Hur man packar, paddar och komprimerar.
Jag har sett många konstiga förslag på hur man skall packa och använda duk och vill därför berätta lite om hur man bör göra.
Grundregel för paddor är att de packar ca 10 cm djupt per 100 kilo padda. Man brukar padda mellan 6 och 8 överfarter korsvis.
Rundpadda
Rundpaddan är rund och väger ca 100 kilo. Den slår ca 10 cm djupt. Den är väldigt användbar till plattläggning och rörläggning. På nylagda plattor kan man lägga plyfaskivor och sedan köra paddan på för att vibrera ner fyllsanden och få plattorna att sätta sig.
Storpadda
Finns i olika former och vikter. Från 400 kilos med styre till 600 kilos med fjärrkontroll.
Packar enligt ovan. De är bra när man har sand och krossrika massor som är torra. Man kan fylla fler kubik åt gången innan man är tvungen att packa. Bör inte användas i blöta massor eller lerrika massor eftersom den kör fast och inte går att få loss utan maskinhjälp.
Asfaltspadda
Asfaltspaddan är väldigt användbar och samtidigt helt värdelös. Den packar inte särskilt djupt och bör inte användas till att komprimera massor. Däremot är den helt suverän till att finjustera bärlager med eftersom den, rätt körd, inte gör några spår som rundpaddan gör. Dessutom kan man köra den direkt på en nylagd plattyta utan att förstöra mer än en handfull stenar. Rekommenderas starkt efter första isopningen på en plattläggning.
Självklart kan man använda den på nylagd asfalt, som framgår av namnet. Innan asfaltspaddning skall paddan fyllas med vatten och medan den packar skall kranen vara öppen. Att köra asfaltspadda på asfalt kräver speciell teknik och det är inte att rekommendera för en nybörjare. Man bör ha varit med och lagt asfalt ett antal gånger innan man ger sig på att lägga eller packa själv.
Asfaltspaddan är den enda paddan som gör någorlunda resultat på singel. Man får en slät yta där kornen har lagt sig platt ned. Dock packas inte speciellt djupt.
Vibrostamp
Vibrostampen är en padda på strax under 100 kilo som ser ut som ett lårben med en stor fot på. Fotens yta är ganska liten i förhållande till stampens vikt och därför slår den ungefär lika djupt som en 600 kilos padda. Stampen är dessutom lättare att köra i lutning jämfört med en stor padda.
Vattenpackning
Va? Säger ni. Jomenvisst. Vattenpackning fungerar jättebra. Vatten får materialet att komprimera. Används på svåråtkomliga ställen eller i brist på padda. Strila bara på med trädgårdsslangen. Hellre för mycket än för litet. låt torka innan ni använder ytan.
Överlast
Snö regn och markens egen tyngd får material att komprimera. Om en yta har stått orörd länge så kan man schakta till önskat djup utan att padda botten. Det kallas "orörd botten" och är lika med packad botten vad gäller bärighet. Om man lägger oönskade schaktmassor på en yta i ca ett år uppnår man samma effekt på ytan som ovan. T e x: nybyggt hus med grovplanerad tomt. Alla ytor runt huset är nyligen uppfyllda. Schakta för er grusgång på hösten och lägg schaktmassorna där ni nästa sommar skall bygga altan. Nästa sommar flyttar ni schaktmassorna till platsen för nästa sommars friggebodsplats. Tredje sommaren börjar ni med att lasta ut massorna eftersom ni inte skall ha några fler friggisar.
Duk
Duk används för att separera massor och öka bärigheten i marken. Man kan separera massorna med sand också, men duk är smidigare. Kross skall inte läggas på lera eftersom det sjunker i leran. Sand skall inte läggas på grov kross med liten andel nollfraktion, makadam, singel eller skärv, eftersom det sipprar ner mellan stenarna och leder till sättningar.
Om man skall både fylla packa och separera med duk, skall man packa eventuella packningsbara material innan man lägger duken inte efter att ha lagt duken och fyllt ovanpå. Om man packar massor som ligger under duk så uppnås inte önskad effekt eftersom duken ökar bärigheten i materialet och sålunda minskar komprimeringsgraden.
