Magnus E K
T tompaah7503 skrev:
Då får man skaffa sig några billiga begagnade stuprör på Blocket så man kan "byta ut" 12 stuprör då.
Istället för hängränna och ett eller två stuprör borde man kunna ha en hel vägg av bara stuprör, borde bli runt 100 stycken per sida för en normal villa.
 
  • Gilla
tompaah7503
  • Laddar…
Claes Sörmland
Danska vägen Danska vägen skrev:
Nej, men förvisso mejlade jag inte heller till miljöförvaltningen, enbart stadsbyggnadskontoret.

Malmö stad har både en dagvattenplan och en skyfallsplan som tagits fram tillsammans med VA Syd, så jag förutsätter nog ändå att frågorna har hanterats i det arbetet. Inklusive kommunikation mellan parterna. Är dock offentligt anställd själv och känner inte att vi är fullt så hopplösa som det ofta framställs på detta forum, he
Det förklarar ju delen om miljöbalken. Men fortfarande är det oklart vad den svarande menade med att anmälan inte krävs. Det kan vara så att den enskilde medarbetaren som svarade helt enkelt inte kan sin PBF, lätt att missa. Eller att svaret berörde just bortkopplingsåtgärden och inte den andra delen.
 
  • Gilla
TRJBerg
  • Laddar…
Jag har precis installerat denna anläggning. Men det krävs ju att man fortfarande är ansluten till kommunens avlopp. Regnsamlaren inköpt här: https://www.magasin10.se/miljohante...ingar/regnsamlare-plus-for-stupror-70-100-mm/
Tunnorna är på 70 liter vardera och inköpta på Jula: https://www.jula.se/catalog/bygg-oc...orvaringslador-korgar/forvaringstunna-020522/
Likaså kranen för tömning. Kopplingen mellan tunnorna inköpt av den lokale rörmokaren. Jag trodde ju aldrig att tunnorna skulle fyllas så snabbt som dom gjorde, det regnade 43 mm. under midsommarhelgen då vi var bortresta. Tunnorna var proppfulla när vi kom hem igen.
Två svarta sopkärl på en träplattform mot rödmålad vägg, bredvid stuprör och vattenkran.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Danska vägen
  • Laddar…
P
Danska vägen Danska vägen skrev:
Bor i Malmö. Har idag stuprör som är kopplade direkt till ledningsnätet. Lokala VA-bolaget erbjuder hushåll 2500:- i ersättning för varje stuprör som kopplas bort.

Dom framhåller fördelarna med tillgång till sitt regnvatten och minskad översvämningsrisk, men vilka är nackdelarna med att inte vara ansluten?

Samt, hur gör man med uppsamling av vattnet? Är uppvuxen i hus med stuprör längs med fasaden som ledde ner i en regntunga. I information här står att vattnet ska ledas minst 3 meter från huset. Gäller det även om man vill samla upp vattnet i en tunna tro?
Danska vägen Danska vägen skrev:
Bor i Malmö. Har idag stuprör som är kopplade direkt till ledningsnätet. Lokala VA-bolaget erbjuder hushåll 2500:- i ersättning för varje stuprör som kopplas bort.

Dom framhåller fördelarna med tillgång till sitt regnvatten och minskad översvämningsrisk, men vilka är nackdelarna med att inte vara ansluten?

Samt, hur gör man med uppsamling av vattnet? Är uppvuxen i hus med stuprör längs med fasaden som ledde ner i en regntunga. I information här står att vattnet ska ledas minst 3 meter från huset. Gäller det även om man vill samla upp vattnet i en tunna tro?
Om man har kombinerat dagvattensavlopp och spillvattensavlopp borde det vara bättre att fortsätta att ha stuprören inkopplade.
Alla toaletter är idag snålspolande och disk- och tvättmaskiner förbrukar allt mindre vatten, så risken för stopp ökar.
Att spola genom rören ordentligt då och då är bara bra.
Sen kan det ju finnas lokala risker för översvämmning som påverkar beslutet.
 
pools pools skrev:
Jag har precis installerat denna anläggning. Men det krävs ju att man fortfarande är ansluten till kommunens avlopp. Regnsamlaren inköpt här: [länk]
Tunnorna är på 70 liter vardera och inköpta på Jula: [länk]
Likaså kranen för tömning. Kopplingen mellan tunnorna inköpt av den lokale rörmokaren. Jag trodde ju aldrig att tunnorna skulle fyllas så snabbt som dom gjorde, det regnade 43 mm. under midsommarhelgen då vi var bortresta. Tunnorna var proppfulla när vi kom hem igen.
[bild]
Stilig anordning!
 
