138 458 läst · 38 svar
138k läst
38 svar
Kabelförkortningar: EKK, EKRK, EKLK
Inget fel att "bumpa" trådar då och då. Det finns mycket information som gäller än idag.Mikael_L skrev:Glöm inte att de enkeltrådiga (E) är styvare och blir därför snyggare och mer lättarbetade vid utanpåliggande kabelförläggning än de fåtrådiga typerna (F).
Det är endast inne i kopplingsdosan och uttaget som det blir något lite enklare att arbeta med dem.
edit:
hehe
Jag ser i mitt svar från 2008, post #2 i tråden, att jag har lärt mig lite mer under dessa drygt 10 åren sedan dess.
Nej, nu blev det en hel del fel.D droopy skrev:"Kulon" är borta och skall inte användas då den saknar biledare och höljet kan bli strömförande.
Försvann i slutet av 80-talet om jag inte mins fel. EKLK MED biledare är väl den som fått ersätta "Kulon".
Satt en massa Kulo i mitt gamla hus som fick rivas ut i samband med första renoveringen.
Kulon var bra att arbeta med då det fanns tänger och klammer anpassade som gjorde det lätt att få snygga böjar och uppfästning.
EKLK har inte ersatt kulon, utan det är en egen kabeltyp, som kanske kan sägas ersatte EKKL, som kanske ersatte något annat före den.
Det går fortfarande att köpa EKLK även om det börjar bli alltmer ovanligt, utan den har idag i stort sett ersatts av EQLQ och EXLQ, som i princip är samma kabel, men i halogenfritt utförande och med PEX-isolering (EXLQ). Men ändock inte samma i alla aspekter ändå, dessa modernare är som regel lite tunnare och smäckrare och erbjuder en ännu vackrare förläggning.
Men dessa nya modeller saknar ibland kabelutfyllnad och får lätt veck om man försöker böja snävt och det blir fult och fel, så lite handlag krävs. De kan också vara förbjudna i EX-miljö då de bedöms kunna leda gaser innanför manteln.
Kulo ...? tja..?
Vad menar man ens med Kulo? Många elektriker kallade EKK när den kom för "plastkulo".
Många mindre kunniga kallar alla vita installationskablar för kulo.
Kulo uppfanns i början av 1900-talet av Ernst Kuhlo, chef för elverket i Stettin.
Den har hetat en massa olika under årens lopp, och den har varit uppbyggd på många olika sätt.
På 40-talet hette den i Sverige järngummiledning.
Här hittade jag denna uppräkning:
- 1907: Rörpansarledning system Kuhlo
- 1909: Mantelledning system Kuhlo
- 1919: Rörtråd av Kuhlotyp
- 1920-tal: Kuhloledning
- 1930-tal: Kuhloledning/ järngummiledning
- 1940-tal: Kuhloledning/ järngummiledning
- 1950-tal: Kuhloledning/ järngummiledning
- 1960-tal: Kuloledning
- 1970-tal: Kuloledning
- 1980-nutid: Kulokabel
Och idag har vi EQRQ, eller som draka valt namnet, QLO !?
Kulon har nästan aldrig haft biledare, utom några år under typ första årtiondet efter 2000, men det var nog med stort bråk i normeringskommittén den både infördes och försvann.
Alla äldre installationer av kulo med gummiisolering, eller pappersisolering är bara att riva väck omedelbart, de anläggningarna är i princip livsfarliga idag. Men kulo-kabel med PVC-isolerade ledare kan ofta vara i utmärkt skick även om de är från 60-talet, så de kan man behålla ifall en undersökning visar att de är friska.
Det brukar främst vara där de varit utsatt för långvarig värme, t.e.x ljusarmaturer, som isoleringen har blivit hård och spröd och kabeln måste kortas eller bytas.
Medlem
· Blekinge
· 10 465 inlägg
Två kommentarer från min olunniga sida:GK100 skrev:Det är vanligtvis klass 4, men MK är i stort sett ersatt av RK även om den finns att få i några areor upp mot 16mm2. Och hela denna beteckningstypen är ju ett svenskt påhitt och lätt förändrad med tiden. Länge sen den egentligen ska ses som utgående och föråldrad, men det invanda lever ju ofta kvar lång tid.
"enkelkardelig" är den motsägelse i sig själv. En kardel är alltid en del i en större ledare (eller rep).
Benämningssystem: I högspänningsvärlden finns såklart olika benämningssystem för kabelns uppbyggnad. En äldre kollega hittade på ett eget system som var som svensk standard men naturligtvis "mycket bättre". De yngre kollegorna tror på det och dessutom att benämningarna är global standard. Naturligtvis har norska, tyska, amerikanska kabelfabriker mm sina egna beteckningar. Det tyska systemet var så krångligt att det erbjöds särskilda kurser för elkraftingenjörer på högskolan. Hur det är med aktuella system och deras globala giltighet vet jag inte.
Visst är det så och därför det ofta skrevs som -trådig i mer formella sammanhang. Kardel hör kanske språkligt mer hemma i "kablar" typ wire eller rep som du säger.T Thomas_Blekinge skrev:
Och när kommer du igen med månadens kabel det var länge sen sist tror jag?
Vadå "okunniga" ... ?T Thomas_Blekinge skrev:Två kommentarer från min olunniga sida:
"enkelkardelig" är den motsägelse i sig själv. En kardel är alltid en del i en större ledare (eller rep).
Benämningssystem: I högspänningsvärlden finns såklart olika benämningssystem för kabelns uppbyggnad. En äldre kollega hittade på ett eget system som var som svensk standard men naturligtvis "mycket bättre". De yngre kollegorna tror på det och dessutom att benämningarna är global standard. Naturligtvis har norska, tyska, amerikanska kabelfabriker mm sina egna beteckningar. Det tyska systemet var så krångligt att det erbjöds särskilda kurser för elkraftingenjörer på högskolan. Hur det är med aktuella system och deras globala giltighet vet jag inte.
Du är ju jättekunnig, dock pysslar du med kablar som få kommer i kontakt med.
Och detta inlägg var bra. Även om vi knappast kommer sluta säga enkelkardelig för det, likväl som namnet kulokabel aldrig försvinner, fast det är 100 år sedan den slutade heta det, rent tekniskt.
Där har du hela följden rätt från efter VK2 till millennieskiftet. I äldsta änden fanns även en typ där plastyttermanteln var av en typ oljebehandlat cellulosamaterial likt en flexibel "bakelit" eller "konstharts".
Medlem
· Blekinge
· 10 465 inlägg
Nu är det ju fastetiden så inspirationen av en butejl saknas. Man snart ska det berättas om EK med 1600 mm2 och andra spännande kabelledare. Vad sägs om en ledare gjord av natrium?GK100 skrev: