Fördelen med matte är att med de fyra räknesätten kommer du ganska långt utan att memorera saker (dvs du kan tillämpa en hel rackarns massa formler utan högskoleutbildning)Danne78 skrev:
Intressant - din tes är alltså att de gör de av ren okunskap; tvärtemot resonemanget att de besitter uber-technologiskt kunnande som tidigare hävdats (kommer ingen med ett vettigt argumet snart är jag på din sida)Danne78 skrev:
Kyler du den till -200 inträffar nog en massa saker inuti skruven på atomnivå som man inte lärde sig på högstadiet - konsekvensen blir nog hur som helst att den går sönder när man skall dra den...Danne78 skrev:
-200 är inte så jättekallt i och för sig. Så väldigt mycket roligt tror jag inte händer med metallstrukturen. Men den går nog lättare av som du säger.
Jag ska banne mig testa. Ett par frallor och några trallskruv får det bli. Och pilsner givetvis. Återkommer med resultat om någon vecka.
Jag ska banne mig testa. Ett par frallor och några trallskruv får det bli. Och pilsner givetvis. Återkommer med resultat om någon vecka.
Produkter som diskuteras: "trallskruv"
Trallskruv
Trallskruvar är en typ av träskruvar som är utformade för att tåla tuffa väderförhållanden och ofta tillverkas av rostfritt stål eller annat väderbeständigt material. Dessa skruvar är särskilt lämpliga för utomhusbruk, till exempel
Läs mer
Allt är relativt men jag skulle säga att -200 är sk*tkallt! Det är knepigt att komma vidare och under de därna 70 Kelvin på ett enkelt sätt. Flytande kväve är "lätt" - men sen?Danne78 skrev:
Sprödare blir de, det är (såvitt jag fattat det) för att det redan finns små sprickor och håligheter i metallen, där den annars jämna strukturen bryts. Blir det kallt blir metallen mindre "smetig" (mindre fart på elektronmolnen runt atomerna) och kan inte "smeta igen" håligheterna om man börjar dra isär dem och bråka. Typ när man skruvar.
Kanske skulle testa den där kylspray-slägga-grejen med hänglås på samma gång, om jag ändå ska leka med kväve. Principen ska visst vara densamma. Fast att man då bankar upp nya små håligheter som inte kan "smeta igen", ända tills låset blir så fyllt av småsprickor att det går av.
Kanske skulle testa den där kylspray-slägga-grejen med hänglås på samma gång, om jag ändå ska leka med kväve. Principen ska visst vara densamma. Fast att man då bankar upp nya små håligheter som inte kan "smeta igen", ända tills låset blir så fyllt av småsprickor att det går av.
Jag är inte så hemma på låga temperaturer för metaller utan har mer koll på högre temperaturer. Dock har jag en viss grundförståelse för fenomenet att många metaller har ett tröskelvärde för seghet/sprödhet vid en viss temperatur. Det kallas omslagstemperatur eller på engelska ductile-brittle transition temperature (DBTT).
Detta omslag från segt till sprött beteende är beroende av legeringens innehåll och sker ofta vid
ca -30 till 0°C, så det behöver inte vara extremt kallt. Vissa legeringsämnen, höjer omslagstemperaturen i järn (stål), medan andra sänker den.
Det finns flera olika möjliga sätt att bestämma omslagstemperaturen genom. Ett sätt är att göra provstavar (Charpy-V) av materialet i fråga, som sedan slås av med en pendelhejare. Man mäter då hur mycket av pendelns lägesenergi före slaget, som finns kvar efter slaget. Den energi som gått förlorad är ett mått på materialets förmåga att absorbera energi. När man ser en markant sänkning har man hittat den sk omslagstemperaturen.
Detta omslag från segt till sprött beteende är beroende av legeringens innehåll och sker ofta vid
ca -30 till 0°C, så det behöver inte vara extremt kallt. Vissa legeringsämnen, höjer omslagstemperaturen i järn (stål), medan andra sänker den.
Det finns flera olika möjliga sätt att bestämma omslagstemperaturen genom. Ett sätt är att göra provstavar (Charpy-V) av materialet i fråga, som sedan slås av med en pendelhejare. Man mäter då hur mycket av pendelns lägesenergi före slaget, som finns kvar efter slaget. Den energi som gått förlorad är ett mått på materialets förmåga att absorbera energi. När man ser en markant sänkning har man hittat den sk omslagstemperaturen.
Detta tycker jag är den rimligaste förklaringen hittills, men dock ser jag ingen rationell förklaring till varför verkstadsindustrijapanerna skulle kyla skruvar.Danne78 skrev:
OK att kyla axeln när man monterar ett greppförband, men kyla skruvar för ett skruvförband på ett högt automatiserat verkstadsproduktionsband, det tror jag inte ett dugg på. Det gör bara osäkerheten större för vilken förspänningen man får på skruvförbandet, då temperatur och tid blir parametrar att hålla koll på också.
"Its make no sense"
Ja i mitt lilla test så räckte ju -50 bra för att skruven skulle knäppa av ganska omgående så -200 lär få den att ramla i småbitar misstänker jag
Ska se om jag hittar något bygge att kolla närmre på här nere. Problemet är språket, japanerna pratar väldigt sällan engelska så det blir svårt att fråga.
Kommer således att hålla utkik efter kyllådor med pilsner och skruv...
Kommer således att hålla utkik efter kyllådor med pilsner och skruv...
Kan du filma när du och en japansk tolk glider in på ett bygge och frågar varför de kyler sina skruvar? Det skulle jag vilja se Speciellt om Tallmilan har hittat på det!!StyrmanBerg skrev:
Why do you cool down your bolts and screws with that refrigerator? Wouldn't it be better to use it for beer instead?
blir på japanska (enligt babelfish):
なぜその冷却装置が付いているあなたのボルトそしてねじを冷却するか。 ビールのためにそれを代りに使用することはよくないか。
Vet inte hur man uttalar det, men du kan väl skriva ut det och räcka dem lappen?
blir på japanska (enligt babelfish):
なぜその冷却装置が付いているあなたのボルトそしてねじを冷却するか。 ビールのためにそれを代りに使用することはよくないか。
Vet inte hur man uttalar det, men du kan väl skriva ut det och räcka dem lappen?