Fotpacka
De flesta människor som sätter ner sin fot hårt skapar ett tryck av hundra kilo. Med en yta av en fot uppnår man högre marktryck än en padda på hundra kilo med betydligt större yta. Ergo en stampad fot packar djupare än en padda. Däremot är fotpackning inte lika regelbundet och ganska jobbigt. Man uppnår ett bättre slutresultat med en padda. Kan man inte använda padda så går det utmärkt att fotpacka.
När man strör sista lagret sand inför en plattläggning kan man mycket väl fotpacka innan avdragning.
Material
Lera och matjord kan bara packas med vält. Lerrika krossmassor kan ibland packas med padda. Alla krossmaterial kan packas med padda. Natursand, strid sandlådesand och singel kan knappt packas alls. I och med att det fylls på så packas det av sig själv. Med en padda flyttar man bara runt de materialen och packar knappt någon centimerter. Raka bara till önskad nivå och låt vara.
Man måste inte ha stenmjöl till plattytor. Det går alldeles utmärkt att lägga plattor i 0-30 och sopa i med 0-8 eller 0-16. Alla korn som är för stora för att trilla mellan plattorna sopar man ihop och skottar upp. Stenmjöl är svindyrt och jobbigt att använda. Svårt att sopa mellan plattorna eftersom det bara kakar ihop sig. Det ultimata isopningsmaterialet är strid sandlådesand eller natursand, eftersom det trillar ner lätt och packas av sig själv.
Färdigt
Materialet är färdigpackat när paddan börjar att klappra och studsa. Vanligtvis tar det ca 6-8 överfarter.
Säg till om jag glömt något eller har uttryckt mig oklart
Jag har sett många konstiga förslag på hur man skall packa och använda duk och vill därför berätta lite om hur man bör göra.
Grundregel för paddor är att de packar ca 10 cm djupt per 100 kilo padda. Man brukar padda mellan 6 och 8 överfarter korsvis.
Rundpadda
Rundpaddan är rund och väger ca 100 kilo. Den slår ca 10 cm djupt. Den är väldigt användbar till plattläggning och rörläggning. På nylagda plattor kan man lägga plyfaskivor och sedan köra paddan på för att vibrera ner fyllsanden och få plattorna att sätta sig.
Storpadda
Finns i olika former och vikter. Från 400 kilos med styre till 600 kilos med fjärrkontroll.
Packar enligt ovan. De är bra när man har sand och krossrika massor som är torra. Man kan fylla fler kubik åt gången innan man är tvungen att packa. Bör inte användas i blöta massor eller lerrika massor eftersom den kör fast och inte går att få loss utan maskinhjälp.
Asfaltspadda
Asfaltspaddan är väldigt användbar och samtidigt helt värdelös. Den packar inte särskilt djupt och bör inte användas till att komprimera massor. Däremot är den helt suverän till att finjustera bärlager med eftersom den, rätt körd, inte gör några spår som rundpaddan gör. Dessutom kan man köra den direkt på en nylagd plattyta utan att förstöra mer än en handfull stenar. Rekommenderas starkt efter första isopningen på en plattläggning.
Självklart kan man använda den på nylagd asfalt, som framgår av namnet. Innan asfaltspaddning skall paddan fyllas med vatten och medan den packar skall kranen vara öppen. Att köra asfaltspadda på asfalt kräver speciell teknik och det är inte att rekommendera för en nybörjare. Man bör ha varit med och lagt asfalt ett antal gånger innan man ger sig på att lägga eller packa själv.
Asfaltspaddan är den enda paddan som gör någorlunda resultat på singel. Man får en slät yta där kornen har lagt sig platt ned. Dock packas inte speciellt djupt.
Vibrostamp
Vibrostampen är en padda på strax under 100 kilo som ser ut som ett lårben med en stor fot på. Fotens yta är ganska liten i förhållande till stampens vikt och därför slår den ungefär lika djupt som en 600 kilos padda. Stampen är dessutom lättare att köra i lutning jämfört med en stor padda.
Vattenpackning
Va? Säger ni. Jomenvisst. Vattenpackning fungerar jättebra. Vatten får materialet att komprimera. Används på svåråtkomliga ställen eller i brist på padda. Strila bara på med trädgårdsslangen. Hellre för mycket än för litet. låt torka innan ni använder ytan.