Magnus E K Magnus E K skrev:
Istället för hängränna och ett eller två stuprör borde man kunna ha en hel vägg av bara stuprör, borde bli runt 100 stycken per sida för en normal villa.
T tompaah7503 skrev:
Då får man skaffa sig några billiga begagnade stuprör på Blocket så man kan "byta ut" 12 stuprör då.
Hahaha, tyvärr är det inte bara antal "lösa stuprör" som ska redovisas för att få ersättningen... man måste bifoga fotografi på de plomberade rören i mark som ansluter till ledningarna, samt markera vilka anslutningar det gäller på en installationsritning.

Annars hade det ju varit ett bra tillskott till semesterkassan nu när kronan är så svag!
 
P Peter787 skrev:
Om man har kombinerat dagvattensavlopp och spillvattensavlopp borde det vara bättre att fortsätta att ha stuprören inkopplade.
Alla toaletter är idag snålspolande och disk- och tvättmaskiner förbrukar allt mindre vatten, så risken för stopp ökar.
Att spola genom rören ordentligt då och då är bara bra.
Sen kan det ju finnas lokala risker för översvämmning som påverkar beslutet.
I mitt område så ökar riskerna för att det blir allt fler hårdgjorda ytor som gör att vattnet rinner ner i gatubrunnarna istället för att infiltreras, samt att det kopplas på nya flerbostadshus som byggs.
 
Danska vägen Danska vägen skrev:
Alla här på Byggahus verkar väldigt inne på stenkistor och stora tanksystem. Samtidigt som VA-bolaget informerar om alternativa lösningar som ränndalar, vattentunna + avrinningsslang, små uppsamlingsdammar, etc. Men allt detta är bara bluff och båg menar ni? 😅
Hade förvisso varit riktigt trist att orsaka trädgårdsöversvämning hos mig själv eller grannarna!

Tack för tipset, kanske bara är en sån enkel jag vill ha egentligen.
Det är ju bara att räkna. Du vet väl vilken yta ditt hus har? Addera vad som tillkommer pga takutsprång för att få den yta som projiceras på horisontalplanet av ditt tak. Multiplicera sen med den mängd nederbörd som i värsta fall kan förväntas falla under en begränsad period (t.ex. 24 timmar). Detta ger den volym som du allra minst måste kunna ta hand om på kort sikt.

Exempel: anta att ditt hustak projicerar en yta av 200 kvm på horisontalplanet, och att du antar att den största nederbördsmängd man rimligen behöver räkna med är 100 mm under 24 timmar. Då behöver du kunna ta hand om 20 kbm vatten. Det är mycket vatten det! Om man mäter i "barrels" (det standardiserade oljefatet) mostvarar det mer än 125 tunnor.

Sen måste man ju också bli av med vattnet på lång sikt, och då är i princip den enda möjligheten att infiltrera det i marken (om man inte har turen att ha ett vattendrag eller större dike på sin tomt). Det innebär att markförhållandena är avgörande. Om marken består av sand eller grus till större djup kan man infiltrera mycket vatten på kort tid. Om marken består av lera är det i princip omöjligt att infiltrera något alls.

I Sverige är morän den vanligaste jordtypen. Morän består av alla kornstorlekar i en salig blandning, och ligger mellan extremerna sand/lera vad gäller infiltrationsförmåga. Vad slags jord ni har just i Malmö vet jag inte.
pools pools skrev:
Jag har precis installerat denna anläggning. Men det krävs ju att man fortfarande är ansluten till kommunens avlopp. Regnsamlaren inköpt här: [länk]
Tunnorna är på 70 liter vardera och inköpta på Jula: [länk]
Likaså kranen för tömning. Kopplingen mellan tunnorna inköpt av den lokale rörmokaren. Jag trodde ju aldrig att tunnorna skulle fyllas så snabbt som dom gjorde, det regnade 43 mm. under midsommarhelgen då vi var bortresta. Tunnorna var proppfulla när vi kom hem igen.
[bild]
Du måtte ha ett väldigt litet hus. Om det nu regnade 43 mm, så räcker det med drygt 3 kvadratmeter (horisontellt projicerad) takyta för att fylla 2 tunnor a 70 liter vardera.

