1 16386 skrev:
Gahh jag läste TS som ett av syskonen inte som syskonbarn. Tack för korrigerandet.
1 16386 skrev:
Renoveringsnovis
· Stockholm
· 645 inlägg
Nu har frågan om arv besvarats, men det vore bra om någon kan beskriva de skattemässiga konsekvenserna också!
Om din dotter vid din död hävdar att mopeden är förtida arv (vilket det är) så skall hon kompenseras för det. Nu blir väl en moped inget problem men om det gäller lite större summor då bör du skriva gåvobrev eller testamente som klargör att det inte är förtida arv. Fast enklast är ju att vara rättvis mot barnen och ge dom liks mycketStoffe69 skrev:
Läs tråden igen. Fastern har inga egna barn. Hon kan således skänka allt hon äger och har utan att någon kan kräva någonting. Hennes närmast anhöriga har rätt att ärva men det är helt enkelt på det som finns kvar i dödsboet.D Dr Jumping Jack skrev:
Säljer man under taxeringsvärdet till en anhörig så räknas det som en gåva. Gåvor är skattefria. Mottagaren övertar fasterns skattemässiga situation så om han säljer får han betsla skatt i förhållande till inköpsvärdet (330 000?) +renoveringskostnader och försäljningsvärdet.
Nu förstår jag inte vad du menar. Jag svarade på vad förtida arv är, jag har inte diskuterat fastern. Läs inlägget jag svarade på.Silver78 skrev:
Om någon fortfarande är nyfiken på hur arvet efter en barnlös faster ska fördelas så får alltså varje syskon en sjättedel var, även de avlidna. Det innebär att om några av syskonen är avlidna får dennes barn dela på den lotten. Så om avlidet syskon 1 har två barn får dessa 1/12 var. Syskon 2 har 3 barn, dessa får då 1/18 var.
Har koll på detta eftersom min far är ensamt barn till en avliden far och därför fått ärva hela sin fars lott från en massa avlidna barnlösa fastrar och gammelfastrar, vilket stack i ögonen på de kusiner som var 4-5 stycken.
Här har man tydligen tillfrågat levande syskon och några av syskonbarnen om huset och de verkar vara okej med det, vilket gör risken för framtida familjefejder liten.
Dock bör man ändå se till att betal antingen inköpsvärdet eller taxeringsvärdet, för att minska risken för framtida skattesmällar.
Har koll på detta eftersom min far är ensamt barn till en avliden far och därför fått ärva hela sin fars lott från en massa avlidna barnlösa fastrar och gammelfastrar, vilket stack i ögonen på de kusiner som var 4-5 stycken.
Här har man tydligen tillfrågat levande syskon och några av syskonbarnen om huset och de verkar vara okej med det, vilket gör risken för framtida familjefejder liten.
Dock bör man ändå se till att betal antingen inköpsvärdet eller taxeringsvärdet, för att minska risken för framtida skattesmällar.
Du kan köpa ett hus för en krona. Det spelar ingen som helst roll. Det enda som händer är att du får betala stämpelskatt på 1.5 % upp till taxeringsvärdet på lagfarten.
Det smidigaste i det här fallet är att det utfäst som gåva där det framgår i gåvobrevet att lånen övertas av TS. Värdet på gåvobrevet får lov att vara upp till 85% av taxeringsvärdet. Gåvobrevet kostar några tusen i upprättelse och sen någon tusing för registrering. Det är det bästa för både TS och hennes faster. Fastern slipper reaskatten (hon har troligtvis ett lågt anskaffningsvärde med få värdehöjande insatser i närtid) och TS slipper avgift och stämpelskatt på lagfarten.
Det är inte bara priset som avgör det måste också vara en gåvoavsikt. Om det är en anhörig så räknas det som att en gåvoavsikt finns. Om det inte räknas som gåva räknas det som försäljning och då måste givaren betala vinstskattE ekobonden skrev:
Egentligen inte, det enda som spelar roll är om man säljer huset under marknadsvärdet. Och säljer man för under taxeringsvärdet antar skatteverket att det är under marknadsvärdet.E ekobonden skrev:
Men kan du som köpare bevisa att det var just marknadsvärdet du köpte för, då ser skatteverket det som vanligt köp. Ett exempel kan vara att du köpte huset på den öppna marknaden (annons på hemnet, kanske budgivning) Det kan också hjälpa att poängtera att man inte känner säljaren och att det därmed inte är sannolikt att den skulle ge en gåva.
Så i praktiken spelar det roll för skatteverkets bedömning om man är anhörig eller inte. Men för TS son är det bara en fördel om det blir en gåva, eftersom reavinstskatt då beräknas från gammalfasterns anskaffningsvärde (330 000)
det gör att han inte behöver betala skatt över värdeökningen från 188 000 till 330 000 (ca 30 tkr i skatt).
