Självmål, mr hul...hul skrev:
MB A-klasse, Vält-klasse. Internationellt uppmärksammat problem med en bil som välte och det var ingen Skoda.
Ryktet säger att man tillsatte en grupp unga ingenjörer som skulle bygga en ny praktisk, liten bränslesnål bil. (Gamla ingenjörerna byggde bara stora klumpiga Mersor... så gamla kunskaper var inget värda).
Nya bilen uppfyllde säkert kravspecen. Det tvivlar jag inte på. Klipper in ett stycke från wikipedia:
"Denna händelse fick stort utrymme internationellt i olika medier där den svenske journalisten Robert Collin smutskastades från Mercedes Benz:s sida som menade att testet var riggat och att det inte alls var något fel på bilen. Mercedes-Benz fick dock snabbt svälja sin stolthet efter att även tyska biltidningar gjort om testet med samma vingliga resultat. Anledningen till bilens dåliga köregenskaper var helt enkelt att Mercedes-benz hade haft lite för bråttom under utvecklingen av modellen och inte testat tillräckligt. En läxa som skulle visa sig mycket kostsam både i pengar och anseende. A-klassen fick snabbt öknamnet "Vältklasse". Resultatet blev att Mercedes Benz återkallade alla dittills sålda bilar (ca 2 600) och stoppade försäljningen tills problemen var avhjälpta."
KunderByggbranchen - ta lärdom av bilbranchen, åtgärda felen. Det kostar att göra fel...kunderna betalade inte för nya lågprofilsdäck, stötdämpare och aktiv elektronisk stabilitetskontroll...
Det var ju du som lyfte enstegstätade hus i tråden och det skulle vara intressant om du kan klargöra din åsikt.
Så för respektive dom. rätt eller fel av HD?
1) 2015-03-13 HDs första dom
http://www.hogstadomstolen.se/Mer-o...asader-ar-felaktiga-enligt-Hogsta-domstolen-/
2) 2015-12-22 Högsta domstolen
http://www.hogstadomstolen.se/Mer-o...eprenorens-ansvar-for-enstegstatade-fasader-/
och så fråga 3
Ska husägare behöva gå till HD för att få rätt vid byggfel?
och 4:a
Du verkar oxå ha missat att köparen ofta inte är beställaren vilket tråden oxå handlar om, speciellt vid bodstadsrätter. Är det ändå köparen som är ansvarig då?
Så för respektive dom. rätt eller fel av HD?
1) 2015-03-13 HDs första dom
http://www.hogstadomstolen.se/Mer-o...asader-ar-felaktiga-enligt-Hogsta-domstolen-/
2) 2015-12-22 Högsta domstolen
http://www.hogstadomstolen.se/Mer-o...eprenorens-ansvar-for-enstegstatade-fasader-/
och så fråga 3
Ska husägare behöva gå till HD för att få rätt vid byggfel?
och 4:a
Du verkar oxå ha missat att köparen ofta inte är beställaren vilket tråden oxå handlar om, speciellt vid bodstadsrätter. Är det ändå köparen som är ansvarig då?
gäst skrev:
Men om du läst vad jag skrivit så sa jag jag att denna varianten av enstegstätade fasad var dålig. Dock är inte enstegstätade konstruktioner dåliga utan snarare tvärtom, mycket bra.
De jag säger om du läst tråden är ju att man inte ska belasta entreprenören utan beställaren i många fall.
Har beställaren köpt en enstegstätad konstruktion så kan man klart inte belasta entreprenören.
nu har jag inte satt mig in i fallen ovan men varför entreprenören anses skyldig i dessa fall är väll för projektet har byggts i egen regi antar jag.
Rafael@
För inte diskussionen i syfte att få en annan signatur att ändra sig. Det är oftast fruktlöst. Diskutera för att visa andra som läser att det finns flera sanningar.
Vinstmaximerat marknadsstyrt byggande kommer att bli dyrt för många. Det är redan dyrt. Det är uppenbart för mig som underleverantör till byggindustrin att upphandlingsunderlag och kravspecifikationer skiljer sig beroende på om resultatet skall säljas eller förvaltas.
Det stämmer att det ofta går att se på fasaden om ett nybyggt hus skall hyras ut eller säljas som bostadsrätter. Gissa vilket som skall bli bostadsrätt.
Huset med putsfasad ända ner till marken eller det med stensockel.
Det med helglasade entreportar. Givetvis i ekstav med "underhållsfri" härdlack och sidoljus som går ända ner till asfalten eller det med portar som har rejäl bröstning och sparkplåtar.
Huset som har takutsprång eller det utan.
Innanför kulisserna fortsätter det.
Mvh Findus
För inte diskussionen i syfte att få en annan signatur att ändra sig. Det är oftast fruktlöst. Diskutera för att visa andra som läser att det finns flera sanningar.
