48 382 läst · 529 svar
48k läst
529 svar
Nya fastighetsskatten
nåja med tanke på att skatten för alkohol och tobak ska höjas så kommer ju snart skatteintäkterna minska typ lika mycket som den gjorde iom plast skattens införande.J JohanLun skrev:
Skatt på försäljningen av plastpåsar mer eller mindre försvann och om man räknar in förlorade arbetstillfällen och alla kostnader som den skatten orsakade så är ju förlusten av den skattehöjning rent ut sagt löjlig.
Så sluta ge dom ideer på skatter att höja med tanke på inkompetensnivån på våra politiker så hugger dom på allt nu
MultiMan
Medlem
· Västernorrland
· 5 508 inlägg
MultiMan
Medlem
- Västernorrland
- 5 508 inlägg
För er som glömt det så fanns en hundskatt fram till 1996, som jag betalade. Har fortfarande kvar brickorna man skulle fästa på halsbandet. Inget är heligt för en politiker när det gäller skatteuttag, det kan vi nog enas om oavsett vilken sida vi står på i fråga om fastighetsskatt.
Edit: Ändrat efter historiestudier
Edit: Ändrat efter historiestudier
Redigerat:
Båtskatt, hann väl aldrig börja tas ut, men många skulle klistra nummer på sina båtar. Jag antar att administration och "taxering" av båtarna vida översteg den eventuella rimliga skatt man skulle kunnat ta ut eftersom även ganska små båtar som kostar kanske 10.000 att köpa begagnade skulle registreras.MultiMan skrev:
MultiMan
Medlem
· Västernorrland
· 5 508 inlägg
MultiMan
Medlem
- Västernorrland
- 5 508 inlägg
Stämmer verkligen Wikipedia om hundskatten? Isf är det värre än jag mindes:
Hundskatt var en mellan 1923 och 1996[1] i Sverige uttagen kommunal skatt för hundar äldre än tre månader. En del hundar undantogs dock från skatten, bland annat de hundar som användes inom renskötseln av samer, av forskare som försöksdjur, av försvarsmakten, räddningstjänsten, polisväsendet eller tullverket eller som ledarhund av synskadad.[2]
Hundskatt har även förekommit tidigare. 1861 kom exempelvis ett riksdagsbeslut[3] som lät kommuner ta ut högst 5 riksdaler riksmynt per år vilket senare höjdes till max 15 riksdaler riksmynt.[4][5][6]
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hundskatt
Hundskatt var en mellan 1923 och 1996[1] i Sverige uttagen kommunal skatt för hundar äldre än tre månader. En del hundar undantogs dock från skatten, bland annat de hundar som användes inom renskötseln av samer, av forskare som försöksdjur, av försvarsmakten, räddningstjänsten, polisväsendet eller tullverket eller som ledarhund av synskadad.[2]
Hundskatt har även förekommit tidigare. 1861 kom exempelvis ett riksdagsbeslut[3] som lät kommuner ta ut högst 5 riksdaler riksmynt per år vilket senare höjdes till max 15 riksdaler riksmynt.[4][5][6]
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hundskatt
Haha, jag hann få böter för oregistrerad båt, den var kort nog för att slippa men hade en 25hk, gränsen var 10hk så alla båtmotortillverkare märkte om sina 15hk till 9,9hk, förmodligen utan att ändra nånting. Polisen var på plats med en större styrpulpetbåt med dubbla 180hk så jag antog att det inte var nån ide att köra ifrån dom. Det var dagsböter på detta men eftersom jag gick på gymnasiet och saknade inkomst så blev det inte så blodigt. Några veckor senare las registret ner och det var inte ett brott längre.J JohanLun skrev:Båtskatt, hann väl aldrig börja tas ut, men många skulle klistra nummer på sina båtar. Jag antar att administration och "taxering" av båtarna vida översteg den eventuella rimliga skatt man skulle kunnat ta ut eftersom även ganska små båtar som kostar kanske 10.000 att köpa begagnade skulle registreras.
Läste just detta...
...men å andra sidan tycker jag faktiskt att våra gamla ska ha det bra, inte bra som i lyx men bra som i att de som vill bo kvar ska ha råd att göra det...
Frågan är ju om man sen tar tillbaka allt med råge i form av andra skatter?
Jag konstaterar att för pensionärerna ska det bli bättre om man inte kämpat och slitit och också synas om man kämpat och slitit...Skatten på pensioner ska sänkas och regeringen vill helt stänga skatteklyftan mellan dem som jobbar och pensionärerna till 1 januari 2023. Dessutom görs en särskild satsning för fler anställda i äldrevården.
– Det ska synas i plånboken om man kämpat och slitit ett helt yrkesliv, säger Ardalan Shekarabi.
– Vi kommer att både höja pensionerna, men också sänka pensionärsskatten, säger Magdalena Andersson.
Ska få extra tillägg
Regeringen vill göra en särskild satsning på fattigpensionärer, med ett extra tillägg på upp till 600 kronor före skatt för dem som får mellan 9 000 och 17 000 per månad i pension. Detta ska inte påverka bostadstillägget.
Reformerna kostar knappt två miljarder och tillägget ska införas i september nästa år.
...men å andra sidan tycker jag faktiskt att våra gamla ska ha det bra, inte bra som i lyx men bra som i att de som vill bo kvar ska ha råd att göra det...
Frågan är ju om man sen tar tillbaka allt med råge i form av andra skatter?
Nu sparkar jag på ett lik till tråd, men jag har funderat på det här, så jag tänkte skriva av mig lite, om inte annat för att få bort annonserna.
