Kaos i samfällighetsförening
Bor sedan 8 år i en samfällighetsförening om 37 radhus. Stämningen har aldrig varit god men nu är den värre än någonsin med flera grupperingar som bekämpar varandra. Våra gemensamma områden och byggnader förfaller för någon auktoritär gubbe som bott här sedan Dackefejden vill inte att föreningens medel ska gå till lekplatsens drift och underhåll då han inte har småbarn, och någon annan vill att vi som bor intill de igenväxta grusgångarna ska med våra egna medel betala grusning för det ska inte någon som inte bor i anslutning till gångarna indirekt behöva vara med att betala, tycker nån.
Har i vanmäktighetens namn börjat sätta mig in i lagstiftningen om samfälligheter och sett bl.a. att en fond ska tillsättas för underhåll m.m. Någon sådan fond finns inte men ekonomin är god då månadsavgiften är hög men pengarna sätts in på ett vanligt girokonto så där ligger det väl huntratusentals kr och skvalpar. Det är nån som kallar det en fond men i min värld kan man inte kalla ett girokonto för fond. Man motiverar mer officiellt motviljan att använda medel för drift och underhåll med att garagelängan måste bytas ut inom några år och pengar måste samlas på hög inför den kostnaden, men det vi har nu i likvida medel är ju bara en bråkdel av den kostnaden och på det här sättet kommer vi aldrig att få ihop tillräckligt med kapital.
Någon som kan ge mig råd för vad man ska göra? Kan man få medling i en samfällighet när samarbetet har brutit samman? Kan man begära "tvångsförvaltning" från t.ex. länstyrelsen?
Vad gäller den kommande stora utgiften gällande garaget: hur vanligt är det att en samfällighet tar banklån för sådana saker?
Har i vanmäktighetens namn börjat sätta mig in i lagstiftningen om samfälligheter och sett bl.a. att en fond ska tillsättas för underhåll m.m. Någon sådan fond finns inte men ekonomin är god då månadsavgiften är hög men pengarna sätts in på ett vanligt girokonto så där ligger det väl huntratusentals kr och skvalpar. Det är nån som kallar det en fond men i min värld kan man inte kalla ett girokonto för fond. Man motiverar mer officiellt motviljan att använda medel för drift och underhåll med att garagelängan måste bytas ut inom några år och pengar måste samlas på hög inför den kostnaden, men det vi har nu i likvida medel är ju bara en bråkdel av den kostnaden och på det här sättet kommer vi aldrig att få ihop tillräckligt med kapital.
Någon som kan ge mig råd för vad man ska göra? Kan man få medling i en samfällighet när samarbetet har brutit samman? Kan man begära "tvångsförvaltning" från t.ex. länstyrelsen?
Vad gäller den kommande stora utgiften gällande garaget: hur vanligt är det att en samfällighet tar banklån för sådana saker?
Bor oxå i sammfällighet. Nästan 3ggr större dock.
Lyckligtvis har vi inte samma stämning som ni.. Men visst finns det olika o många viljor om vad som ska göras o inte göras.
Våra garage är oxå i behov ar renovering, stor sådan, men det kostar för mycket för att spara ihop till. Så det lär väl hända 2100 eller liknande.
Vad säger er styrelse. De har ju juridisk makt att fatta beslut o ska så göra!
Annars kan det vara sunt att ringa Villaägarnas riksförbund om råd!
Lyckligtvis har vi inte samma stämning som ni.. Men visst finns det olika o många viljor om vad som ska göras o inte göras.
Våra garage är oxå i behov ar renovering, stor sådan, men det kostar för mycket för att spara ihop till. Så det lär väl hända 2100 eller liknande.
Vad säger er styrelse. De har ju juridisk makt att fatta beslut o ska så göra!
Annars kan det vara sunt att ringa Villaägarnas riksförbund om råd!
Självklart skall föreningen bekosta drift och underhåll av både lekplats och grusgångar.
Man skall sätta av pengar för detta i en underhållsfond. Dom pengarna kan ligga i en kakburk eller på ett girokonto, det spelar ingen roll.
Det viktiga är att det framgår i bokföringen att det finns pengar undansatta. Senaste samfällighetsföreningen som jag var med i budgeterade vi för 1000 kr per år och medlemshus. Fick vi ett överskott när året var slut förde vi över det till "underhållsfonden". Rent praktiskt satt pengarna på samma konto som vi använde för in- och utbetalningar för föreningen,
Samla ihop en majoritet, kalla till extrastämma och besluta om dessa åtgärder är mitt tips.
