Vikten lär inte vara ett problem. Och står de inbyggda i en nisch lär det vara någon risk att den översta enheten skall ramla ner heller.
Tänk på hur du placerar vägguttagen. Jag har byggt en nisch till mitt kylskåp där vägguttaget sitter för högt upp. Står kylskåpet på golvet framför nischen når inte sladden upp till vägguttaget. Man måste hålla kylskåpet upplyft och sätta i kontakten innan man ställer in det på hyllan. Det hade jag sluppit om vägguttaget suttit längre ner.
Tänk på hur du placerar vägguttagen. Jag har byggt en nisch till mitt kylskåp där vägguttaget sitter för högt upp. Står kylskåpet på golvet framför nischen når inte sladden upp till vägguttaget. Man måste hålla kylskåpet upplyft och sätta i kontakten innan man ställer in det på hyllan. Det hade jag sluppit om vägguttaget suttit längre ner.
Kompressorn sitter lägst. all rinner tillbaka nedåt.A Avemo skrev:
Förångaren har inget övertryck för då skulle du inte få nån förångning -se allmänna gaslagen
Kondensationstempen / trycket bestäms av strypningen som i detta fall är kapillärröret
Man kan inte ha en combo kyl / frys i ett garage!
Det som händer är att när omgivnings temperaturen som tidigare nämnts går under 16°C så behöver kompressorn gå mindre för att hålla ölen kall, men då ökar tempen i frysdelen.
Efter JUL / Nyår då tempen är perfekt för öl i hela garaget har du bara några minusgrader i frysdelen ( -3-10°C)
Det som händer är att när omgivnings temperaturen som tidigare nämnts går under 16°C så behöver kompressorn gå mindre för att hålla ölen kall, men då ökar tempen i frysdelen.
Efter JUL / Nyår då tempen är perfekt för öl i hela garaget har du bara några minusgrader i frysdelen ( -3-10°C)
Förångaren kanske inte har ett övertryck, men den har ett absoluttryck. Det trycket bestäms av flödet genom kompressorn, strypningen och temperaturen i frysen. Och jag hävdar att det är samma i hela förångaren och inte påverkas av rumstemperaturen.electroluxaren skrev:
Trycket i kondensorn bestäms av flödet genom kompressorn, strypningen och temperaturen i rummet. Alltså sjunker kondensationstempen / trycket vid lägre rumstemperatur.
Om det skall uppkomma onormala driftsituationer där vätska kommer in i kompressorn måste det väl vara genom ändring av förhållandena i förångaren och inte kondensorn? Det kan väl inte rinna vätska mot flödet från kondensorn tillbaka till kompressorn?
Jag är säker på att det finns orsaker för att tillverkarna anger en lägsta drifttemperatur, men jag kan inte få ihop att det skulle ha med själva kylprocessen att göra.
Angående besvären med att få dit stickproppen , är en klassiker i dag , fabrikanterna har snålat på sladdens längd , är det bakstycke på överskåpet så brukar el-gubben borra hål för uttaget ,A Avemo skrev:
annars knyt ett snöre vid stickproppen , peta in snöret bakom i skåpet , knuffa in skåpet dra lite i snöret , vips så har du stickproppen i handen , glöm inte ankra snöret i överskåpet till nästa gång
Jag kan göra ett försök att förklara vad som händer händer med en vanlig vitvara (kyl/frys/kyl-frys) vid för kalla omgivningstemperaturer. Som många förstått så blir temperaturen i frysen inte bra om inte kylen kallar på mer kyla. Gäller då ex kyl-frysar som endast styrs av en kyltermostat.
Ang. det som sägs att kompressorer kan få vätskeslag vid för låg omgivningstemperatur är helt korrekt. I en kylkrets så har man på utgången från kompressorn ett hetgasrör som leder till kondensorn. Här passerar i normala förhållanden gas med högt tryck, i kondensorn så kondenseras gasen till vätska. MEN i en kylkrets av denna typ får inte gasen kondenseras för bra, för då kommer vi att få en vätska med för hög densitet (vätskan har för låg gashalt). Det blir alltså för bra underkylning. Om man då har ett enkelt kapillärrör (vilket det är i en hushållsprodukt) så kan man inte reglera massflödet som passerar in i förångaren. Det kommer flöda in vätska där som har för hög densitet (alltså för lite gashalt). Det medför att förångaren inte kommer att klara av att förånga all vätska till gas (pga för snålt tilltagen förångare). Då kommer vätskan att passera igenom och när det sker så orsakar det vätskeslag hos kompressorn och den kommer tillslut att gå sönder.
Anledningen till att äldre produkter klarade av detta bättre är att dem inte har lika bra energiklassningar och är inte lika hårt pris pressade. Man kunde ha en högre överhettning för att man behövde inte plocka ut maxeffekt från de komponenter man hade, till skillnad från dagen underdimensionerade komponenter man sätter spara pengar och spara på miljon.
Hoppas att det gav lite klarhet!
