Bland många små skogs ägare ses det som en vinst att ha en hög biologisk mångfald. I alla fall en hel del av de jag är i kontakt med.
Men det faktum att det medför kraftiga restriktioner om du sköter den så är knappast en vinst.
Men det faktum att det medför kraftiga restriktioner om du sköter den så är knappast en vinst.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 26 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 26 762 inlägg
Och jag ser den statliga naturvårdsbyråkratin och dess korruption växa explosionsartat... Troligen finns det ingen gräns hur stor del av BNP vi kan lägga på ett dylikt system. Så jag säger nej tack.
Jag lägger mitt hopp till de enskilda skogsägarna. Det bästa är ju om staten säljer mark från sina bolag, staten är ju alltid den värsta boven i miljövårdssammanhang. Ingen tar ansvar i en statlig organisation.
Jag lägger mitt hopp till de enskilda skogsägarna. Det bästa är ju om staten säljer mark från sina bolag, staten är ju alltid den värsta boven i miljövårdssammanhang. Ingen tar ansvar i en statlig organisation.
Mätningar som görs i Sveriges skogar visar på högre och högre miljövärde (död ved, lövträd, etc) sedan mätningarna startade för 100 år sedan.S Sauron skrev:
Var hittar du den alltmer krympande livsmiljön i skogen?
Tills nyligen ägde jag en lantbruksfastighet på 12 hektar (hälften skog, hälften betesmark) vilken jag använde som sommarställe. Min avsikt var att efter pensioneringen bygga ett hus för permanentboende där. Nu blev det inte så, på grund av prishöjningar inom byggbranschen och fallande fastighetspriser med därav följande minskat låneutrymme. Jag sålde därför och köpte en villa i stan i stället.M -MH- skrev:
I vilket fall som helst, medan byggplanerna fortfarande var aktuella kontaktade jag byggnadsnämnden i min kommun för att diskutera möjligheten att få bygglov för en annan placering av huset än där det då befintliga bostadshuset stod. Det var nämligen i så dåligt skick att det inte var lönt att rusta upp det till permanentboendestandard.
Svaret var att man inte kan få bygglov för att bygga ett nytt hus på mark som används för skogs- eller jordbruk. Att jordbruksmarken i mitt fall bara bestod av magra beteshagar, och att skogen inte var mycket att hurra för heller, spelade ingen som helst roll. Skulle jag bygga nytt, fick det bli på den plats där det befintliga huset stod.
Naturligtvis byggs det hus utanför detaljplanerat område, och ibland är det säkert på jord- eller skogsbruksmark. Men åtminstone i min kommun tycks det förutsätta att man blir söker (och blir nekad) bygglov, och sedan överklagar och vinner i nästa instans.
Men hallå. Växer den statliga naturvårdsbyråkratin verkligen explosionsartat? Var vänlig underbygg detta med siffror i så fall. Och att prata om dess "korruption" är ju närmast ärerörigt. Om du känner till korruption inom en statlig myndighet borde du anmäla detta till polis eller åklagare. Om det finns äldre fall får du gärna ge länkar till dessa. Men att det skulle förekomma någon "explosionsartat växande" korruption håller jag för ytterst osannolikt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 26 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 26 762 inlägg
Hallå på dig! Vi diskuterade ett förslag som lyftes i tråden om att dela ut någon sorts bidrag eller skattesubventioner för att enskilda och företag ska sköta naturvård. Det är i det scenariot som jag föreställer mig en explosionsartad tillväxt av naturvårdsbyråkrati och korruption.H hhallen skrev:
Annars generellt så är just regulations den snabbast växande delen av vårt samhälle. Det är där vi lägger mer och mer av våra resurser som samhälle, alltså på ökad byråkrati. Om just naturvårdsbyråkratin är i tillväxt eller inte har jag inga siffror på men den växte något enormt för ett antal år sedan när kommunerna och länsstyrelser anställde väldigt många miljöinspektörer och handläggare p g a striktare implementering av miljöbalken.