Man skall sätta av pengar för detta i en underhållsfond. Dom pengarna kan ligga i en kakburk eller på ett girokonto, det spelar ingen roll.
Det viktiga är att det framgår i bokföringen att det finns pengar undansatta. Senaste samfällighetsföreningen som jag var med i budgeterade vi för 1000 kr per år och medlemshus. Fick vi ett överskott när året var slut förde vi över det till "underhållsfonden". Rent praktiskt satt pengarna på samma konto som vi använde för in- och utbetalningar för föreningen,
Samla ihop en majoritet, kalla till extrastämma och besluta om dessa åtgärder är mitt tips.
I vår samfällighet kör vi fonden i ett plusgirokonto. Alla avsättningar och överskott etc framgår av bokslutet.
Vi hade lite samma bekymmer där våran äldre generation motsatte sig en renovering av lekplatsen. Som kompensation byggde vi en boulebana till dem, så nu är de tysta o lugna så länge de får kasta lite boll...
Det som retar mig, som kassör, är att tidigare har de inte avsatt pengar för takbyten etc. Tyvärr har vi inte uppdaterat våra stadgar då detta tydligen var "jättejobbigt" och krävde två årsmöten, men där står det att samfälligheten ansvarar för yttre skikt och skall tillhandahålla en fond för detta.
Nu står vi där med vissa som beslutar sig för att tvätta & måla taken (inte byta papp etc). Inte svårt o gissa vilken generation som gjort det. Resterande byter papp, pannor och läkt. Det är så man skäms över våra radhuslängor nu när det ser ut som ett schackbräde pga nyans skillnader mellan det målade och nya taken.
Hehe, nu har jag fått spy lite galla över vår samfällighet också...
Vi hade lite samma bekymmer där våran äldre generation motsatte sig en renovering av lekplatsen. Som kompensation byggde vi en boulebana till dem, så nu är de tysta o lugna så länge de får kasta lite boll...
Det som retar mig, som kassör, är att tidigare har de inte avsatt pengar för takbyten etc. Tyvärr har vi inte uppdaterat våra stadgar då detta tydligen var "jättejobbigt" och krävde två årsmöten, men där står det att samfälligheten ansvarar för yttre skikt och skall tillhandahålla en fond för detta.
Nu står vi där med vissa som beslutar sig för att tvätta & måla taken (inte byta papp etc). Inte svårt o gissa vilken generation som gjort det. Resterande byter papp, pannor och läkt. Det är så man skäms över våra radhuslängor nu när det ser ut som ett schackbräde pga nyans skillnader mellan det målade och nya taken.
Hehe, nu har jag fått spy lite galla över vår samfällighet också...
Men jösses, hur svårt kan det vara, man har valt att bo tillsammans med andra i en förening. Lekplatsen och gångarna tillhör föreningens yttre och alla som bor i föreningen drar nytta av ett välskött område. När generation Hedenhös skall sälja blir det säkerligen till en barnfamilj. Tror det blir aningens lättare att sälja till dom om man kastat in en tusenlapp eller två på underhåll av lekplatser.injonil skrev:
Har man verkligen inte råd att avsätta en tusenlapp om året (80 kr per månad) för underhåll av gemensamma ytor skall man sälja och flytta ut på landet utan grannar!
Småaktigt att hålla på och tramsa för dessa småsummor.
Förtydligande:
Har man så ont av att andra människor får ta del av just DINA pengar så välj ett annat boende, typ villa utan vägförening och liknande. För du kommer alltid att hitta någon typ av orättvisa som förstör din nattsömn.
Inga som helst problem, ena av mötena kan oftast vara ett extramöte. Så i samband med nästa ordinarie möte kallar ni samtidigt till ett extra möte antingen före eller efter.gadu^ skrev:stadgar då detta tydligen var "jättejobbigt" och krävde två årsmöten
Var dock noga med kallelse i rätt tid, röstlängder osv så att det inte finns anledning att klaga av formella skäl.
Bra förslag.zenobia skrev:
Ännu bättre är att försöka byta ut styrelsen vid kommande årsmöte. Börja med att påverka valberedningen inför mötet. Samla sedan en majoritet som vid årsmötet röstar in nya styrelseledamöter. Det kan två år att byta ut en hel styrelse. Dylika kupper är inte alls ovanliga och ibland nödvändiga.
Det bästa är naturligtvis att ni, som sagts, försöker byta ut styrelsen. Gissningsvis finns en stor passiv majoritet som tycker som du men som inget säger. Det gäller att få dom med sig på stämman och ha en alternativ styrelse som förslag som kan röstas igenom. Om en tillräckligt stor andel av medlemmarna vill, så kan man ta en extrastämma mer eller mindre omgående och välja ny styrelse på studs.
