Jag skulle ha valt alternativ 1 och försökt lyfta upp tekniktanken så högt som möjligt. Då kan du ladda ur praktiskt taget all energi ur slavarna och ändå ha varmvatten kvar. Du borde få längst tid mellan laddningarna, dvs högsta praktiska lagringskapacitet med den kopplingen. Alternativ 4 är ju prydligt, men jag är mycket tveksam till om det är värt priset.
Hej !
UA, angående laddomatens avstängningsventiler med skruvmejselspår. Det är även insex "spår" i centrum på ventilspindeln på min 6-8 år gamla laddomat, kolla detta annars är det lögn i helsike att vrida runt ventiler med skruvmejsel som stått orörda i flera år.
Som kommentar till utslitningen av termostatventilen så har inte min slitits ut i allafall.
UA, angående laddomatens avstängningsventiler med skruvmejselspår. Det är även insex "spår" i centrum på ventilspindeln på min 6-8 år gamla laddomat, kolla detta annars är det lögn i helsike att vrida runt ventiler med skruvmejsel som stått orörda i flera år.
Som kommentar till utslitningen av termostatventilen så har inte min slitits ut i allafall.
Det varmaste vattnet strävar uppåt. Om du har tekniktanken högre än slavarna så kommer du alltid att ha det varmaste vattnet i beredardelen av tekniktanken. Om du har som i alternativ tre så ser det ut som om du kommer att ha stor varmvattenkapacitet, men i praktiken så har du bara 110 liter varmvatten eftersom det tar en stund innan det kalla vattnet (som strömmar in i beredaren) värms upp.
Följande är ett exempel. Exakta volymer stämmer nog inte, men det ger ett hum.
Antag att du har laddat tankarna fulla med 80-gradigt vatten.
Med alternativ ett så har du 110 liter 60-gradigt varmvatten när du har laddat ur alla slavarna och halva tekniktanken till 40 grader. Dvs du har laddat ut 40 grader ur 1750 liter och 20 grader ur 250 liter. Du har alltså sänkt genomsnittstempen i tankarna med 37.5 grader
När du har 110 liter 60-gradigt varmvatten i alternativ 3 så har du laddat ur 40 grader ur 750 liter och 20 grader ur 1250 liter. En sänkning med i genomsnitt 27.5 grader.
Du får alltså ungefär 30% större upplevd värmelagringskapacitet om du kopplar som i alternativ ett i stället för alternativ tre.
Visst, teoretiskt har du massor av varmvatten kvar, men du måste vänta en bra stund mellan duschningarna eller duscha väldigt långsamt för att vattnet ska hinna värma beredaren. Dessutom kryper gränsskiktet uppåt och då får du legionellasnälla temperaturer i beredaren, samtidigt som du får mindre och mindre volym hett varmvatten för störttappning (tonårsdusch).
Jag ser iofs inte legionella som ett stort problem här eftersom du kommer att värma upp allt vatten till minst 80 grader ungefär en gång per dygn. Legionella överlever inte många sekunder i 80 grader. På sommaren blir det kanske värre dock.
Följande är ett exempel. Exakta volymer stämmer nog inte, men det ger ett hum.
Antag att du har laddat tankarna fulla med 80-gradigt vatten.
Med alternativ ett så har du 110 liter 60-gradigt varmvatten när du har laddat ur alla slavarna och halva tekniktanken till 40 grader. Dvs du har laddat ut 40 grader ur 1750 liter och 20 grader ur 250 liter. Du har alltså sänkt genomsnittstempen i tankarna med 37.5 grader
När du har 110 liter 60-gradigt varmvatten i alternativ 3 så har du laddat ur 40 grader ur 750 liter och 20 grader ur 1250 liter. En sänkning med i genomsnitt 27.5 grader.
Du får alltså ungefär 30% större upplevd värmelagringskapacitet om du kopplar som i alternativ ett i stället för alternativ tre.
Visst, teoretiskt har du massor av varmvatten kvar, men du måste vänta en bra stund mellan duschningarna eller duscha väldigt långsamt för att vattnet ska hinna värma beredaren. Dessutom kryper gränsskiktet uppåt och då får du legionellasnälla temperaturer i beredaren, samtidigt som du får mindre och mindre volym hett varmvatten för störttappning (tonårsdusch).
Jag ser iofs inte legionella som ett stort problem här eftersom du kommer att värma upp allt vatten till minst 80 grader ungefär en gång per dygn. Legionella överlever inte många sekunder i 80 grader. På sommaren blir det kanske värre dock.
Ahh, mycket bra beskrivet Sveno, tack!!!
Nu släppte det en hel del.
Det lutar åt lösning 1 mao, vilket är enkelt och "billigast" av lösningarna...gott!