Överlast
Snö regn och markens egen tyngd får material att komprimera. Om en yta har stått orörd länge så kan man schakta till önskat djup utan att padda botten. Det kallas "orörd botten" och är lika med packad botten vad gäller bärighet. Om man lägger oönskade schaktmassor på en yta i ca ett år uppnår man samma effekt på ytan som ovan. T e x: nybyggt hus med grovplanerad tomt. Alla ytor runt huset är nyligen uppfyllda. Schakta för er grusgång på hösten och lägg schaktmassorna där ni nästa sommar skall bygga altan. Nästa sommar flyttar ni schaktmassorna till platsen för nästa sommars friggebodsplats. Tredje sommaren börjar ni med att lasta ut massorna eftersom ni inte skall ha några fler friggisar.
Duk
Duk används för att separera massor och öka bärigheten i marken. Man kan separera massorna med sand också, men duk är smidigare. Kross skall inte läggas på lera eftersom det sjunker i leran. Sand skall inte läggas på grov kross med liten andel nollfraktion, makadam, singel eller skärv, eftersom det sipprar ner mellan stenarna och leder till sättningar.
Om man skall både fylla packa och separera med duk, skall man packa eventuella packningsbara material innan man lägger duken inte efter att ha lagt duken och fyllt ovanpå. Om man packar massor som ligger under duk så uppnås inte önskad effekt eftersom duken ökar bärigheten i materialet och sålunda minskar komprimeringsgraden.
Fotpacka
De flesta människor som sätter ner sin fot hårt skapar ett tryck av hundra kilo. Med en yta av en fot uppnår man högre marktryck än en padda på hundra kilo med betydligt större yta. Ergo en stampad fot packar djupare än en padda. Däremot är fotpackning inte lika regelbundet och ganska jobbigt. Man uppnår ett bättre slutresultat med en padda. Kan man inte använda padda så går det utmärkt att fotpacka.
När man strör sista lagret sand inför en plattläggning kan man mycket väl fotpacka innan avdragning.
Material
Lera och matjord kan bara packas med vält. Lerrika krossmassor kan ibland packas med padda. Alla krossmaterial kan packas med padda. Natursand, strid sandlådesand och singel kan knappt packas alls. I och med att det fylls på så packas det av sig själv. Med en padda flyttar man bara runt de materialen och packar knappt någon centimerter. Raka bara till önskad nivå och låt vara.
Man måste inte ha stenmjöl till plattytor. Det går alldeles utmärkt att lägga plattor i 0-30 och sopa i med 0-8 eller 0-16. Alla korn som är för stora för att trilla mellan plattorna sopar man ihop och skottar upp. Stenmjöl är svindyrt och jobbigt att använda. Svårt att sopa mellan plattorna eftersom det bara kakar ihop sig. Det ultimata isopningsmaterialet är strid sandlådesand eller natursand, eftersom det trillar ner lätt och packas av sig själv.
Färdigt
Materialet är färdigpackat när paddan börjar att klappra och studsa. Vanligtvis tar det ca 6-8 överfarter.
Säg till om jag glömt något eller har uttryckt mig oklart
Hej, och tack för Din redogörelse, mycket användbar info.
Jo Du glömde Jungfrun.......eller vibrostampen, som jag nu kommer att använda när jag fyller igen en torpargrund med murade sidor av Betonghålsten och Leca. Djupet är drygt metern så jag packar i omgångar, men är rädd för att sidorna ger med sig om jag paddar bädden. Tycker då det blir bättre med vibrostampen som slår nedåt.
Är rädd för att det tar lång tid för att torka om jag vattnar ned massorna, som kommer från en ås= grus- sten.
Avslutar överst med 100-150mm stenmjöl, till platta med golvvärme.
Synpukter?
Jo Du glömde Jungfrun.......eller vibrostampen, som jag nu kommer att använda när jag fyller igen en torpargrund med murade sidor av Betonghålsten och Leca. Djupet är drygt metern så jag packar i omgångar, men är rädd för att sidorna ger med sig om jag paddar bädden. Tycker då det blir bättre med vibrostampen som slår nedåt.
Är rädd för att det tar lång tid för att torka om jag vattnar ned massorna, som kommer från en ås= grus- sten.
Avslutar överst med 100-150mm stenmjöl, till platta med golvvärme.
Synpukter?
Ja just jäklar. Stampen är suverän. Den stampar hårt och på en väldigt liten yta. Den är jättebra och packar ungefär lika djupt som en 600-kilos padda.
Jungfrun, haha, den är bra till mycket. Ett tungt objekt som man dänger mot andra objekt.
*edit* jag glömde att stampen är ganska bra på att klättra också.