Det torde alltså på något sätt ha smitit ut en förfärlig massa vatten någon annan väg. Hur fungerar egentligen din avledning till tunnorna? Vad händer när de är fulla? Går vattnet i så fall ner den "gamla" vägen till dagvattensystemet?
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
Kan säga att jag var oerhört glad att jag och mina grannar är anslutna till dagvatten från våra stuprör som igår tex, 30 mm regn som föll över bara några timmar efter lång torka = noll uppsugningsförmåga i mark. Växjötrakten.

Aldrig i livet att jag skulle hoppa på att frikoppla mig från detta, stenkistor på tomten osv med påföljande slukhål vid stora regnmängder. Det är ju därför man har denna kommunala service av VA, inberäknat att ta hand om dagvatten. Skulle personligen vara mycket tveksam till att köpa en kommunalt VA-ansluten fastighet utan dagvattenanslutning, klart värdeminskande för min del.
___
PS. Självklart hindrar inte en riktig dagvattenanslutning att man kan ta hand om en del regnvatten i tunnor för bevattning, vi har ett bra system för detta - en 200 literstunna som matas av ett stuprör. När tunnan är full leds det ner i det ordinarie dagvattenavloppet.
 
H hhallen skrev:
Det är ju bara att räkna. Du vet väl vilken yta ditt hus har? Addera vad som tillkommer pga takutsprång för att få den yta som projiceras på horisontalplanet av ditt tak. Multiplicera sen med den mängd nederbörd som i värsta fall kan förväntas falla under en begränsad period (t.ex. 24 timmar). Detta ger den volym som du allra minst måste kunna ta hand om på kort sikt.

Exempel: anta att ditt hustak projicerar en yta av 200 kvm på horisontalplanet, och att du antar att den största nederbördsmängd man rimligen behöver räkna med är 100 mm under 24 timmar. Då behöver du kunna ta hand om 20 kbm vatten. Det är mycket vatten det! Om man mäter i "barrels" (det standardiserade oljefatet) mostvarar det mer än 125 tunnor.

Sen måste man ju också bli av med vattnet på lång sikt, och då är i princip den enda möjligheten att infiltrera det i marken (om man inte har turen att ha ett vattendrag eller större dike på sin tomt). Det innebär att markförhållandena är avgörande. Om marken består av sand eller grus till större djup kan man infiltrera mycket vatten på kort tid. Om marken består av lera är det i princip omöjligt att infiltrera något alls.

I Sverige är morän den vanligaste jordtypen. Morän består av alla kornstorlekar i en salig blandning, och ligger mellan extremerna sand/lera vad gäller infiltrationsförmåga. Vad slags jord ni har just i Malmö vet jag inte.


Du måtte ha ett väldigt litet hus. Om det nu regnade 43 mm, så räcker det med drygt 3 kvadratmeter (horisontellt projicerad) takyta för att fylla 2 tunnor a 70 liter vardera.

Det torde alltså på något sätt ha smitit ut en förfärlig massa vatten någon annan väg. Hur fungerar egentligen din avledning till tunnorna? Vad händer när de är fulla? Går vattnet i så fall ner den "gamla" vägen till dagvattensystemet?
Precis! Om du sett regnsamlaren som funkar så att när tunnorna är fulla går regnvattnet istället rakt ner i dagvattensystemet. Kolla länken! Huset är enplan 125 m2 boyta, hur många kvadratmeter taket är på vet jag inte. Ids inte kolla. Det ser ut att funka helt perfekt i alla fall. Får se hur mycket 140 liter vatten räcker till alla blommor i krukor och fönsterlådor ska vattnas när det inte regnar. 😄
 
