Presumtionshyra.D daVinci skrev:
Ok. Förklara då för mig varför jag kan hitta 100 exempel där du har två fastigheter på samma gata i Stockholm. Mao samma adress. De har samma belåningsgrad och samma avgift. Ena är byggd 1980 och har stor hiss och garage i källaren. Den andra är byggd 1890 och har sthlmshiss och saknar garage.
En nyrenoverad lägenhet i fastigheten byggd 1890 kostar alltid mellan 40-80% mer än i fastigheten byggd 1980.
Folk älskar sekelskifte och är beredda att betala mycket mer för dessa helt oaktat adress.
Vilket jag förstår. Husen byggda 1980 är smått deprimerande med små fönster utan spröjs och kanske 2.3m takhöjd. Allt skriker budget i byggnaden.
Husen byggda 1890 har vackra jättefönster med stora ljusinsläpp, 3,3m i takhöjd, vackra plankgolv, stuckaturer osv
Byggbranschen har ju gjort en tvärnit och många planerade bostadsprojekt nästa år har lagts på is tillsvidare.
Mindre bostäder byggs = efterfrågan på befintligt bostäder ökar = priserna stiger
Sen blir det nog inte samma rally som för ett par år sen
Mindre bostäder byggs = efterfrågan på befintligt bostäder ökar = priserna stiger
Sen blir det nog inte samma rally som för ett par år sen
Allt 😉 3 mkr i möjlig insats, kommun med höga bostadspriser, hög ränta, låg värdeökning på hus, hög värdeökning på börsen, inkludera amortering som en kostnad och slutligen att du jämför ett nyrenoverat radhus med samma läge och yta som huset (bara mindre tomt) till 60% av huspriset.Clarken37 skrev:
Jämförelsen med en stor hyresrätt i centrala Stockholm med 12 kkr i hyra haltar också eftersom den antagligen kostar en stor del av de 3 miljonerna.
Frågan är absolut intressant men känns lite tillrättalagd med de antagande du gör🙂
/Krille
Förändrar inget. Den skall godkännas av HGF och säger HGF nej blir det inget bygge.Clarken37 skrev:
Man ser i dagens tidning att Älvsbyhus har tomt i orderboken och nu bara har levt på gamla beställningar. Inget förvånande.
Blir konkurser och arbetslöshet tills betalviljan stiger.
Som jag skrev så finns det modenycker. Och sekelskifte är en sådan i Stockholm.Clarken37 skrev:
Men utanför får du sådan som du kan ta på kortet.
I mitt vuxna liv har jag bott ganska mycket i hus byggda ca 1980. Jag föredrar sådana.Clarken37 skrev:
Kommer jag in i en sekelskiftesbostad blir jag deprimerad och vill bara ut därifrån.
Men jag är ganska resistent mot modenycker och låter mig inte styras av pöbeln.
Det är ju såklart en fråga om vad man värderar. Jag har hellre trädgård, plats för projekt och kort pendlingstid till jobbet än att känna att jag måste fly ut på landet eller utomlands för att trivasClarken37 skrev:
Ok håller med. Det som gör kalkylen lite galen är diffen mellan radhus och villa i Stockholms alla bättre områden är så pass stor som den är.K Krille4 skrev:
Det är verkligen så att ett radhus med samma renoveringsgrad som en villa och samma antal kvm kostar runt 60% av villan. Har inte nagelfart hur det ser ut i andra kommuner men i Stockholm är kvm-priset på radhus brutalt lågt jämfört med villa och även större brf.
En större brf i trevligt hus i de bästa förorterna går loss på någon miljon mer än radhusen om den är typ 120 kvm och sen 8-10k i avgift på det
Ok. För min del spelar det ingen roll vart jag bor i Sverige. Att inte kunna åka till värmen under den vedervärdiga mörkerperioden är tortyr för mig. Men alla är olikaS Staffan-N skrev:Det är ju såklart en fråga om vad man värderar. Jag har hellre trädgård, plats för projekt och kort pendlingstid till jobbet än att känna att jag måste fly ut på landet eller utomlands för att trivas
Jag har väl egentligen inga projekt att tala om. Ser ett värde i att bo i hus för barnens skull. Hade jag varit barnlös hade jag aldrig köpt villa. Det hade blivit brf i stan och hus i skärgården på sommarhalvåret. Det bästa av två världar
Bruksvärdessystemet är sjukt då det inte tar hänsyn till läge. Den i särklass viktigaste komponenten när det gäller bostäder.D daVinci skrev:
Det är som sagt som att det fanns en lag som säger att Operakällaren måste ha samma priser som pizzerian i Bredäng.