Jungfrun, haha, den är bra till mycket. Ett tungt objekt som man dänger mot andra objekt.
*edit* jag glömde att stampen är ganska bra på att klättra också.
OK, efter avsnittet om asfaltspaddan:
Vibrostamp
Vibrostampen är en padda på strax under 100 kilo som ser ut som ett lårben med en stor fot på. Fotens yta är ganska liten i förhållande till stampens vikt och därför slår den ungefär lika djupt som en 600 kilos padda. Stampen är dessutom lättare att köra i lutning jämfört med en stor padda.
Jungfrun är ett bra verktyg, men inget man komprimerar massor med, så den skriver jag inte om.
Vibrostamp
Vibrostampen är en padda på strax under 100 kilo som ser ut som ett lårben med en stor fot på. Fotens yta är ganska liten i förhållande till stampens vikt och därför slår den ungefär lika djupt som en 600 kilos padda. Stampen är dessutom lättare att köra i lutning jämfört med en stor padda.
Jungfrun är ett bra verktyg, men inget man komprimerar massor med, så den skriver jag inte om.
Bra inlägg. Säg att jag ska packa grunden till en garagebyggnad. Skulle många rundor med gårdstraktorn räcka? Den har en matchvikt på 4 ton+.. Finns det några aspekter kringdetta förfarande?.. förutom att man får se upp när man kör över nergrävda rör då..
P
Peter_K
Medlem
· Stuvsta, Huddinge
· 2 862 inlägg
Peter_K
Medlem
- Stuvsta, Huddinge
- 2 862 inlägg
Gjorde en parkering hemma med 20-25 samkross på. Orkade inte hyra en padda utan körde bara med bilen fram och tillbaka. Med tiden har det blivit hårt och bra men en del krattande emellanåt har det blivit. Skulle inte rekommendera det om man ska lägga plattor eller gjuta en grund men till en enkel grusparkering duger det, åtminstone åt mig
Lysande bra tråd.
En fråga kring ett praktikfall: Jag har ett 20cm dränlager av 8-16 som ska paddas innan jag lägger på cellplast och gjuter en platta. Plattan är grunden för ett förråd under en altan.
Eftersom detta befinner sig 1,8m under marknivå är det lite besvärligt att få ner en stor padda. Eller rättare sagt, det är omöjligt att få upp den.....
Hur långt kommer man med en 100kg padda? Blir det tillräckligt bra?Jag har redan lagt på 20cm så det är försent att vibrera i två omgångar.
Jag ska även lägga ett bärlager 0-32 där jag breddar garageuppfarten. Kan man använda en 100kg padda även där? Där finns möjlighet att padda i flera omgångar.
En fråga kring ett praktikfall: Jag har ett 20cm dränlager av 8-16 som ska paddas innan jag lägger på cellplast och gjuter en platta. Plattan är grunden för ett förråd under en altan.
Eftersom detta befinner sig 1,8m under marknivå är det lite besvärligt att få ner en stor padda. Eller rättare sagt, det är omöjligt att få upp den.....
Hur långt kommer man med en 100kg padda? Blir det tillräckligt bra?Jag har redan lagt på 20cm så det är försent att vibrera i två omgångar.
Jag ska även lägga ett bärlager 0-32 där jag breddar garageuppfarten. Kan man använda en 100kg padda även där? Där finns möjlighet att padda i flera omgångar.
Det är inte ofta jag är här inne och tittar, så det var tur att jag bara kom elva dagar efter ditt inlägg.
Ja i ditt fall borde det räcka med en 100-kilos på 20 cm 8-16. Materialet kan inte packas speciellt mycket och kör du några varv extra för säkerhets skull så funkar det.
Vad gäller krossen så är det bara att köra med tio centimeters lager och padda med 100-kilos paddan. Kom ihåg att du skall separera krosslagret från singel eller lera med fiberduk. Är det ett krossmaterial där redan innan så behövs ingen duk.
Ja i ditt fall borde det räcka med en 100-kilos på 20 cm 8-16. Materialet kan inte packas speciellt mycket och kör du några varv extra för säkerhets skull så funkar det.
Vad gäller krossen så är det bara att köra med tio centimeters lager och padda med 100-kilos paddan. Kom ihåg att du skall separera krosslagret från singel eller lera med fiberduk. Är det ett krossmaterial där redan innan så behövs ingen duk.