Och även om gammalfastern hade egna barn och barnbarn, kan en gåva till en icke bröstarvinge inte räknas som förskott på arv. Så lagligt hade det inte varit något problem, även om det kan leda till bråk i släkten.
1 Det har betydelse om man är anhörig eller inte. Det är lättare att få till gåva om det är anhörigharry73 skrev:
2. Det är taxeringsvärdet som gäller. Använder man marknadsvärdet blir det under 75% av marknadsvärdet
3. Om du ger bort en gåva till icke bröstarvinge så får den inte överstiga 50% . Bröstarvingar har rätt till halva arvet, Om huset utgör mer än 50% av tillgångarna så kan inte fastern ge bort huset till icke bröstarvinge.
Redigerat:
@Anna_H
Att ha arvsrätt är inte detsamma som orubblig arvsrätt till minst halva sin laglott.
Bröstarvingar har orubblig rätt till sitt arv.
Finns inte bröstarvingar så ärver dom är närmast anhöriga. Dvs föräldrarna till den avlidne, sen syskonen till den avlidne i legal arvsrättsordning Finns det en make så ärver denne med fri förfoganderätt.
De enda som kan kräva något i efterhand är således bröstarvingarna. Alla andra har rätt att ärva men har inte en garanterad lott.
Har man inga egna barn kan man både ge bort vad man vill och man kan testamentera bort allt till en enskild person om så vill.
En släkting till mig hade hjälpt en granne i ett stort antal år med handel och annat (ledgångsreumatism som blev svår emellanåt) och fick en liten stuga testamenterat till sig. Grannen hade inga egna barn och efter ett tag visade sig att hon hade en syster som hon inte hade någon kontakt med. Systern kunde inte kräva någonting. Systern fick de kronor som blev över. Dock fick min släkting betala en del till begravningen då det utgjorde en tillgång.
Att ha arvsrätt är inte detsamma som orubblig arvsrätt till minst halva sin laglott.
Bröstarvingar har orubblig rätt till sitt arv.
Finns inte bröstarvingar så ärver dom är närmast anhöriga. Dvs föräldrarna till den avlidne, sen syskonen till den avlidne i legal arvsrättsordning Finns det en make så ärver denne med fri förfoganderätt.
De enda som kan kräva något i efterhand är således bröstarvingarna. Alla andra har rätt att ärva men har inte en garanterad lott.
Har man inga egna barn kan man både ge bort vad man vill och man kan testamentera bort allt till en enskild person om så vill.
En släkting till mig hade hjälpt en granne i ett stort antal år med handel och annat (ledgångsreumatism som blev svår emellanåt) och fick en liten stuga testamenterat till sig. Grannen hade inga egna barn och efter ett tag visade sig att hon hade en syster som hon inte hade någon kontakt med. Systern kunde inte kräva någonting. Systern fick de kronor som blev över. Dock fick min släkting betala en del till begravningen då det utgjorde en tillgång.
Redigerat:
Ja, men bara för att det som icke anhörig är enklare att bevisa att det var just marknadsvärdet du köpte huset för, även om det var under taxeringsvärdet.D Dr Jumping Jack skrev:
Men man kan även sälja för under taxeringsvärdet till vänner eller en trogen hembiträde och då räknas det också som gåva. Så det är inte släktbandet som gör om det räknas som gåva eller ej
För att kunna göra snabba bedömningar, utgår skatteverket från taxeringsvärdet, men egentligen handlar det om marknadsvärdet, men för att det ska räknas som gåva, ska det vara betydligt lägre än marknadsvärdet. Annars hade det varit ett bra sätt att komma undan reavinstskatt. Bara att sälja lite under marknadsvärdet och man slipper skatten. Men så är det inte såklart.D Dr Jumping Jack skrev:
Det bröstarvingar har rätt till är hälften av det som finns kvar när man går bort. Ger jag bort 75% av min förmögenhet, finns det mindre kvar vid min bortgång, och ärver mina bröstarvingar mindre. Ger jag bort en del till en bröstarvinge, räknas det inte som gåva men som förskott på arv, så då finns gåvan kvar i dödsboet. Ger jag bort till en icke bröstarvinge, räknas det inte som förskott och finns det inte kvar i dödsboet.D Dr Jumping Jack skrev:
För att arvingar ska kunna kräva tillbaka en gåva till en icke bröstarvinge, behöver de bevisa att den avlidna inte kunde fatta egna beslut. Och jag tror att bröstarvingar har en möjlighet att ifrågasätta en gåva som de anser inkräktar på deras laglott inom en viss period.
Det finns en annan tråd om barn till en döende pappa som vill ha råd om hur de kan undanhålla arvet för en halvbror (barn till pappan) som de inte har kontakt med,