Det pratas i tråden om hur vi ska lösa situationen och snabbt producera mer el. I det korta perspektivet kan man subventionera värmekraftverk. Det skulle hjälpa lite grann. Kanske t.o.m går att starta upp två block i Stenungsund. På lång sikt hjälper endast kärnkraft. Dock tar det minst 7 år att bygga + tillståndsprocess.
Socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet och centern stängde våra kärnkraftverk utan att komma med ett fungerande alternativ. Detta kommer kosta oss minst 10 år med extrema priser.
Socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet och centern stängde våra kärnkraftverk utan att komma med ett fungerande alternativ. Detta kommer kosta oss minst 10 år med extrema priser.
Hej
Jessica Ritzén har i ett kåseri i DN idag (22-10-02) i ingressen skrivit; ”Jag släcker julen i år och stryper ljustivolit på verandan. En granskning av elräkningarna visar trefaldigad förbrukning i december. I år kommer julefriden med mörkret, kosta vad det kosta vill.”
Hon beskriver sedan i sitt kåseri att julen för henne innebär en ökning av elanvändningen något hon kommit fram till genom att titta på sina elräkningar.
”Det enda som fortfarande gör riktigt ont i magen är juleljusen. Förra året frossade jag i julbelysning. Köpte elslingor i arizonavarmt orange vilket uppskattades av grannarna. Strödde besinningslös julbelysning över hela verandan, utegranen och närmaste lönnverk. En närsynt granskning av elräkningarna visar nu att jag som vanligtvis snittar på 150 kilowattimmar per månad, i december förra året ödslade osannolika 450 kilowattimmar. På juleljus. Glädjen jag kände över detta överdrivna julspektakel kommer inte att upprepas. Jag och grannarna är tacksamt nog helt överens om att hålla kvarteret modest mörkt denna jul. Kan möjligtvis unna oss en soldriven slinga, i den mån mörkaste december bjuder någon sol.”
Det är ett kåseri, med viss frihetsgrad gällande att ”förbättra” (förändra) verkligheten.
Det jag vill lyfta fram, är hennes focus är på antalet kWh och inte främst på elpriset (vad hon betalar) när hon talar om minskad elanvändning.
Att titta på effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh) ger den skillnaden att man kan bedöma och anpassa (förändra) sin energianvändning utan att variationer i elpriset förvirrar. Jag skall strax visa det i en jämförelse mellan min och Jessica:s elbehov för julbelysning.
Jag är väl medveten att när elpriset varierar (starkt), då varierar (starkt) även de kostnader jag har. Men eftersom elenergibesparing är en långsiktig (och ibland en långsam och komplicerad process) då bör man basera sina beslut på effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh) för sitt hus (sin bostad) och inte bara på vad man för ögonblicket betalar.
Gör man bra (långsiktiga) beslut gällande effektbehovet och energibehovet, då kommer de kostnader man sedan har att anpassas (påverkas) därefter.
Vi ska vara medvetna om, att tillgången på (el)energi (liksom t.ex. vatten) inte är oändlig och inte heller är kostnadsfri. Vi vet inte alla kostnadsparametrar i god tid utan ofta i efterhand, därför så kan man grovt säga att styra efter kostnader är som att styra en bil, sittande i en släpvagn efter bilen.
En kommun får inte ta mer betalt för vatten än ”självkostnadspriset” vad det kostar att tillhandahålla och leverera vattnet. Det innebär att kommunen gör först investeringar i vattenförsörjningen och får sedan tillåtelse (enligt lagen) att höja priset. När kommuninnevånarna sedan får den avgiftshöjning som investeringen innebär, så har det gått flera år efter beslutet. Den förändring (besparing) som eventuellt kommuninnevånarna sedan gör i gällande VVS planeras och genomförs i deras fall därför flera år efter den kommunala planeringen och förändringen. Det blir som att styra sittande i en släpvagn efter bilen.
Som jag påpekat förut, många här, fokuserar sin besparing denna vinter på den direkta kostnadsminskningen och inte på det minskade effektbehovet (kW) och det minskade energibehovet (kWh) för sitt hus (sin bostad). För en del är kostnadsminskningen en hyfsat bra mätmetod men för andra är det mindre bra.