Sekelskifte har alltid varit mycket hett i Sthlm kontra nya hus.
Önskar att jag höll med dig. Då hade jag kunnat hitta objekt på bästa adress i innerstan för 80k per kvm istället för 130 och uppåt.
Man kan nog konstatera att din ”fråga” är befogad och att ha en villa som investering är rätt så dålig generellt om man inte ser andra mervärden, som att få bo i denClarken37 skrev:
. Men det har å andra sidan över tid varit en trygg investering, vilket jag tror det kommer vara även i framtiden om man har marginaler att betala en hög ränta utan att tvingas sälja vid fel tillfälle.Men rent generellt tror jag även att en fastighet med mindre undehåll är bättre. Tex mark på rätt ställe där man inte måste måla om, laga bergvärmepump mm.
Mellan 2000-2022 så var en villa ett säkert kort. Man visste mer eller mindre att den skulle stiga i värde realt över lite tid med något enstaka år som undantag.P PHPersson skrev:Man kan nog konstatera att din ”fråga” är befogad och att ha en villa som investering är rätt så dålig generellt om man inte ser andra mervärden, som att få bo i den
Men rent generellt tror jag även att en fastighet med mindre undehåll är bättre. Tex mark på rätt ställe där man inte måste måla om, laga bergvärmepump mm.
2000-2010 var räntorna högre än 2010-2022 men priserna också mycket lägre.
Det kändes mao rätt safe att belåna sig högt och köpa villa. Trivdes man inte var det bara att sälja till MINST samma pris som man köpte för.
Så är det inte längre och frågan är om det kommer bli det igen i någon form av närtid. Nu känns en villa snarare som en stor risk som man absolut inte ska ge sig på om det inte är livets stora dröm som trumfar precis allt annat.
Samma princip gäller i viss mån för brfer men där tror jag ändå det är betydligt mer lättsålt så länge man har rätt adress, hustyp, skuldfri förening som äger marken osv.
Som sagt, jag tror inte man skall snöa in för mycket på detta med att se bostaden som en investering.Clarken37 skrev:
Det mest avgörande är egentligen när man kliver på tåget, men det verkar å andra sidan, ironiskt nog, ofta vara de som kliver på som funderar minst på den långsiktigt ekonomiska aspekten. Byter man sedan bostad köper och säljer man på samma marknad, och då är värdeutveckligen av mindre betydelse.
Mnja de som tappat sin insats håller nog inte med om det.C cpalm skrev:
Ska man inte se bostaden som en investering är ju det bästa att köpa det med den lägsta nivå du kan acceptera i princip. Så får du mycket mer pengar över till annat. När bostadspriserna ökade galet däremot var ju alla som inte maxbelånade sig losers
Så klart, men min poäng är som sagt att det har som allra störst betydelse när man köper sin första bostad.Clarken37 skrev:
Sen har jag ju också tjatat lite om bruksvärdet. Om nu halva livet passerat innan det där köptillfället infinner sig kan man förlorat avsevärda "värden" i livskvalitet. Givetvis beroende på hur man värderar den aspekten av bostaden. Trivs man i ett billigt kyffe ligger det så klart närmare tillhands att man ser ett eventuellt villaköp som en ren finansiell investering.
Med stor sannolikhet ja, i expansiva och attraktiva områden.
Befolkningen ökar med ökad urbanisering.
Det finns inga eller väldigt få (attraktiva) tomter att bygga nytt på.
Redan brist på bostäder.
Nyproducerade HR och BR oproportionerligt dyra.
Detta gör att befintliga hus stiger i värde när tillgången är mindre än efterfrågan. Även rivningsobjekt blir väldigt attraktiva.
Befolkningen ökar med ökad urbanisering.
Det finns inga eller väldigt få (attraktiva) tomter att bygga nytt på.
Redan brist på bostäder.
Nyproducerade HR och BR oproportionerligt dyra.
Detta gör att befintliga hus stiger i värde när tillgången är mindre än efterfrågan. Även rivningsobjekt blir väldigt attraktiva.