Ja, man kan begära tvångsförvaltning hos länsstyrelsen, kolla med dem vad som krävs för att de ska tvångsförvaltas, men om föreningens fastigheter inte sköts och det är uppenbart och kanske till och med innebör fara för de boende, som en förfallen lekplats kan göra, då får man nog hjälp.
Man får skilja på begreppet att fondera pengar för framtida utgifter, och hur dessa pengar sedan sparas/förvaltas under tiden, inte att förväxla med fondsparande som en aktiesparform. Fonderade pengar kan gott ligga på ett girokonto, även om det är olämpligt ur ekonomisk synvinkel. Det viktiga är att de fonderade pengarna är öronmärkta för vissa framtida utgifter och inte får gå till löpande kostnader såsom belysning, gräsklippning m.m. Jag föreslog en fond i vår ganska nya samfällighet på senaste årsmötet och den röstades igenom, men det var uppenbarligen inte alla som förstod vad en fond innebär, och tyvärr en av dem som blev inröstad i styrelsen. Hoppas han läser på, ska man sitta i en styrelse ska man veta vad man gör.
För stora utgifter som garage lånar man antingen pengar, eller så får medlemmarna gå in med ett engångsbelopp, men det är oftast inte så omtyckt såvida inte garaget är sin egen äganderätt och man kan köpa/sälja garagen, då en renovering blir en värdehöjning. En upprustning innebär oftast en hyreshöjning, den behövs för att betala ränta och amortering på lånen.
Ja, man kan begära tvångsförvaltning hos länsstyrelsen, kolla med dem vad som krävs för att de ska tvångsförvaltas, men om föreningens fastigheter inte sköts och det är uppenbart och kanske till och med innebör fara för de boende, som en förfallen lekplats kan göra, då får man nog hjälp.
Man får skilja på begreppet att fondera pengar för framtida utgifter, och hur dessa pengar sedan sparas/förvaltas under tiden, inte att förväxla med fondsparande som en aktiesparform. Fonderade pengar kan gott ligga på ett girokonto, även om det är olämpligt ur ekonomisk synvinkel. Det viktiga är att de fonderade pengarna är öronmärkta för vissa framtida utgifter och inte får gå till löpande kostnader såsom belysning, gräsklippning m.m. Jag föreslog en fond i vår ganska nya samfällighet på senaste årsmötet och den röstades igenom, men det var uppenbarligen inte alla som förstod vad en fond innebär, och tyvärr en av dem som blev inröstad i styrelsen. Hoppas han läser på, ska man sitta i en styrelse ska man veta vad man gör.
För stora utgifter som garage lånar man antingen pengar, eller så får medlemmarna gå in med ett engångsbelopp, men det är oftast inte så omtyckt såvida inte garaget är sin egen äganderätt och man kan köpa/sälja garagen, då en renovering blir en värdehöjning. En upprustning innebär oftast en hyreshöjning, den behövs för att betala ränta och amortering på lånen.
Mina erfarenheter är att den som förbrukat något är även den som betalar. Det som har slitits ner de 10 senaste åren skall betalas av dom som bodde där då. Detta görs lämpligen via avsättningar till underhållsfond allt eftersom åren går. När det sedan blir dags att renovera så finns dom pengarna redan avsatta och inbetalda av dom som varit med och "förbrukat".
En dålig styrelse sätter inte av dessa pengar och bor billigt och säljer sedan när det blir dags för stambyte eller takomläggning. Blir ojuste mot dom som flyttar in senare och får ta kostnaden istället.
En dålig styrelse sätter inte av dessa pengar och bor billigt och säljer sedan när det blir dags för stambyte eller takomläggning. Blir ojuste mot dom som flyttar in senare och får ta kostnaden istället.
Det där kan man se på på olika sätt. Om jag köper ett nytt radhus i ett nybyggt område, varför ska då jag sedan betala en upprustning av det jag redan betalat för en gång, jag kanske ska sälja snart. Den som köper ett hus gör så klart en grundlig undersökning och köpeskillingen blir beroende av renoveringsbehov såsom stambyten, takomläggningar, garagerenoveringar osv och naturligtvis även av omgivningarna.zenobia skrev:
Jag håller dock med dig om att löpande fondering är det sätt det bör och brukar gå till på, kontentan blir att de som bor där betalar löpande både för löpande och periodiskt underhåll.