pools pools skrev:
Precis! Om du sett regnsamlaren som funkar så att när tunnorna är fulla går regnvattnet istället rakt ner i dagvattensystemet. Kolla länken! Huset är enplan 125 m2 boyta, hur många kvadratmeter taket är på vet jag inte. Ids inte kolla. Det ser ut att funka helt perfekt i alla fall. Får se hur mycket 140 liter vatten räcker till alla blommor i krukor och fönsterlådor ska vattnas när det inte regnar. 😄
Gissningsvis har du ca 145 kvadratmeter horisontellt projicerad takyta. I så fall blev det av de 43 mm nederbörd nästan 2 kubikmeter vatten från ditt tak. Så att tunnorna var fulla var knappast ägnat att förvåna.

Sen är det förstås bra att ta vara på en del regnvatten. Det lär ju vara bättre än vattenledningsvatten för att vattna växter med.

Mitt ursprungliga inlägg var menat att påvisa att tunnor, cisterner och liknande i de flesta fall inte är en framkomlig väg för att ta reda på allt dagvatten. Volymerna blir helt enkelt för stora, och man måste som sagt bli av med vattnet på längre sikt också.

Hur samhället ska lösa dessa problem är inte snutet ur näsan. Man vill ju helst inte ha en massa dagvatten som blandas ihop med avloppsvatten, eftersom allt måste renas, vilket kostar mycket pengar. Vad är alternativen?
- Separerade dagvatten- och avloppsvattensystem. Kräver oerhört dyra investeringar i områden där det inte redan finns (vilket jag tror är relativt ovanligt). Och även om man separerar dem så behövs ändå en viss rening av dagvattnet.
- Släppa ut orenat vatten vid tillfällen då det kommer mycket nederbörd på kort tid. Detta är väl vad som i praktiken sker på de flesta håll, men det är givetvis inte alls bra. Kostnaderna är dock svårkvantifierade, eftersom utsläppens effekter kan vara långsiktiga och påverkas kraftigt av de lokala förhållandena.
- Kräva att alla fastighetsägare kan ta hand om sitt eget dagvatten. I praktiken tekniskt omöjligt på många håll.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
H hhallen skrev:
Gissningsvis har du ca 145 kvadratmeter horisontellt projicerad takyta. I så fall blev det av de 43 mm nederbörd nästan 2 kubikmeter vatten från ditt tak. Så att tunnorna var fulla var knappast ägnat att förvåna.

Sen är det förstås bra att ta vara på en del regnvatten. Det lär ju vara bättre än vattenledningsvatten för att vattna växter med.

Mitt ursprungliga inlägg var menat att påvisa att tunnor, cisterner och liknande i de flesta fall inte är en framkomlig väg för att ta reda på allt dagvatten. Volymerna blir helt enkelt för stora, och man måste som sagt bli av med vattnet på längre sikt också.

Hur samhället ska lösa dessa problem är inte snutet ur näsan. Man vill ju helst inte ha en massa dagvatten som blandas ihop med avloppsvatten, eftersom allt måste renas, vilket kostar mycket pengar. Vad är alternativen?
- Separerade dagvatten- och avloppsvattensystem. Kräver oerhört dyra investeringar i områden där det inte redan finns (vilket jag tror är relativt ovanligt). Och även om man separerar dem så behövs ändå en viss rening av dagvattnet.
- Släppa ut orenat vatten vid tillfällen då det kommer mycket nederbörd på kort tid. Detta är väl vad som i praktiken sker på de flesta håll, men det är givetvis inte alls bra. Kostnaderna är dock svårkvantifierade, eftersom utsläppens effekter kan vara långsiktiga och påverkas kraftigt av de lokala förhållandena.
- Kräva att alla fastighetsägare kan ta hand om sitt eget dagvatten. I praktiken tekniskt omöjligt på många håll.
1mm vatten över en yta på 1kvm blir 1 liter. Dvs 145×43 = 6.235 kubik? :)
 
H hhallen skrev:
Gissningsvis har du ca 145 kvadratmeter horisontellt projicerad takyta. I så fall blev det av de 43 mm nederbörd nästan 2 kubikmeter vatten från ditt tak. Så att tunnorna var fulla var knappast ägnat att förvåna.