Ang. det som sägs att kompressorer kan få vätskeslag vid för låg omgivningstemperatur är helt korrekt. I en kylkrets så har man på utgången från kompressorn ett hetgasrör som leder till kondensorn. Här passerar i normala förhållanden gas med högt tryck, i kondensorn så kondenseras gasen till vätska. MEN i en kylkrets av denna typ får inte gasen kondenseras för bra, för då kommer vi att få en vätska med för hög densitet (vätskan har för låg gashalt). Det blir alltså för bra underkylning. Om man då har ett enkelt kapillärrör (vilket det är i en hushållsprodukt) så kan man inte reglera massflödet som passerar in i förångaren. Det kommer flöda in vätska där som har för hög densitet (alltså för lite gashalt). Det medför att förångaren inte kommer att klara av att förånga all vätska till gas (pga för snålt tilltagen förångare). Då kommer vätskan att passera igenom och när det sker så orsakar det vätskeslag hos kompressorn och den kommer tillslut att gå sönder.
Anledningen till att äldre produkter klarade av detta bättre är att dem inte har lika bra energiklassningar och är inte lika hårt pris pressade. Man kunde ha en högre överhettning för att man behövde inte plocka ut maxeffekt från de komponenter man hade, till skillnad från dagen underdimensionerade komponenter man sätter spara pengar och spara på miljon.
Hoppas att det gav lite klarhet!
Hej,
Är nu i färd med att installera nya kylen och frysen. Jag har lindat 1.3m självreglerande värmekabel (Kima K2) runt kompressorn på frysen. Kabeln utvecklar max 15W värme och stängs av helt med en termostat. Det är alltså en ganska modest uppvärmning.
Vill nu höra om denna lösning är ok för drift under 10 grader (lägsta temp för drift enligt tillverkaren). Tanken är alltså att kabeln ska värma kompressorn under vinterhalvåret (ingen grundvärme i huset) och vara helt avstängd under sommarhalvåret. Det är inte driftsatt än.
EDIT. Ska kanske tillägga att tanken också är att värmen stiger och värmer en del av kondensorn/baksidan.
Är nu i färd med att installera nya kylen och frysen. Jag har lindat 1.3m självreglerande värmekabel (Kima K2) runt kompressorn på frysen. Kabeln utvecklar max 15W värme och stängs av helt med en termostat. Det är alltså en ganska modest uppvärmning.
Vill nu höra om denna lösning är ok för drift under 10 grader (lägsta temp för drift enligt tillverkaren). Tanken är alltså att kabeln ska värma kompressorn under vinterhalvåret (ingen grundvärme i huset) och vara helt avstängd under sommarhalvåret. Det är inte driftsatt än.
EDIT. Ska kanske tillägga att tanken också är att värmen stiger och värmer en del av kondensorn/baksidan.
Redigerat:
Har du synlig kondensor på dessa skåp?
Vad är det för klimatklass på skåpen?
Att värma kompressorn har ingen betydelse så länge omgivningstemperaturen är högre än innuti.
Gasen hamnar alltid på det kallaste stället.
Det viktiga är att få upp förångningen så att det blir tryck till kappilärröret och att vätskan verkligen kan förångas, det är detta tryck som är helt avgörande för hur kallt du kan få.
Möjligtvis kan spillvärmen från värmekablen bidra till att baksidan blir så varm att trycket ökar.
Kan man öka sugtrycket funkar det med tex kaskadkoppla två kompressorer eller överfylla systemet eller ...
Vad är det för klimatklass på skåpen?
Att värma kompressorn har ingen betydelse så länge omgivningstemperaturen är högre än innuti.
Gasen hamnar alltid på det kallaste stället.
Det viktiga är att få upp förångningen så att det blir tryck till kappilärröret och att vätskan verkligen kan förångas, det är detta tryck som är helt avgörande för hur kallt du kan få.
Möjligtvis kan spillvärmen från värmekablen bidra till att baksidan blir så varm att trycket ökar.
Kan man öka sugtrycket funkar det med tex kaskadkoppla två kompressorer eller överfylla systemet eller ...
För egen del skulle jag prova utan speciella åtgärder. Om du vill åtgärda det potentiella problemet med att köldmediet kyls för mycket och orsakar vätska i kompressorn så tror jag mer på ditt första förslag med en frostvakt.
Klimatklass SN (+10 - +32 grader enligt bruksanvisningen). Både kyl och frys har synlig kondensor. Tanken är just att överskottsvärmen från dels värmekabel plus frysens kondensor ska stiga uppåt värma upp kylens baksida/kondensor.electroluxaren skrev:
Vad är problemet?
Har ni ingen grund-värme i huset?
Frysen klarar sig ner till -18 sen stannar kompressorn. Behövs inte mer.
Det är värre med kylen, går temperaturen under 0 grader fryser maten, men skåpet klarar sig.
När jag jobbade på Findus hade vi frysboxen som stod i frysrum för att få -50 samt -70 grader för test av bevarande av näring vid låga temperaturer.
Har ni ingen grund-värme i huset?
Frysen klarar sig ner till -18 sen stannar kompressorn. Behövs inte mer.
Det är värre med kylen, går temperaturen under 0 grader fryser maten, men skåpet klarar sig.
När jag jobbade på Findus hade vi frysboxen som stod i frysrum för att få -50 samt -70 grader för test av bevarande av näring vid låga temperaturer.
Redigerat:
@Leif i Skåne problemet är ganska väl beskrivet i inlägg 36. Den primitiva konstruktionen av kylskåp och frysar med kapillärrör för trycksänkning av det flytande köldmediet kan medföra att det fungerar dåligt om det är kallt i rummet så att det riskerar att komma in köldmedium i vätskeform in i kompressorn. För egen del skulle jag satsa på att det nog går bra i alla fall.