Det var en insändare i DN idag där det återigen talades om "miljonärerna i Stockholmsvillorna" i motsats till "vanliga löntagare". Som om vi som bor i Stockholm har betalat våra hus kontant. Faktum är ju att de allra flesta, i alla fall de senaste åren, har lånat det allra mesta av köpeskillingen.
Något som slog mig är att det ju blir en sorts dubbelbeskattning för oss med höga lån. Säg att mitt hus är värt 4 miljoner, och jag har lån på 3 miljoner. Då äger jag ju egentligen inte mitt hus fulla värde. Dvs jag kan inte realisera värdet, sälja huset och stå kvar med 4 miljoner i kontanter, utan jag måste lösa lånet. Ändå skall jag beskattas för hela värdet (eller taxeringsvärdet då, det innefattar ändå lånade pengar). Det här lånet skall jag ju även betala tillbaka med skattade pengar.
Så när jag har betalat tillbaka mitt lån, så har jag dels betalat det med skattade kronor, men även skattat _på själva lånet_ under X antal år. Borde inte det strida mot någon sorts skatteteknisk princip? Eller hävdar man att det är någon form av "bruksvärdesbeskattning" där bruksvärdet speglas av taxeringsvärdet? Dvs en vill i Stockholm är "till mer nytta" för innehavaren än en villa ute på landet?
Det var en insändare i DN idag där det återigen talades om "miljonärerna i Stockholmsvillorna" i motsats till "vanliga löntagare". Som om vi som bor i Stockholm har betalat våra hus kontant. Faktum är ju att de allra flesta, i alla fall de senaste åren, har lånat det allra mesta av köpeskillingen.
Något som slog mig är att det ju blir en sorts dubbelbeskattning för oss med höga lån. Säg att mitt hus är värt 4 miljoner, och jag har lån på 3 miljoner. Då äger jag ju egentligen inte mitt hus fulla värde. Dvs jag kan inte realisera värdet, sälja huset och stå kvar med 4 miljoner i kontanter, utan jag måste lösa lånet. Ändå skall jag beskattas för hela värdet (eller taxeringsvärdet då, det innefattar ändå lånade pengar). Det här lånet skall jag ju även betala tillbaka med skattade pengar.
Så när jag har betalat tillbaka mitt lån, så har jag dels betalat det med skattade kronor, men även skattat _på själva lånet_ under X antal år. Borde inte det strida mot någon sorts skatteteknisk princip? Eller hävdar man att det är någon form av "bruksvärdesbeskattning" där bruksvärdet speglas av taxeringsvärdet? Dvs en vill i Stockholm är "till mer nytta" för innehavaren än en villa ute på landet?
Jag tror ni missar tanken från ekonomerna här. Jag tror ingen av de ledande ekonomerna som förespråkar skatten, lägger värde i avundsjuka eller liknande. Det de flesta ekonomerna är överens om är att fastighetsskatten, är det för ekonomin minst skadliga sättet att få in pengar till landets ekonomi. Någon nämnde tidigare ett teknokratiskt synsätt och det ligger kanske nära sanningen. Vissa beslut är kanske till en början ologiska, men de är rimliga för samhällets bästa.Fotografen skrev:
De ledande ekonomerna styrs politiskt av människor som lägger värde på avund, de klär den bara i andra ord. Samma styre som styr på ett sätt som är dyrt i drift, utan att ge så mycket tillbaka.
Höjda skatter är aldrig bra för ett samhälle.
Höjda skatter är aldrig bra för ett samhälle.
Jag tror du missat att de flesta inte förespråkar högre skatt utan en skatteväxling mot till exempel inkomstskatt. Vi har i Sverige forskning genom vetenskaplig analys, det är snarare vi andra som håller på med tyckande. Det som också är intressant är att fastighetsskatten förespråkas av både vänstervridna och högervridna personer med ekonomisk bakgrund. De är inte heller folk på landsbygden som driver debatten.Fotografen skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 587 inlägg
Fast framför allt förespråkas den av teknokrater som tycker om stabila skattebaser. Det är en skatt som är lätt att ta ut och svår att runda för den enskilde, fattig som rik.A Andreas_jti skrev:
Jag vet nog inga ideologiskt grundade högermänniskor som är för den, men väl många teknokrater vars åsikter annars stämmer överens med (höger-)liberala ståndpunkter.
Men vad innebär den skatteväxlingen i praktiken? Det lär ju knappast bli ett nollsummespel, då funnes det ju ingen poäng. För många i Stockholm blir det 40-50 tkr om året för ett hushåll (om vi räknar på 1% av taxeringsvärdet). Har svårt att se att någon inkomstskattesänkning skall kompensera det.A Andreas_jti skrev:Jag tror du missat att de flesta inte förespråkar högre skatt utan en skatteväxling mot till exempel inkomstskatt. Vi har i Sverige forskning genom vetenskaplig analys, det är snarare vi andra som håller på med tyckande. Det som också är intressant är att fastighetsskatten förespråkas av både vänstervridna och högervridna personer med ekonomisk bakgrund. De är inte heller folk på landsbygden som driver debatten.
Jag fattar att det är en tilltalande skatt för ekonomer och teknokrater i den meningen att den klämmer åt medelklassen, de som har tillräckligt för att det skall vara värt att ta, men inte så mycket att de har möjlighet att undkomma skatt via juridiska abrovinkar. Men det betyder inte att det är rättvist. Argumentet "vi måste ta pengarna någonstans, så låt oss ta dem där det är enklast" håller inte för mig.
Det finns en anledning till att det är riksdagen som beslutar om budgeten och inte finansdepartementet.