Hade röris hemma nu på lunch, pusslet börja falla på plats och det närmar sig :
Vi hörs och tack för svaren, verkligen kanon!
Nu släppte det en hel del.
Det lutar åt lösning 1 mao, vilket är enkelt och "billigast" av lösningarna...gott!
Hade röris hemma nu på lunch, pusslet börja falla på plats och det närmar sig :
Vi hörs och tack för svaren, verkligen kanon!
Jag hade oxo kört på lösning 1.Kommer alla gånger att funka bra, förlusterna blir nog knappt märkbara gissar jag.....
Hade en riktigt skum koppling av mina tankar när jag flyttade in i kåken.Trodde aldrig att det kunde fungera tillfredställande, men märkte ingen skillnad alls när jag drog om rören "normalt".
Hade en riktigt skum koppling av mina tankar när jag flyttade in i kåken.Trodde aldrig att det kunde fungera tillfredställande, men märkte ingen skillnad alls när jag drog om rören "normalt".
Hej Pekka, tack för ditt inlägg
Du har helt rätt, leverantören sa samma sak, att numera så har ventilerna insexskruvar och att de gamla "skruvskalleventilerna" hade de stora problem med, bl a att de är ruskigt tröga.
Egentligen tror jag inte att termostaten är utsliten men att den är på 78 grader kanske är en nackdel. Baxi gick tidigare ut med att som laddpump till Solo Innova 30 så var det ett villkor för garantin med en Termovar, detta har de dock frångått men kan det vara så att 78 grader passar Innovan sämre?
Du har helt rätt, leverantören sa samma sak, att numera så har ventilerna insexskruvar och att de gamla "skruvskalleventilerna" hade de stora problem med, bl a att de är ruskigt tröga.
Egentligen tror jag inte att termostaten är utsliten men att den är på 78 grader kanske är en nackdel. Baxi gick tidigare ut med att som laddpump till Solo Innova 30 så var det ett villkor för garantin med en Termovar, detta har de dock frångått men kan det vara så att 78 grader passar Innovan sämre?
Jag installerade en solo innova 30kw nu på sensommaren (sotarens besiktning på tisdag) och den kör jag med gott resultat på laddomat 21 med 78graders termostatventil.
Jag hade laddomat samt 2st 500liters acktankar varav en med solslinga samt tappvarmvatten slinga(förvärmningsslinga+eftervärmning i toppen). Jag köpte till 2st 750liters slavtankar samt bytte expkärl på vinden till 150liters så vattenvolymen som är cirka 2,8-3,0 kubikmeter dock fick jag koppla om alla rör till CU35 då det var lite klent tidigare och snålt med ventiler.
Jag undrar lite hur ni har gjort med luftinställningen, primär och sekundär - spjällen för att få rätt förbränning? Jag tittar på lågan och rökgastemperaturen men det är lite osäkert tycker jag, jag menar att för att uppnå de där 91% verkningsgrad så måste det väl vara ganska optimal inställning.
Jag hade laddomat samt 2st 500liters acktankar varav en med solslinga samt tappvarmvatten slinga(förvärmningsslinga+eftervärmning i toppen). Jag köpte till 2st 750liters slavtankar samt bytte expkärl på vinden till 150liters så vattenvolymen som är cirka 2,8-3,0 kubikmeter dock fick jag koppla om alla rör till CU35 då det var lite klent tidigare och snålt med ventiler.
Jag undrar lite hur ni har gjort med luftinställningen, primär och sekundär - spjällen för att få rätt förbränning? Jag tittar på lågan och rökgastemperaturen men det är lite osäkert tycker jag, jag menar att för att uppnå de där 91% verkningsgrad så måste det väl vara ganska optimal inställning.
Pekka, vilken ved eldar du? Träslag, grovlek och hur länge den har torkat spelar ganska stor roll för hur man ska ställa in spjällen.
Jag gör så att jag gör en grov inställning enligt de rekommendationer som står på pannan vid spjällen. (Där står det att rökgastempen nysotad ska vara 130 grader, men det ska vara 180.) När pannan fått brinna ett tag och nått drifttemp så kan man börja finliret.
Några tumregler:
Lågan ska aldrig vara orange. Då har man definitivt för lite sekundärluft och släpper ut en massa oförbränd CO och troligen också HC.
Lågan får inte vara för kort. Den ska slå i botten av keramiken och krulla sig åt sidorna. Då får de brännbara gaserna och luften en chans att blandas och brinna upp. Om lågan är för kort så kan det bero på för lite primärluft. Om den inte blir längre av mer primärluft så kan veden vara för grov.
Det får inte heller se ut som om allt i förbränningsrummet är en fet soppa av brinnande gaser. Då har du för mycket primärluft och det blir svårt att slutförbränna alla gaserna. Det kan bli så att man aldrig får rätt färg på lågan hur mycket man än öppnar sekundärspjället. Det är ett tydligt tecken på att man har för mycket primärluft.