Vinstmaximerat marknadsstyrt byggande kommer att bli dyrt för många. Det är redan dyrt. Det är uppenbart för mig som underleverantör till byggindustrin att upphandlingsunderlag och kravspecifikationer skiljer sig beroende på om resultatet skall säljas eller förvaltas.
Det stämmer att det ofta går att se på fasaden om ett nybyggt hus skall hyras ut eller säljas som bostadsrätter. Gissa vilket som skall bli bostadsrätt.
Huset med putsfasad ända ner till marken eller det med stensockel.
Det med helglasade entreportar. Givetvis i ekstav med "underhållsfri" härdlack och sidoljus som går ända ner till asfalten eller det med portar som har rejäl bröstning och sparkplåtar.
Huset som har takutsprång eller det utan.
Innanför kulisserna fortsätter det.
Mvh Findus
Detta ämnet är inte nytt. Samma forskare från KTH (Jonas Anund) skrev en artikel i Ny Teknik 2013-11-13. Se länken http://www.nyteknik.se/opinion/doktorand-boratter-byggs-som-isolerade-skokartonger-6401702. Denna artikel blev den mest kommenterade artikeln Ny Teknik hade 2013! Nu är debatten igång igen, men somliga håller sig inte till ämnet! Det behövs politiskt ingripande mot detta sätt att blåsa bostadsköpare på deras pengar! Jag känner mig blåst!
När jag bodde i ett välrenoverat miljonprogramsområde i Karlstad (Orrholmen), så kollade vi i både på nybyggda hyres och bostadsrätter, inkl gick på visningar.
Och många byggdes ju då (2008 till 2014) i områden som man dagligen gick förbi, och kunde se. Besökte även många av husen i i mitt landstingsjobb, och fick se insidan.
Är ingen byggchef precis, men tyckte allmännyttan i Karlstad (KBAB) verkligen tänkte efter när de byggde, och extra spännande hur de provade sig fram med passivhuslösningar i hyreshus. Vissa hus fick man testa ett varv till, t.ex huset Seglet. Men kvaliten verkade man alltid satsa på sådant som skulle hålla länge, och man berättade även hur man planerat att även renoveringar om x decennier framåt skulle gå smidigt.
Bostadsrätter så märkte jag ju en hel del som verkligen så lyxiga ut, Bryggudden sticker väl ut extra mycket där i minnet. Men de blev också dyra vad jag förstod att bygga, och hemult dyra i inköp för köparna av bostadsrätterna, och även dyra i månadsavgifter. Mycket glas och vackert verkade flera av dem, byggda av de stora bolagen NCC, PEAB osv.
Men när jag såg dem bygga husen, var det mer traditionellt betongjobb, inget extra som KBAB, och fasaderna satsade man mycket med glas osv, men jag kände mig inte säker på varför det skulle hålla bättre än de tegelväggarna med rejäl betong bakom (i flera skikt) man hade på KBABs hus.
Däremot märkte man att de stora byggföretagen kunde ändra sig i produktionen när det var en lokal beställare, som försökte bygga hyresrätter, fast det ibland ändå pga ekonomi blev bostadsrätter. Såg både projekt vid Herrhagen o Rud som stack ut, verkade byggas med lite extra tanke.
Och såg ju även bostadsrättsprojekt , dock med mindre byggfirma, där man körde med enstegsfasad och allt såg så enkelt ut, att man nästan undrade om man kunde hugga med en lång skruvmejsel i den några gånger, och komma in ända in till lägenheten. Förstod aldrig den enkla kvaliten, när lägenheterna hade prislappar på 3-5 miljoner på sig. Dessutom nära vatten med vänerklimat....
Även hört andra sidan av myntet om hyresrätter vid universitetet, där företag beställt att få hyreshus gjorda så billigt som möjligt, och sedan hyr ut dem. När man gått förbi, förstod man direkt varför det är en strid ström med klagomål och insändare från de som hyr.
Håller tummarna att politikerna lyssnar på forskarna, och gärna ger medel att verkligen ha koll på detta, så vi inte får ett "renovera miljardprojekten" om några decennier. Fast vi kanske sitter i den sitsen redan nu....
Och många byggdes ju då (2008 till 2014) i områden som man dagligen gick förbi, och kunde se. Besökte även många av husen i i mitt landstingsjobb, och fick se insidan.
Är ingen byggchef precis, men tyckte allmännyttan i Karlstad (KBAB) verkligen tänkte efter när de byggde, och extra spännande hur de provade sig fram med passivhuslösningar i hyreshus. Vissa hus fick man testa ett varv till, t.ex huset Seglet. Men kvaliten verkade man alltid satsa på sådant som skulle hålla länge, och man berättade även hur man planerat att även renoveringar om x decennier framåt skulle gå smidigt.