Sen är det förstås bra att ta vara på en del regnvatten. Det lär ju vara bättre än vattenledningsvatten för att vattna växter med.

Mitt ursprungliga inlägg var menat att påvisa att tunnor, cisterner och liknande i de flesta fall inte är en framkomlig väg för att ta reda på allt dagvatten. Volymerna blir helt enkelt för stora, och man måste som sagt bli av med vattnet på längre sikt också.

Hur samhället ska lösa dessa problem är inte snutet ur näsan. Man vill ju helst inte ha en massa dagvatten som blandas ihop med avloppsvatten, eftersom allt måste renas, vilket kostar mycket pengar. Vad är alternativen?
- Separerade dagvatten- och avloppsvattensystem. Kräver oerhört dyra investeringar i områden där det inte redan finns (vilket jag tror är relativt ovanligt). Och även om man separerar dem så behövs ändå en viss rening av dagvattnet.
- Släppa ut orenat vatten vid tillfällen då det kommer mycket nederbörd på kort tid. Detta är väl vad som i praktiken sker på de flesta håll, men det är givetvis inte alls bra. Kostnaderna är dock svårkvantifierade, eftersom utsläppens effekter kan vara långsiktiga och påverkas kraftigt av de lokala förhållandena.
- Kräva att alla fastighetsägare kan ta hand om sitt eget dagvatten. I praktiken tekniskt omöjligt på många håll.
Tack för upplysningen! Nu vet jag ungefär hur mycket vatten som samlas i tunnorna. Får se hur långt vattnet räcker. 😊
 
H hhallen skrev:
Det är ju bara att räkna. Du vet väl vilken yta ditt hus har? Addera vad som tillkommer pga takutsprång för att få den yta som projiceras på horisontalplanet av ditt tak. Multiplicera sen med den mängd nederbörd som i värsta fall kan förväntas falla under en begränsad period (t.ex. 24 timmar). Detta ger den volym som du allra minst måste kunna ta hand om på kort sikt.
För egen del var det huvudsakligen ett stuprör jag funderade på att frånkoppla, som hör till garaget, så aningen mindre yta. De där "värsta fall"-100 mm föll här under 6h 2014, och då var det drygt 2000 hus som översvämmades oavsett sina stuprör... Så även överbelastade ledningar vid rejäla skyfall tycks vara ett reellt problem.

Tyckte mest det var en intressant spaning att ingenjörerna som (jag antar) arbetar på vårt VA-bolag - enligt forumet - har misstagit sig så gruvligt med sina förslag om att skörda regnvatten. Men vad vet jag, jag arbetar inte i vattenbranschen :)
 
Claes Sörmland
Danska vägen Danska vägen skrev:
Alla här på Byggahus verkar väldigt inne på stenkistor och stora tanksystem. Samtidigt som VA-bolaget informerar om alternativa lösningar som ränndalar, vattentunna + avrinningsslang, små uppsamlingsdammar, etc. Men allt detta är bara bluff och båg menar ni? 😅
Hade förvisso varit riktigt trist att orsaka trädgårdsöversvämning hos mig själv eller grannarna!

Tack för tipset, kanske bara är en sån enkel jag vill ha egentligen.
Ränndalen är bara ett annat sätt än rör för att leda vatten. Inget bluff och båg där utan ett etablerat sätt att leda vatten över mark.

Vattentunna är trevligt för att vattna blommorna under sommaren men har ingen funktion under vintern. De blir fyllda vid första höstregn och när minusgraderna kommer så fryser de sönder. Det skulle vara bluff och båg att påstå att detta är en lösning. Men ett trevligt komplement under sommaren kan det ju vara.

Små uppsamlingsdammar fungerar kanske sommartid när det inte regnar så ofta. Men på vintern behövs stora uppsamlingsdammar. Har man grusig eller sandig jord så blir det ju sänkan ingen damm utan vattnet infiltreras. På lera och berg så står vattnet kvar. D v s stora dammar eller infiltrationsgripar kan fungera om de lokala förutsättningarna finns. Men de flesta väljer nog en rejäl stenkista i de fallen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.