens grannarnas problem.

Jag har inte heller menat något annat heller. Det var bara en motvikt till alla som pratar om att höga murar skulle vara säkrare.

 

[pmd]

Gissar att @BirgitS tänker på att kommunen kan komma att behöva stå för kostnader för t ex handikappanpassning i ett senare skede, något annat kommer jag inte på.

När du blir gammal och sjuk eller om du blir handikappad efter en olycka så är det kommunen som får bekosta renovering och utbyggnad av ditt hus så att du kan bo kvar. Därför ställs det krav på att ett av badrummen ska kunna användas av en rullstolsburen och att det finns möjlighet till sovrum på entréplan.

Ganska enkla regler egentligen som sparar oss skattebetalare mycket pengar.

Det är väl husägarens ansvar att handikappanpassa om det behövs? Varför ska kommunen bekosta en sån sak?

 

[Claes Sörmland]

Vet ingen som har sagt att det skulle vara samma lagstiftning men jag trodde det var rätt allmänt känt att det var allteftersom innevånarna blev allt äldre, vilket ledde till kraftigt ökade kostnader för bostadsanpassningar som det infördes krav på tillgänglighetsanpassning i nyproduktion. Kommunal påverkan på riksdagen eller vad man vill kalla det.

Stämmer detta med kronologin? Att tillgänglighetsanpassningarna infördes som rättighetslagstiftning före byggnader enligt svensk standard skulle kunna hantera t ex en rullstol? Har svårt att tro det när jag tittar på byggnader från 70- och 80-talet - de har redan anpassningarna klara.

Hur var det nu, rättighetslagstiftningen var väl en klassisk gammal folkpartifråga? 90-tal?

 

[Peter787]

Svenskar ingriper inte. De tittar bort eftersom de inte vill bli inblandade.

Blir man 'inblandad' blir man ju åtalad i dagens Sverige...

 

[BirgitS]

Stämmer detta med kronologin? Att tillgänglighetsanpassningarna infördes som rättighetslagstiftning före byggnader enligt svensk standard skulle kunna hantera t ex en rullstol? Har svårt att tro det när jag tittar på byggnader från 70- och 80-talet - de har redan anpassningarna klara.

Hur var det nu, rättighetslagstiftningen var väl en klassisk gammal folkpartifråga? 90-tal?

Jag har bott i ett hus från sent 80-tal och det var inte anpassat, köket var t.ex. alldeles för litet för att det skulle gå att använda det sittande i en rullstol.

 

[Peter787]

Det är kanske så att eftersom det många gånger är så svårt att få grannar att komma överens så finns bygglov och kommunen får bestämma.

Och om den valda planlösningen orsakar kostnader för kommunen (skattebetalarna) i ett senare skede?

Du får gärna specificera vilka planlösningar som orsakar kostader för kommunen.
PS, de flesta kommuner har stränga regler för vilka bidrag som eventuellt ges till handikappsanpassning.