Keramiken ska vara så het att den lyser. Om inte så får du för låg slutförbränningstemp för att vissa kolväten och kolmonoxid ska brinna. Öka primärluften.
Nysotad panna med sju turbulatorer ska ha rökgastemp på ungefär 180 grader. Det ger ett hum om hur häftigt pannan ska brinna. (Det är häftigare än man tror.)
Röken ska inte synas om det inte är kallt, inte ha färg och inte lukta. Om det är kallt så ska man kunna se vit rök som snabbt löses upp. Det är vattenånga. (När jag var nybliven vedeldare så såg jag ingen rök och vart misstänksam så jag klättrade upp och tittade efter... Inte ens när jag stod bredvid såg jag rök eller kände lukt, men när jag försökte kika ner i pipan så immade brillerna ögonblickligen igen och det blev varmt och fuktigt i ansiktet. Det var som att sätta huvet över en kastrull med kokande spagetti. )
Om man ser fägad rök och keramiken är het och lågan tillräckligt lång så får man öppna sekundärspjället mer. Om röken finns kvar även med fullt öppet sekundärspjäll, så kan du ha för mycket primärluft och allt hinner inte brinna upp. Att titta på röken kan vara lite lurigt eftersom vit rök kan se färgad ut i vissa ljusförhållanden.
Tänk på att ändringar på primärspjället inte ger effekt direkt. Man får vänta en stund innan allt har stabiliserat sig. Ändringar på sekundären märks mycket fortare.
När man justerar sekundärspjället så börjar man med stängt. Då brukar lågan vara orange. Sen öppnar man långsamt och när lågan förändras så öppnar man en aning till. Den ska vara ljust gul med blått uppe i keramikspringan.
Lågan ändrar karaktär under en eldning. I början förgasas mycket kolväten i veden och då är lågan ljust gul med lite blått uppe i springan i keramiken där sekundärluften tillsätts, När det i stort sett bara finns träkol kvar så blir lågan blåare och kan t o m vara lite svår att se.
Jag har haft en dragstabilisator monterad på rökröret och kom på att jag kan ju kika på röken där. Om man lyser med en Maglite eller nån annan ficklampa med riktat ljus så syns röken tydligt om den finns. Dessutom kan man vara säker på att man inte ser vattenånga där.
Jag gör så att jag gör en grov inställning enligt de rekommendationer som står på pannan vid spjällen. (Där står det att rökgastempen nysotad ska vara 130 grader, men det ska vara 180.) När pannan fått brinna ett tag och nått drifttemp så kan man börja finliret.
Några tumregler:
Lågan ska aldrig vara orange. Då har man definitivt för lite sekundärluft och släpper ut en massa oförbränd CO och troligen också HC.
Lågan får inte vara för kort. Den ska slå i botten av keramiken och krulla sig åt sidorna. Då får de brännbara gaserna och luften en chans att blandas och brinna upp. Om lågan är för kort så kan det bero på för lite primärluft. Om den inte blir längre av mer primärluft så kan veden vara för grov.
Det får inte heller se ut som om allt i förbränningsrummet är en fet soppa av brinnande gaser. Då har du för mycket primärluft och det blir svårt att slutförbränna alla gaserna. Det kan bli så att man aldrig får rätt färg på lågan hur mycket man än öppnar sekundärspjället. Det är ett tydligt tecken på att man har för mycket primärluft.
Keramiken ska vara så het att den lyser. Om inte så får du för låg slutförbränningstemp för att vissa kolväten och kolmonoxid ska brinna. Öka primärluften.
Nysotad panna med sju turbulatorer ska ha rökgastemp på ungefär 180 grader. Det ger ett hum om hur häftigt pannan ska brinna. (Det är häftigare än man tror.)
Röken ska inte synas om det inte är kallt, inte ha färg och inte lukta. Om det är kallt så ska man kunna se vit rök som snabbt löses upp. Det är vattenånga. (När jag var nybliven vedeldare så såg jag ingen rök och vart misstänksam så jag klättrade upp och tittade efter... Inte ens när jag stod bredvid såg jag rök eller kände lukt, men när jag försökte kika ner i pipan så immade brillerna ögonblickligen igen och det blev varmt och fuktigt i ansiktet. Det var som att sätta huvet över en kastrull med kokande spagetti.
) Om man ser fägad rök och keramiken är het och lågan tillräckligt lång så får man öppna sekundärspjället mer. Om röken finns kvar även med fullt öppet sekundärspjäll, så kan du ha för mycket primärluft och allt hinner inte brinna upp. Att titta på röken kan vara lite lurigt eftersom vit rök kan se färgad ut i vissa ljusförhållanden.
