25 386 läst · 83 svar
25k läst
83 svar
Köpa lite (>2ha) skogsmark. Möjligt? Värt det?
Skulle du ha möjlighet att till exempel ta ett påhugg i Norge över vintern? Se det som att du övervintrar krisen där?
Nästa år den här tiden har vi med största sannolikhet ett coronavaccin och ekonomin är på bättringsvägen.
Annars så går det bra att bo utan varmvatten och WC om man är arbetslös. Däremot blir det jäkligt tungrott på gränsen till omöjligt när man har heltidsarbete. Hur tror du vintern ser ut? Långtidsarbetslöshet? Går det att hyra ut lägenheten i stan åt studerande över vintern medan du bor primitivt? Går det att få provisorisk inkvartering någonstans om arbetet återkommer innan de studerande har flyttat?
Jag bara försöker hitta på förslag att reda ut. Det du har är för bra för att säljas.
Nästa år den här tiden har vi med största sannolikhet ett coronavaccin och ekonomin är på bättringsvägen.
Annars så går det bra att bo utan varmvatten och WC om man är arbetslös. Däremot blir det jäkligt tungrott på gränsen till omöjligt när man har heltidsarbete. Hur tror du vintern ser ut? Långtidsarbetslöshet? Går det att hyra ut lägenheten i stan åt studerande över vintern medan du bor primitivt? Går det att få provisorisk inkvartering någonstans om arbetet återkommer innan de studerande har flyttat?
Jag bara försöker hitta på förslag att reda ut. Det du har är för bra för att säljas.
Självklart utreder jag alla tänkbara möjligheter, även de du här föreslår. Att sälja är sista utvägen. Fråga: Varför tycker du att det jag har är så bra? Du vet ju inget om fastigheten ifråga...H heimlaga skrev:Skulle du ha möjlighet att till exempel ta ett påhugg i Norge över vintern? Se det som att du övervintrar krisen där?
Nästa år den här tiden har vi med största sannolikhet ett coronavaccin och ekonomin är på bättringsvägen.
Annars så går det bra att bo utan varmvatten och WC om man är arbetslös. Däremot blir det jäkligt tungrott på gränsen till omöjligt när man har heltidsarbete. Hur tror du vintern ser ut? Långtidsarbetslöshet? Går det att hyra ut lägenheten i stan åt studerande över vintern medan du bor primitivt? Går det att få provisorisk inkvartering någonstans om arbetet återkommer innan de studerande har flyttat?
Jag bara försöker hitta på förslag att reda ut. Det du har är för bra för att säljas.
För att jag vet av egen erfarenhet hur illa det var att inte ha någon egen skog. Skulle inte vilja hamna i det läget igen.
Att ha sin hushållsskog och sin bostad i ett sammanhängande skifte är en annan stor fördel. Som jag förstod det har du en sådan fastighet.
Sedan har vi ju det där tokiga klyvningsförbudet som ni har i Sverige med åtföljande brist på fastigheter med hus och tomt och husbehovsskog...........
Ja....det är så jag uppfattar läget.
Att ha sin hushållsskog och sin bostad i ett sammanhängande skifte är en annan stor fördel. Som jag förstod det har du en sådan fastighet.
Sedan har vi ju det där tokiga klyvningsförbudet som ni har i Sverige med åtföljande brist på fastigheter med hus och tomt och husbehovsskog...........
Ja....det är så jag uppfattar läget.
Marken är uppdelad i 2 lotter, "trädgårdstomten" är på ca 3000 kvm och på andra sidan vägen är "skogstomten" om ca 3,6 ha. Perfekt, egentligen... men så har grannen fällt 16 av mina träd och dumpat timret och riset kvar på min mark. Jag begärde ersättning och nu "erbjuder" de mig 56 kr/träd dvs 896 kr. De hänvisar till något dokument från LM.H heimlaga skrev:För att jag vet av egen erfarenhet hur illa det var att inte ha någon egen skog. Skulle inte vilja hamna i det läget igen.
Att ha sin hushållsskog och sin bostad i ett sammanhängande skifte är en annan stor fördel. Som jag förstod det har du en sådan fastighet.
Sedan har vi ju det där tokiga klyvningsförbudet som ni har i Sverige med åtföljande brist på fastigheter med hus och tomt och husbehovsskog...........
Ja....det är så jag uppfattar läget.
Är ju en helt annan fråga men du kanske har lite tankar kring detta?
Det låter som en helt perfekt fastighet att vara rädd om.
-Har man egen skog kan man hugga när man hinner och orkar i stället för att hålla på från första gryningen tills det är kolmörkt igen alla lediga dagar i tre månader och hela vintersemestern när ved finns att får på rot billigt för att sedan inte få tag på mer under de följande två vintrarna.
-Eget virke som man kan få sågat till plankor och bräder på någon bysåg sparar väldigt mycket pengar när man bygger och renoverar. Dessutom innebär det att man har fri tillgång på alla slags specialkvaliteter och specialdimensioner som inte finns att köpas för pengar om man inte specialbeställer. Fast den delen förutsätter ju att skogen är fullstor stockskog som inte har kalhuggits på 100 år minst.
Fast även yngre skog kan ge gran slanor till stängsel och andra byggnationer som hör ihop med trädgårdsodling och rönnkäppar till räfstinnar och slanka ungbjörkar och underväxta granar till skaft på olika redskap och många andra slags material och ämnen. Absolut nödvändiga råvaror för alla som har litet självhushåll som extraknäck.
-Sedan är det ju en effektiv terapi att ta till varje gång då man riskerar härdsmälta i hjärnan så tar man yxan och går till skogs och röjer litet buskar eller kvistar upp något vindfälle till ved. Inte särskilt effektivt som skogsbruk betraktat men som psykvård betraktat tror jag inte att någon annan terapiform ger så mycket hjälp i förhållande till tid och vårdkostnad.
Gällande grannens huggande:
Det beror ju helt på vad sorts träd det är och i vilket sammanhang.
Gäller dokumentet från lantmäteriet något utfallsdike eller någon körväg som grannen har rätt att underhålla och där träden kom i vägen för underhållet?
Eller tog han dem mitt ur skogen?
-Har man egen skog kan man hugga när man hinner och orkar i stället för att hålla på från första gryningen tills det är kolmörkt igen alla lediga dagar i tre månader och hela vintersemestern när ved finns att får på rot billigt för att sedan inte få tag på mer under de följande två vintrarna.
-Eget virke som man kan få sågat till plankor och bräder på någon bysåg sparar väldigt mycket pengar när man bygger och renoverar. Dessutom innebär det att man har fri tillgång på alla slags specialkvaliteter och specialdimensioner som inte finns att köpas för pengar om man inte specialbeställer. Fast den delen förutsätter ju att skogen är fullstor stockskog som inte har kalhuggits på 100 år minst.
Fast även yngre skog kan ge gran slanor till stängsel och andra byggnationer som hör ihop med trädgårdsodling och rönnkäppar till räfstinnar och slanka ungbjörkar och underväxta granar till skaft på olika redskap och många andra slags material och ämnen. Absolut nödvändiga råvaror för alla som har litet självhushåll som extraknäck.
-Sedan är det ju en effektiv terapi att ta till varje gång då man riskerar härdsmälta i hjärnan så tar man yxan och går till skogs och röjer litet buskar eller kvistar upp något vindfälle till ved. Inte särskilt effektivt som skogsbruk betraktat men som psykvård betraktat tror jag inte att någon annan terapiform ger så mycket hjälp i förhållande till tid och vårdkostnad.
Gällande grannens huggande:
Det beror ju helt på vad sorts träd det är och i vilket sammanhang.
Gäller dokumentet från lantmäteriet något utfallsdike eller någon körväg som grannen har rätt att underhålla och där träden kom i vägen för underhållet?
Eller tog han dem mitt ur skogen?
Redigerat:
Det var bara för att vidga egna tomten tror jag. Det är lite komplicerat. Alldeles oavsett så går man inte å sta och fäller 16 lövträd på tillväxt på grannens mark. 56 / träd är en skymf.H heimlaga skrev:Det låter som en helt perfekt fastighet att vara rädd om.
-Har man egen skog kan man hugga när man hinner och orkar i stället för att hålla på från första gryningen tills det är kolmörkt igen alla lediga dagar i tre månader och hela vintersemestern när ved finns att får på rot billigt för att sedan inte få tag på mer under de följande två vintrarna.
-Eget virke som man kan få sågat till plankor och bräder på någon bysåg sparar väldigt mycket pengar när man bygger och renoverar. Dessutom innebär det att man har fri tillgång på alla slags specialkvaliteter och specialdimensioner som inte finns att köpas för pengar om man inte specialbeställer. Fast den delen förutsätter ju att skogen är fullstor stockskog som inte har kalhuggits på 100 år minst.
Fast även yngre skog kan ge gran slanor till stängsel och andra byggnationer som hör ihop med trädgårdsodling och rönnkäppar till räfstinnar och slanka ungbjörkar och underväxta granar till skaft på olika redskap och många andra slags material och ämnen. Absolut nödvändiga råvaror för alla som har litet självhushåll som extraknäck.
-Sedan är det ju en effektiv terapi att ta till varje gång då man riskerar härdsmälta i hjärnan så tar man yxan och går till skogs och röjer litet buskar eller kvistar upp något vindfälle till ved. Inte särskilt effektivt som skogsbruk betraktat men som psykvård betraktat tror jag inte att någon annan terapiform ger så mycket hjälp i förhållande till tid och vårdkostnad.
Gällande grannens huggande:
Det beror ju helt på vad sorts träd det är och i vilket sammanhang.
Gäller dokumentet från lantmäteriet något utfallsdike eller någon körväg som grannen har rätt att underhålla och där träden kom i vägen för underhållet?
Eller tog han dem mitt ur skogen?
Fäller du olovligen tex en "jul"gran på en närliggande grannes lilla mark kostar det 2000/gran i vite.
Det är inte förbjudet att lägga mark för virke och ved för husbehov till en bostadsfastighet.H heimlaga skrev:
En gång i tiden var det tillåtet att klyva fastigheter så att varje område delades på längden i ett antal remsor för smala att hålla reda på och det gjordes i stor utsträckning (för att slippa kosta på ordentlig värdering). När fastigheterna blev så små och olämpligt utformade att det inte längre lönade sig att kosta på lantmäteriförrättning fortsatte folk med sämjedelningar. Fastigheter blev så olönsamma att man inte brydde sig om att dela upp dem i arvskiften och i bland togs de inte ens upp i bouppteckningarna. Till slut blev det ohållbart och det stoppades. Sedan sattes stora insatser in för att reda ut ägandeförhållandena i äganderättsutrednings-och legaliseringsförrättningar. Därefter arbetade man med omarronderingar eller frivilliga markbyten för att få lantbruket att fungera. Det offentliga har subventionerat detta i stor utsträckning, värnar om den ordning och reda som har uppnåtts och vill ej släppa loss igen.
Låter svinaktigt. Naturligtvis skall du ha mera ersättning än så.B Björkbyns Anna skrev:
Någon skogsjuridikkunnig borde kunna svara på vad som är gängse ersättningsnivå men om man högg virket vitt i sommaren och lät det ligga är det sannolikt förstört och skall ersättas fullt ut inklusive förlorad framtida tillväxt.
Det anser jag med så jag sitter och gräver i gamla rättsfall. Jag tror inte att begrepp som bonitet och ersättningsnivåer enligt LM är tillämpliga då detta ju gäller en skogstomt tillhörigt en småhusenhet och inte ett kommersiellt, större skogsbruk.H heimlaga skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 609 inlägg
Jag skulle säga att det är virkesvärdet och nyplantering du kan få betalt för och någon minimal intrångsersättning. Framtida tillväxt verkar orimligt, det är ju inte som om det inte går att sätta nya plantor.
Det är möjligt men endast 56 kr/träd är alldeles för dålig ersättning. Träden hade en diameter på 15-25 cm. Allt styckades upp och lämnades dessutom kvar på min mark och har legat så det senaste året...Nötegårdsgubben skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 609 inlägg
Ja, jag säger inte att det är rimlig ersättning, bara hur man normalt beräknar sådant.
Sen är det ju mycket konstigt att de lämnat kvar virket. Om de av misstag avverkat även på din mark borde de väl rimligen sålt av det med, och sen ersatt dig för värdet av det de tagit. Eller blev de påkomna innan de var klara och lämnade tillbaka det som var ditt?
Men det spelar väl kanske inte så stor roll. Håller med om att 56 kr/träd känns för lite.
Sen är det ju mycket konstigt att de lämnat kvar virket. Om de av misstag avverkat även på din mark borde de väl rimligen sålt av det med, och sen ersatt dig för värdet av det de tagit. Eller blev de påkomna innan de var klara och lämnade tillbaka det som var ditt?
Men det spelar väl kanske inte så stor roll. Håller med om att 56 kr/träd känns för lite.
Grannfastigheten har ett hyreshus med lägenheter. De har uppenbarligen velat utöka sin "tomt" på bekostnad av min. Troligt att de trott att skogen varit nån allmänning och att ingen skulle bry sig om de "röjde upp" lite. Sen kanske de kom på att de råkat fälla MINA träd och därför bara låtit stockar och ris ligga i högar på marken. Det är ju olaga intrång och skadegörelse, som exempel. Jag kan ju polisanmäla och dra dem inför rätta, sannolikt vinner jag målet och de blir dömda till böter och att betala skadestånd. Och troligen även betala mina rättegångskostnader m.m. I slutändan är det kostsamt. Även i tid och energi mätt... Jag tycker att en rimlig ersättning borde ligga på ca 15.000 kr men de erbjuder som sagt mig 896 kr totalt. En provocerande låg ersättningsnivå som jag verkligen inte tänker acceptera, så nu får det bli kohandel och kompromissande. Funkar inte det, blir det rättsprocess.Nötegårdsgubben skrev:Ja, jag säger inte att det är rimlig ersättning, bara hur man normalt beräknar sådant.
Sen är det ju mycket konstigt att de lämnat kvar virket. Om de av misstag avverkat även på din mark borde de väl rimligen sålt av det med, och sen ersatt dig för värdet av det de tagit. Eller blev de påkomna innan de var klara och lämnade tillbaka det som var ditt?
Men det spelar väl kanske inte så stor roll. Håller med om att 56 kr/träd känns för lite.
Naturligtvis är det orimligt att bara ersätta virkesvärdet för träd som inte var avverkningsmogna. (Lika orimligt som att stjäla alla kart från en äppelodling och bara ersätta värdet av dessa sura omogna frukter.)
Antag att värdtidpunkten är då avverkningen gjordes. Det som ska ersättas är naturligtvis nuvärdet av marken med beståndet som fanns omedelbart före avverkningen minus nuvärdet av kalmarken omedelbart efter avverkningen. Sedan ränta enligt räntelagen från värdetidpunkten till dess betalning sker. Samt dina omkostnader för värdering m.m..
Antag att värdtidpunkten är då avverkningen gjordes. Det som ska ersättas är naturligtvis nuvärdet av marken med beståndet som fanns omedelbart före avverkningen minus nuvärdet av kalmarken omedelbart efter avverkningen. Sedan ränta enligt räntelagen från värdetidpunkten till dess betalning sker. Samt dina omkostnader för värdering m.m..
Det är dock svårt att avgöra värdet utan en värdering och en sådan lär väl vara kostsam. Jag får kontakta en skogmästare i trakten och höra mig för, antar jag... För det finns ingen tidigare värdering att utgå ifrån eftersom jag köpte fastigheten inkl denna mark genom en privat uppgörelse, den var aldrig ute till försäljning rent publikt.C civilingenjören skrev:Naturligtvis är det orimligt att bara ersätta virkesvärdet för träd som inte var avverkningsmogna. (Lika orimligt som att stjäla alla kart från en äppelodling och bara ersätta värdet av dessa sura omogna frukter.)
Antag att värdtidpunkten är då avverkningen gjordes. Det som ska ersättas är naturligtvis nuvärdet av marken med beståndet som fanns omedelbart före avverkningen minus nuvärdet av kalmarken omedelbart efter avverkningen. Sedan ränta enligt räntelagen från värdetidpunkten till dess betalning sker. Samt dina omkostnader för värdering m.m..