Jessica skriver att hon ”vanligtvis snittar på 150 kilowattimmar per månad, i december förra året ödslade osannolika 450 kilowattimmar. På juleljus.” Som jämförelse så ökade 2021 den del av elanvändningen där belysningen ingår i mitt hus, med 86 kWh från 620 kWh till 706 kWh mellan månaden november och december.
Jag mäter med elmätare elbehovet för värme, varmvatten, tvättmaskin, diskmaskin, kyl, frys, etc. drar jag dessa delmätningar från nätbolagets elmätning får jag en (omätt) rest som bl.a. innefattar belysning.
Efter byte till LED-lampor i mina sjuarmade ljusstakar så minskade effektbehovet från 21 W till ca 1 W i varje ljusstake. Ca 1W effekt per ljusstake dygnet om i 40 dagar innebär ca 0,96 kWh för hela julhelgen. Det sitter LED-lampor även i den andra julbelysningen förutom julgranen som har (av nostalgiska skäl) kvar 21 W elbehov i en ärvd ljusslinga.
Drar jag ned värmen en grad minskar elbehovet med ca 100 W till värmepumpen (mitt hus behöver ca 280W/grad temperaturskillnad inne ute och värmepumpen har en bedömd COP på ca 3 när det är riktigt kallt). 1 grad minskad inomhustemperatur ger alltså ett minskat elbehov på ca 2,4 kW/dygn.
När vi skall spara är det är betydligt enklare att jämföra antalet kWh än elpriset. Vad kostnaden är för varje kWh, där vi bor och för vårat elavtal, innebär sedan en ny beräkning. Men mindre antal kWh ger en lägre kostnad.
Jessica Ritzén har i ett kåseri i DN idag (22-10-02) i ingressen skrivit; ”Jag släcker julen i år och stryper ljustivolit på verandan. En granskning av elräkningarna visar trefaldigad förbrukning i december. I år kommer julefriden med mörkret, kosta vad det kosta vill.”
Hon beskriver sedan i sitt kåseri att julen för henne innebär en ökning av elanvändningen något hon kommit fram till genom att titta på sina elräkningar.
”Det enda som fortfarande gör riktigt ont i magen är juleljusen. Förra året frossade jag i julbelysning. Köpte elslingor i arizonavarmt orange vilket uppskattades av grannarna. Strödde besinningslös julbelysning över hela verandan, utegranen och närmaste lönnverk. En närsynt granskning av elräkningarna visar nu att jag som vanligtvis snittar på 150 kilowattimmar per månad, i december förra året ödslade osannolika 450 kilowattimmar. På juleljus. Glädjen jag kände över detta överdrivna julspektakel kommer inte att upprepas. Jag och grannarna är tacksamt nog helt överens om att hålla kvarteret modest mörkt denna jul. Kan möjligtvis unna oss en soldriven slinga, i den mån mörkaste december bjuder någon sol.”
Det är ett kåseri, med viss frihetsgrad gällande att ”förbättra” (förändra) verkligheten.
Det jag vill lyfta fram, är hennes focus är på antalet kWh och inte främst på elpriset (vad hon betalar) när hon talar om minskad elanvändning.
Att titta på effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh) ger den skillnaden att man kan bedöma och anpassa (förändra) sin energianvändning utan att variationer i elpriset förvirrar. Jag skall strax visa det i en jämförelse mellan min och Jessica:s elbehov för julbelysning.
Jag är väl medveten att när elpriset varierar (starkt), då varierar (starkt) även de kostnader jag har. Men eftersom elenergibesparing är en långsiktig (och ibland en långsam och komplicerad process) då bör man basera sina beslut på effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh) för sitt hus (sin bostad) och inte bara på vad man för ögonblicket betalar.
Gör man bra (långsiktiga) beslut gällande effektbehovet och energibehovet, då kommer de kostnader man sedan har att anpassas (påverkas) därefter.
Vi ska vara medvetna om, att tillgången på (el)energi (liksom t.ex. vatten) inte är oändlig och inte heller är kostnadsfri. Vi vet inte alla kostnadsparametrar i god tid utan ofta i efterhand, därför så kan man grovt säga att styra efter kostnader är som att styra en bil, sittande i en släpvagn efter bilen.