Tänk på att ändringar på primärspjället inte ger effekt direkt. Man får vänta en stund innan allt har stabiliserat sig. Ändringar på sekundären märks mycket fortare.
När man justerar sekundärspjället så börjar man med stängt. Då brukar lågan vara orange. Sen öppnar man långsamt och när lågan förändras så öppnar man en aning till. Den ska vara ljust gul med blått uppe i keramikspringan.
Lågan ändrar karaktär under en eldning. I början förgasas mycket kolväten i veden och då är lågan ljust gul med lite blått uppe i springan i keramiken där sekundärluften tillsätts, När det i stort sett bara finns träkol kvar så blir lågan blåare och kan t o m vara lite svår att se.
Jag har haft en dragstabilisator monterad på rökröret och kom på att jag kan ju kika på röken där. Om man lyser med en Maglite eller nån annan ficklampa med riktat ljus så syns röken tydligt om den finns. Dessutom kan man vara säker på att man inte ser vattenånga där.
Tack för det utförliga svaret, då ska jag hem och kolla-justera-kolla igen, jag gick dock ganska mycket på rökgastempen som ligger på 180grader.
Jag kanske får vänta med en del justeringar till helgen så man ser röken i fullt dagsljus likaså så behöver man ju inte elda varje dag då det är så här varmt ute (Norrköpingstrakten). Jag eldar med ren björkved 30cm längd som låg ute och torkade vår-som 2003 och i vedbod i över ett år den är ganska klen och bra klyvd för braskamin-bruk.
Hur har ni upplev skillnaden 30cm / 50cm ved? Ger pannan ytterligare 40% * verkningsgraden i energi? Nu värmer jag 1750liter ack + panna + expkärl med ett fullt ilägg 30cm ved.
Jag kanske får vänta med en del justeringar till helgen så man ser röken i fullt dagsljus likaså så behöver man ju inte elda varje dag då det är så här varmt ute (Norrköpingstrakten). Jag eldar med ren björkved 30cm längd som låg ute och torkade vår-som 2003 och i vedbod i över ett år den är ganska klen och bra klyvd för braskamin-bruk.
Hur har ni upplev skillnaden 30cm / 50cm ved? Ger pannan ytterligare 40% * verkningsgraden i energi? Nu värmer jag 1750liter ack + panna + expkärl med ett fullt ilägg 30cm ved.
Ja, jag tycker framförallt att den brinner jämnare och bättre med rätt längd på veden. Det får ju såklart plats mycket mer ved i vedmagasinet med 50cm ved och det brinner dessutom bättre så ökningen är nog mer än 40%.
Jag glömde en sak i mitt förra svamliga svar. Det är viktigt att vedträna ligger så tätt som möjligt. Det vara så lite luft som möjligt mellan klabbarna, annars smiter för mycket av primärluften förbi utan att delata i förbränningen. Då brinner det ojämt och det blir svårt att ställa spjällen.
Jag glömde en sak i mitt förra svamliga svar. Det är viktigt att vedträna ligger så tätt som möjligt. Det vara så lite luft som möjligt mellan klabbarna, annars smiter för mycket av primärluften förbi utan att delata i förbränningen. Då brinner det ojämt och det blir svårt att ställa spjällen.
Sveno:
Läste i en annan sträng om din tid mellan sotningarna.
Jag är lite nyfiken på hur lång tid en sådan sotning tar (ca), dvs sota ur turbulatorer m.m (den där 4-5 veckors sotningen så att säga )
Fösöker förberada mig så gott det går inför vedpremiären...
Mvh
Reine
Läste i en annan sträng om din tid mellan sotningarna.
Jag är lite nyfiken på hur lång tid en sådan sotning tar (ca), dvs sota ur turbulatorer m.m (den där 4-5 veckors sotningen så att säga
)Fösöker förberada mig så gott det går inför vedpremiären...
Mvh
Reine
Jag har lite problem med min nya Atmos 35. Baktill finns en lucka som stänger när fläkten stänger. Det jobbiga är att den står och "puffar" ut eldsflammor. Det har luktat mycket rök nere i källaren och nu har jag förstått att det är härifrån det kommer. Sladden till Laddomaten går baktill också, är lite nervös att den ska brännas av. Det är inte heller roligt med rökfylld källaren när ren tvätt hänger på tork. Vad kan detta "puffande" bero på?
Reine E, ärligt talat så har jag lite dålig koll på hur lång tid det tar. Det beror förstås lite på hur petig man är, men mindre än en timme går det på i alla fall. Min sotare tipsade mig om att köpa en 2" tubviska med borst av fjäderstål i stället för den som följer med. Den ska visst vara lättsammare att använda, så jag skaffar nog en sån så småningom. Första gångerna tog det mycket längre tid att sota, men så är det ju med allt.