EDIT. Googlade Naturvårdsverkets årsredovisningar och så här ser antalet anställda ut de senaste åren:
År Anställda
2017 564
2018 614
2019 620
2020 685
2021 743
2022 797
2023 809
En 43% ökning på sex år! Explosionsartat ser det faktiskt ut som.
Redigerat:
Ah, du menade en framtida ökning. Det begrep jag inte, men det framgick heller inte tydligt. Huruvida 43% ökning i antalet tjänster på Naturvårdsverket på sex år är "explosionsartat" är förstås en definitionsfråga. Det är i så fall en rätt snäll explosion, tycker jag. Skulle ökningstakten hålla i sig under längre tid utan att verket åläggs mer arbetsuppgifter blir det förstås en annan sak. Man ska också komma ihåg att 43% låter mycket, men de årliga ökningarna under den period du citerar är 9%, 1%, 10%, 8%, 7% och 1.5%. Redovisat på det sättet låter det mindre anmärkningsvärt. Sen är det väl inte heller orimligt att personalstyrkan ökar när det blir mer att göra. Frågan är om vi ska vänta oss att verket får "ännu mer att göra" framöver.
Det framgick inte heller särskilt tydligt (inte alls, faktiskt) att du menade en risk för mer framtida korruption. Så kan det givetvis bli om man inför ett system med bidrag för privat naturvård. Dock knappast högre risk än motsvarande med EU-bidragen till lantbruket. Man kan tycka vad man vill om sådana bidrag, men någon större korruption i samband med dessa känner jag inte till - i alla fall inte i vårt land.
43% ÄR mycket på sex år. Jag hade inte velat jobba i en organisation med den tillväxten.H hhallen skrev:
Att du sen bryter ner det till kortare tidsperioder för att få det att se bättre ut är ju mest underhållande. Hur ser det ut veckla för vecka? Måste ju se ännu mindre anmärkningsvärt ut? Timme för timme?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 26 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 26 762 inlägg
Normalt har man ett rationaliseringsmål för statlig verksamhet, d v s eftersom lönerna stiger så skall antalet anställda ned lite över tiden. Man ska alltså inte bedriva en ineffektivare verksamhet genom att öka personalstyrkan.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 19 566 inlägg
Det är väl inte lämpligt att ta ett helt inlägg från ett annat forum.B Bror9 skrev:
Jag ville bara illustrera att, beroende på ens utgångspunkt, man kan välja att redovisa samma siffror på olika sätt. Nu vet jag inte exakt hur många anställda Naturvårdsverket hade när det inrättades, men låt oss för diskussionens skull säga att det var 20 stycken. Verket bildades 1967; personalökningen sedan dess skulle då vara 4045%.O [old rusty] skrev:
43% på sex år, 4045% på 57 år, eller 7% på ett år? Man kan göra olika val beroende på hur man tror att det kommer att påverka ens läsare, men att börja prata om ökning per vecka eller timme som du gör är ju bara att raljera.
I grunden är det ändå ointressant att mäta personalstyrkans förändring om den inte sätts i relation till det arbete som ska utföras. Claes talar i ett annat svar om rationaliseringsmål för statlig verksamhet och menar att eftersom lönerna stiger så ska personalstyrkan minskas över tid. Det är väl ett rätt förenklat synsätt. Om de statsanställdas reallöner stiger mer än statens reala inkomster ökar, så bör förstås detta leda till att antalet anställda minskas (alternativet är en ständigt ökad statsskuld). Claes talar bara om löneökningarna, men statens inkomster ökar normalt också i ungefär samma takt. Dessutom bör inte varje enskild myndighet bedömas efter samma schablon; man måste ha den personal som behövs för att utföra arbetet. Arbetets omfattning kan ju, beroende på de politiska vindarna, både öka och minska från tid till annan. Se exempelvis hur Migrationsverket sväller och krymper beroende på de invandringspolitiska konjunkturerna.