En kommun får inte ta mer betalt för vatten än ”självkostnadspriset” vad det kostar att tillhandahålla och leverera vattnet. Det innebär att kommunen gör först investeringar i vattenförsörjningen och får sedan tillåtelse (enligt lagen) att höja priset. När kommuninnevånarna sedan får den avgiftshöjning som investeringen innebär, så har det gått flera år efter beslutet. Den förändring (besparing) som eventuellt kommuninnevånarna sedan gör i gällande VVS planeras och genomförs i deras fall därför flera år efter den kommunala planeringen och förändringen. Det blir som att styra sittande i en släpvagn efter bilen.
Som jag påpekat förut, många här, fokuserar sin besparing denna vinter på den direkta kostnadsminskningen och inte på det minskade effektbehovet (kW) och det minskade energibehovet (kWh) för sitt hus (sin bostad). För en del är kostnadsminskningen en hyfsat bra mätmetod men för andra är det mindre bra.
Jessica skriver att hon ”vanligtvis snittar på 150 kilowattimmar per månad, i december förra året ödslade osannolika 450 kilowattimmar. På juleljus.” Som jämförelse så ökade 2021 den del av elanvändningen där belysningen ingår i mitt hus, med 86 kWh från 620 kWh till 706 kWh mellan månaden november och december.
Jag mäter med elmätare elbehovet för värme, varmvatten, tvättmaskin, diskmaskin, kyl, frys, etc. drar jag dessa delmätningar från nätbolagets elmätning får jag en (omätt) rest som bl.a. innefattar belysning.
Efter byte till LED-lampor i mina sjuarmade ljusstakar så minskade effektbehovet från 21 W till ca 1 W i varje ljusstake. Ca 1W effekt per ljusstake dygnet om i 40 dagar innebär ca 0,96 kWh för hela julhelgen. Det sitter LED-lampor även i den andra julbelysningen förutom julgranen som har (av nostalgiska skäl) kvar 21 W elbehov i en ärvd ljusslinga.
Drar jag ned värmen en grad minskar elbehovet med ca 100 W till värmepumpen (mitt hus behöver ca 280W/grad temperaturskillnad inne ute och värmepumpen har en bedömd COP på ca 3 när det är riktigt kallt). 1 grad minskad inomhustemperatur ger alltså ett minskat elbehov på ca 2,4 kW/dygn.
När vi skall spara är det är betydligt enklare att jämföra antalet kWh än elpriset. Vad kostnaden är för varje kWh, där vi bor och för vårat elavtal, innebär sedan en ny beräkning. Men mindre antal kWh ger en lägre kostnad.
Det är väl helt orelevant i den här tråden?L lbgu skrev:Fast om man verkligen brydde sig om miljön så skulle man inte se till att öka nybilsproduktionen. Det bästa för miljön vore om folk använde sina bilar längre istället för att köpa nytt.
Så då borde man göra det lönsamt att behålla gamla bilar. Skatt som minskar med åldern så att bilen t.ex. är skattefri efter 15 år. ROT-avdrag för reparation av äldre bilar.
Som det nu är är det bara skattepengar som flyttas till biltillverkare som säljer onödigt dyra bilar.
EDIT: Borde heta ROT-bidrag istället för ROT-avdrag
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 327 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 327 inlägg
Ett sätt att minska hushållens totala elanvändning (inte minst för värme) är att minska antalet hushåll. Har för mig att jag läst att Sverige har högst andel ensamhushåll i världen. Så om alla vi som bor ensamma letar upp någon annan som bor ensam och flyttar ihop i en av bostäderna blir det en rejäl besparing. Fast det skulle väl spä på kraschen på bostadsmarknaden...
Nej detta är konstigt missförstånd som verkar ha slagit rot. Det är ju inte så att någon som byter sin 3 år gamla bil mot en ny elbil eldar upp den gamla. Den säljs förstås till någon som i sin tur säljer sin 10 år gamla bil till någon som i sin tur skrotar sin 30 år gamla Volvo som släpper ut mängder med CO2.L lbgu skrev:Fast om man verkligen brydde sig om miljön så skulle man inte se till att öka nybilsproduktionen. Det bästa för miljön vore om folk använde sina bilar längre istället för att köpa nytt.