Bostadsrätter så märkte jag ju en hel del som verkligen så lyxiga ut, Bryggudden sticker väl ut extra mycket där i minnet. Men de blev också dyra vad jag förstod att bygga, och hemult dyra i inköp för köparna av bostadsrätterna, och även dyra i månadsavgifter. Mycket glas och vackert verkade flera av dem, byggda av de stora bolagen NCC, PEAB osv.
Men när jag såg dem bygga husen, var det mer traditionellt betongjobb, inget extra som KBAB, och fasaderna satsade man mycket med glas osv, men jag kände mig inte säker på varför det skulle hålla bättre än de tegelväggarna med rejäl betong bakom (i flera skikt) man hade på KBABs hus.
Däremot märkte man att de stora byggföretagen kunde ändra sig i produktionen när det var en lokal beställare, som försökte bygga hyresrätter, fast det ibland ändå pga ekonomi blev bostadsrätter. Såg både projekt vid Herrhagen o Rud som stack ut, verkade byggas med lite extra tanke.
Och såg ju även bostadsrättsprojekt , dock med mindre byggfirma, där man körde med enstegsfasad och allt såg så enkelt ut, att man nästan undrade om man kunde hugga med en lång skruvmejsel i den några gånger, och komma in ända in till lägenheten. Förstod aldrig den enkla kvaliten, när lägenheterna hade prislappar på 3-5 miljoner på sig. Dessutom nära vatten med vänerklimat....
Även hört andra sidan av myntet om hyresrätter vid universitetet, där företag beställt att få hyreshus gjorda så billigt som möjligt, och sedan hyr ut dem. När man gått förbi, förstod man direkt varför det är en strid ström med klagomål och insändare från de som hyr.
Håller tummarna att politikerna lyssnar på forskarna, och gärna ger medel att verkligen ha koll på detta, så vi inte får ett "renovera miljardprojekten" om några decennier. Fast vi kanske sitter i den sitsen redan nu....
Redigerat:
Har ett liknande fint exempel: Förening byggd 2014 i Stockholm av en av de största entreprenörer för husbyggen som finns i Sverige. Samma besiktningsman som gjorde samtliga besiktningar har blivit anlitad för att göra ALLA besiktningar som företaget byggt i västerort (goddag jävssituation). Samma besiktningsman godkände uppenbart miserabelt hantverk trots påpekande. Vi pratar om plattsättning som var så skev och ojämn att en blind person kunde gjort det bättre.
Lyhördheten var helt enorm. Kunde följa grannens varje steg i lägenheten ovan, men stegljudmätningarna visade ju på att dom var inom godkänt intervall (som bara tar med ljud ovan ett visst antal Hz..........). Om deras 1 åriga son hoppade skallrade det i väggarna nedanför. Lägg där till oisolerade innerväggar av enkelgips som blev som en ljudtrumma.
Golven sviktande till den grad att man påtagligt kände det. Fel-lagt parkettgolv hävdades det. Att bjälklaget var feldimensionerat för de spännvider vi pratar om ville ingen kännas vid.
En interimsstyrelse som bestod av folk antingen fortsatt anställda av bolaget eller tidigare anställda av bolaget.
Och så vidare.
Lyhördheten var helt enorm. Kunde följa grannens varje steg i lägenheten ovan, men stegljudmätningarna visade ju på att dom var inom godkänt intervall (som bara tar med ljud ovan ett visst antal Hz..........). Om deras 1 åriga son hoppade skallrade det i väggarna nedanför. Lägg där till oisolerade innerväggar av enkelgips som blev som en ljudtrumma.
Golven sviktande till den grad att man påtagligt kände det. Fel-lagt parkettgolv hävdades det. Att bjälklaget var feldimensionerat för de spännvider vi pratar om ville ingen kännas vid.
En interimsstyrelse som bestod av folk antingen fortsatt anställda av bolaget eller tidigare anställda av bolaget.
Och så vidare.
Mera om bakgrunden till att denna tråd startades: Dessa tre skrev en artikel i Ekonomisk Debatt, en tidskrift för Nationalekonomiska föreningen.
Jonas Anund Vogel är doktorand vid Energiteknik på KTH (Kungliga Tekniska högskolan)
Hans Lind är professor i fastighetsekonomi, tidigare vid KTH
Per Lundqvist är professor i Energiteknik på KTH
Sedan blev det en artikel i SvD.
Jag bifogar den ursprungliga artikeln (pdf-fil)
Jonas Anund Vogel är doktorand vid Energiteknik på KTH (Kungliga Tekniska högskolan)
Hans Lind är professor i fastighetsekonomi, tidigare vid KTH
Per Lundqvist är professor i Energiteknik på KTH
Sedan blev det en artikel i SvD.
Jag bifogar den ursprungliga artikeln (pdf-fil)