Så då borde man göra det lönsamt att behålla gamla bilar. Skatt som minskar med åldern så att bilen t.ex. är skattefri efter 15 år. ROT-avdrag för reparation av äldre bilar.
Som det nu är är det bara skattepengar som flyttas till biltillverkare som säljer onödigt dyra bilar.
EDIT: Borde heta ROT-bidrag istället för ROT-avdrag
Det som är märkligt är att Volvon är skattefri. Och att du verkar tycka att vi ska ha en fordonspark liknande den på Kuba.
Hej lbguL lbgu skrev:
Rimligen så minskar dramatiskt nu utbudet på bundna elavtal med låga priser. Har man redan lyckats teckna ett sådant avtal gäller det om det måste förnyas redan denna vinter eller inte.
En ännu bättre fråga är nog om man långsiktigt minskat sitt elenergibehov genom val av uppvärmning, vitvaror, fönster, isolering, etc.
Som jag skrev i inlägg #227. Genom minskning av elbehovet sjunker vår direkta elkostnad och vi är dessutom långsiktigt mindre känsliga för en ökning av elpriset.
Många har under flera år tittat på vad man just nu betalar genom sin elräkning, och inte planerat för att hålla ned elanvändningen effektbehovet (kW) och energibehovet (kWh). Väntar man med dessa investeringar till dess elpriset stiger då riskerar man att ”ligga efter” när kostnaderna stiger och leveranstiderna är långa.
Fick mig att fundera på vad vi gjort med vårt hus från 60, enplans med källare, totalt ca 250 kvm.M Martin Lundmark skrev:En ännu bättre fråga är nog om man långsiktigt minskat sitt elenergibehov genom val av uppvärmning, vitvaror, fönster, isolering, etc.
När vi flyttade in på 80-talet hade förbrukningen varit på 30-35000 kWh/år där vattenburet system kördes med elpatroner. Först blev det snabblösning med ved/olja i kombination då pannan+mindre acktank var nytt.
Började med att tilläggsisolera vinden, sedan ny dränering//takavvattning där vi blev först på orten med Pordränisolering av källaren (många kommentarer varför vi inte gjorde det riktigt med platonmatta), öppna eldstaden fick spiskassett, vid varje rumsrenovering har ytterväggar fått 45 mm extra på insidan och golvbjälklaget fyllts 600 mm ut mot yttervägg, en bvp installerats, alla fönster blivit treglas och succesivt har det blivit ledbelysningar. Är väl solceller som saknas.
Idag ligger vår förbrukning runt 13000 kWh.
Så har man ett äldre hus så kan det finnas åtgärder som påverkar förbrukning om man funderar lite vid renovering.
Hej AndersSA AndersS skrev:
Väldigt lämpligt inlägg som belyser möjligheterna att långsiktigt hantera (minska) elbehovet i bostaden.
Köpte ett 1960-tals hus 1994, då behövdes ca 42 600 kWh/år, 2020 använde jag totalt 13 870 kWh i huset. Bergvärme, två spisinsatser, byte av belysning och vitvaror, ingen tilläggsisolering än och bara ett fönsterbyte (mer fönsterbyte planeras).
Håller med dig när du skriver ”Så har man ett äldre hus så kan det finnas åtgärder som påverkar förbrukning om man funderar lite vid renovering”
Många skulle haft en lättare situation idag om besparingsarbetet startat tidigare. Nu är det rusning efter hantverkare och utrustning.
Vi har haft en långvarig debatt om behovet av elkraftgenerering och protester mot byggen av både generering och kraftledningar som borde ha inneburit att fler ”såg om sitt hus” i tid.
Att titta på elanvändningen och hålla ner den, är grundarbetet. Att titta på elavtal mm. är snarare ”toppingen” av arbetet med låga kostnader, som naturligtvis skall planeras och pågå kontinuerligt.
Det jag inte tog upp är att jag brukar bada bastu 1-2 ggr/veckan nov-mars, men nu hamnar vi på en prioritering och där kommer jag inte ge avkall på 1 bastubad i veckan det får bli belöningen för att tidigare gjort arbete och lite av värmen är trots allt till nytta.
Hej AndersSA AndersS skrev:Det jag inte tog upp är att jag brukar bada bastu 1-2 ggr/veckan nov-mars, men nu hamnar vi på en prioritering och där kommer jag inte ge avkall på 1 bastubad i veckan det får bli belöningen för att tidigare gjort arbete och lite av värmen är trots allt till nytta.
Det är nog ett stort dilemma, för några (för många) att de som genomfört bra besparingsåtgärder på egen bekostnad kan förväntas att spara lika mycket som den som inget gjort.
Dessutom så kan eventuella stöd riskera att bara riktas till dem som tidigare inte alls engagerat sig i hur mycket elenergi man använder (med andra ord, de som idag anses ”slösa” i onödan och uppmanas att spara).
Jag hoppas att det kommer att finnas sätt att undvika att (bara) belöna de som inte ”brytt sig”.
För att vi på ett bra sätt skall klara vintern är det bra ju fler vi får alla engagerade i att gemensamt spara oss ur det allvarliga elenergiläget.
M Martin Lundmark skrev:
Det är alltid lätt att vara efterklok. Men tänk på alla politiker, opinionsbildare och 'experter' som förklarat att vindkraft och annan ny grön energi skulle vara lösningen. Kärnkraften las väl enligt dessa ned p.g.a. att den var ekonomiskt olönsam jämfört med 'billig' vindkraft.
För de som trott på denna propaganda kanske det inte varit särskilt självklart att en investering i t.ex. nytt värmesystem för några 100k skulle vara en bra affär. Skulle kanske låtit som att kasta pengar i sjön.
Nästa höst kanske elpriserna är dubbla mot nu och då lär någon säga att ni som inte band förra hösten när det fortfarande fanns chansen, hur kunde ni vara så dumma. Eller så är allt annorlunda nästa år och Ryssland får som straff att förse EU med gratis gas i 20 år och elpriserna blir löjligt låga.
Likadant med ränta. Nästan komiskt hur riksbanken i åratal gissat helfel när det gäller hur räntan ska vara om några år. De har väl i ca. 10+ år trott att räntan ska börja gå upp om något år. Och nu när den väl går upp så var de totalt överraskade och reagerade sent. Om de ska föreställa experter så är ribban för att vara expert rätt låg.
Hej lbguL lbgu skrev:
Det är lätt att vara efterklok, där håller jag med. Men även lätt att skylla på andra när man själv, borde ha handlat klokare.
(El)energi är inte gratis, även om det skulle stå en eller flera politiker och påstå detta.
Är räntan låg så skall vi inte se det som en naturlag att räntan alltid kommer att vara låg. Jag skrev i inlägg #227 om eftersläpningen i kostnadsökningar. Vi vet av erfarenhet att räntor och priser rör sig, däremot så är det svårt att veta när räntan och priser rör sig.
Du skriver ”Men tänk på alla politiker, opinionsbildare och 'experter' som förklarat att vindkraft och annan ny grön energi skulle vara lösningen.”
Lösning på vad? (El)energi är inte gratis, även om det skulle stå en eller flera politiker och påstå detta. Vi ska naturligtvis inte lyssna på de som inte vet vad dom talar om. Allt som sägs är inte sant. Låter det för bra så är risken stor att det inte är sant.
Du skriver ”Nästa höst kanske elpriserna är dubbla mot nu och då lär någon säga att ni som inte band förra hösten när det fortfarande fanns chansen, hur kunde ni vara så dumma”. Jag är tveksam om jag tänkt eller sagt så. Att hålla ner sina elkostnader gör man på andra sätt, bl.a. genom långsiktig planering ända från husköpet, som jag beskrivit.
Att binda elpriset gör man för att man är villig att betala en extra avgift för att inte drabbas av plötsliga kostnadsökningar (liknar på det viset att teckna en försäkring mot prishöjning) men det är ingen långsiktigt ekonomisk lösning för att hantera elpriset (att långsiktigt hålla nere sina elkostnader).
Jag köpte hus 1994 och har succesivt sedan dess försökt anpassa huset till att vara kostnadseffektivt och funktionellt för framtiden. Bland annat utifrån erfarenhet och ingenjörsmässiga kunskaper. De energirådgivare mm som påstått för mig att jag satsar fel har inte kunnat förklara varför. Därför fortsatte jag bl.a. utifrån att energi inte är gratis och rimligen ökar i pris om efterfrågan ökar.
Tyvärr så verkar många av de ”politiker, opinionsbildare och 'experter' ”du nämner inte varit vuxna den uppgift de axlat. Vi har dock valt våra politiker.
Tråden handlar om vi skall klara hösten, som läget är idag. Vi har alla ett ansvar för det vi äger.
Jag hoppas, för de som följer tråden, att vi kan hålla dialogen där.
Redigerat:
Det jag menade var att du i ditt inlägg verkade tycka att folk för länge sedan borde fattat vart det brakade. Själv tycker jag t.ex. att vindkraft möjligen kan vara ett komplement, men aldrig en stor del av ett lands elproduktion av den enkla anledningen att jag av egen erfarenhet vet att det inte alltid blåser. Så jag är inte heller ett dugg förvånad över att det gått som det gått. Men faktum är att de allra flesta litar på vad de säger på TV-nyheternat, läser i DN/Aftonbladet och vad så kallade 'experter' säger. Det är ju bara att se hur de röstar. De röstar i stort sett på samma politiker trots att man kan tycka att de borde fatta att de blivit förda bakom ljuset. Man kan tycka att de är dumma, men de är nog bara som folk är mest.M Martin Lundmark skrev:
Inte så kunniga inom områden de inte har något större intresse och så litar de på de som de tror 'vet bättre'.
Och om man då litar på alla dessa 'experter' så är det kanske inte så konstigt att man inte investerar stora summor i energieffektiviseringar av sin bostad. För har alla dessa experter rätt så är det inte ens säkert att det är en lönsam investering.
Skulle du lägga massor med pengar på en investering om du inte var hyfsat säker på att du skulle tjäna på den?
Jag påstod inte att du skrivit det, jag skrev det bara som exempel för att visa hur svårt det är att förutspå framtiden.M Martin Lundmark skrev:
lbguL lbgu skrev:
Naturligtvis gjorde jag en långsiktig bedömning där jag bl.a. jämförde vattenburen elvärme, värmepump och fjärrvärme. Men alla har väl kunnat (och fortfarande kan) göra en kalkyl (eller be om hjälp att göra en kalkyl).
När jag 2007 investerade drygt 200 000 på en varvtalsstyrd värmepump, då visste jag att den skulle både minska mitt eleffektbehov och mitt elenergibehov. Däremot var återbetalningstiden okänd, men de första beräkningarna pekade på minst 15 år vid ett elpris på 0,5 kr (inklusive nätavgiften o skatter) i kalkylen, och naturligtvis snabbare vid högre elpris.
Det jag visste var att mitt hus behövde någon form av uppvärmning. Desto tidigare jag valde väg desto tidigare startade återbetalningen.
Jag sökte inte efter snabbaste återbetalningstiden utan jag sökte efter det jag bedömde gav långsiktigt lägsta elenergi och eleffektbehovet. Jag fick vänta med investeringen därför att varvtalsstyrda bergvärmepumpar som inte behövde elpatron för att klara DUT fanns inte när jag köpte huset. Varvtalsstyrda bergvärmepumpar som inte behövde elpatron, sänker toppeffektbehovet, och det är bra när effektavgifter införs. Den pump jag köpte var den första på marknaden.
Köpte ett 1960-tals hus 1994, Innan bergvärmepumpen sattes in 2007 behövdes ca 42 600 kWh/år (genomsnitt av sex år), året efter installationen användes 16 319 kWh och 2020 använde jag totalt 13 870 kWh i huset.
Jag räknade då med 15–25 år innan jag eventuellt behöver byta ut pumpen för uppskattningsvis 30–100 kkr och nu har det gått ca 15 år. Om vi kalkylerar med en genomsnittlig minskning av elbehovet under 15 år med 27 600 kWh och ett totalt genomsnittligt elpris på 1 kr (inklusive nätavgiften o skatter) så är besparingen 414 000 kr och investeringen drygt 200 000. Besparingen fortsätter.
Jag har rimligen redan gjort mycket av det som många husägare, med säg, 20 000 kWh eller mer i elanvändning redan borde ha gjort, sänka sitt långsiktiga elenergi och eleffektbehov.
Redigerat: