Jordfelsbrytaren går trotts att ingen ström finns?

[Mikael_L]

Själv bryter jag bara gruppen jag jobbar med, men är medveten om problematiken med N och PE. Om jag gör större grejer kopplar jag inte in matande ände förän allt annat är kopplat och klart för att minska risken för JFB-test. Självklart testar man om det är spänningslöst innan man rör något och inte ens efter det rör jag några nakna kopparledare i onödan. Wago på alla ändar jag inte jobbar med just nu (eller ubåt om de inte är skalade). En ledare i taget.

Paranoid? Javisst!
Som vanligt gäller det att förstå vad man håller på med, sen kan man om man vill överdriva lite med säkerheten... Yrkesskada antar jag...

Jag tycker inte det låter det minsta paranoidt (paranoitt ..? Hur stavas det? :x)
Jag tänker och gör i princip sådär själv. Med lite genvägar dock ibland. Jag sätter nog inte en Wago eller ubåt på en förmodat strömlös kabelända som ska kopplas in igen inom en halvtimme som exempel.

Men som princip håller jag med om vartenda ord, och det gör nog de flesta elektriker.

 

[CalleSpeed]

Det räcker inte med att bryta inkommande för att ta bort risken för ström i nollor och skyddsjordar. I och med att PEN fortfarande är inkopplad då finns risken för ett ström flöde mellan elinst och sann jord.
Men i en felfri anläggning är spänningsskillnaden så låg att det är ofarligt.

Allting handlar om att göra en vettig risk bedömning vid olika eljobb. Det skapar ofta så stora problem att släcka ner en hel elanläggning för att byta ett vägguttag. Då räcker det ofta släcka ned den gruppen och spänningsprova. Man får hålla isär nolla och skyddsjord. Ett trick är att fästa nollan före skyddsjorden i skruvplinten, då spretar inte den emot jordade delar vid monteringen.

Hej

Absolut måste man göra en individuell bedömning på varje anläggning. Men då de flesta privatpersoner inte har kompetens att göra bedömningen så brukar det säkraste vara att rekommendera att man frånskiljer spänningen i hela anläggningen och gör ett spänningsprov innan man börjar skruva.

//Calle

 

[Eld]

Om man är noga med att hela tiden klippa nolla och jord var för sig så löser inte jordfelsbrytaren.

 

[lars_stefan_axelsson]

Så struntar man i att bryta gruppsäkringen och tar itu nollan någonstans, lossar på en toppklämma eller så då har man plötsligt brutit strömkretsen, och sitter det någon som helst last som är igång på denna grupp, t.ex. en ynka glödlampa så blir det plötsligt 230V på nollan - i hela gruppen bakom stället där man brutit nollan

...

Så ... som minimum bryter man alltid säkringen som matar den grupp som det ska arbetas på.

Precis. Bakmatning måste man alltid vara på sin vakt mot. Klassikern är ju elradiatorer med bimetalltermostater som helt plötsligt slår till, och så har man en bakmatad nolla.

Så åtminstone bryt-mät. Men eftersom det finns bakmatning så skall man alltså helst mäta-bryta-mäta, för att bli rimligt säker på att man faktiskt brutit, och det inte var så att det är något annat som brutit kretsen (exv. en termostat eller annan brytare) som vips kan slås på igen.

Och tar vi med i beräkningen att instrumentet kan ha gått sönder (vilket var en större risk förr, med mer mekaniska instrument) så skall man egentligen säkerställa att instrumentet fortfarande fungerar när man mätt spänningslöst, så att det inte är instrumentet som pajjat.

Det sista är dock överkurs i praktiken, och jag har inte stött på någon som (utanför labbet när man går igenom säkerhetsmomentet i kursen i elektriskt mätteknik) gjort det...

 

[lars_stefan_axelsson]

Om man är noga med att hela tiden klippa nolla och jord var för sig så löser inte jordfelsbrytaren.

Jo, fast det räcker som sagt inte när man sedan skall knö ledarna genom något billigt skräp till genomföring i en lampa och lyckas nudda metallen med både nollan och jorden...

 

[hempularen]

Jo,jag kontrollerar instrumentet EFTER utförd mätning. Mäter på något med spänning,för att kolla att instrumentet kan visa att spänning finns.

 

[Mikael_L]

Jo,jag kontrollerar instrumentet EFTER utförd mätning. Mäter på något med spänning,för att kolla att instrumentet kan visa att spänning finns.

Ja jag snabbkollar också instrumentet emellanåt lite snabbt efter utförd koll av spänningslöshet.
Men inte så jag springer iväg genom halva huset för att leta rätt på något att kolla mot, utan det ska vara något som är max något steg ifrån.

Jag anser dock att koll av instrumentet just innan mätningen duger så gott som lika bra.
Sannolikheten att det går sönder på den korta stunden är nog fruktansvärt låg.

Phasen-pennan använder jag rätt mycket, men misstror den också lika mycket.
Så jag tar aldrig i en avskalad tåt med fingrarna med bara ett prov med pennan innan att det är spänningslöst. Med phasen-pennan gör jag alltid en funktionskoll av pennan just innan alt efter spänningkontrollen innan jag pillrar med på något med hjälp av kroppen.

 

[lars_stefan_axelsson]

Ja jag snabbkollar också instrumentet emellanåt lite snabbt efter utförd koll av spänningslöshet.
Men inte så jag springer iväg genom halva huset för att leta rätt på något att kolla mot, utan det ska vara något som är max något steg ifrån.

Jag anser dock att koll av instrumentet just innan mätningen duger så gott som lika bra.
Sannolikheten att det går sönder på den korta stunden är nog fruktansvärt låg.

Phasen-pennan använder jag rätt mycket, men misstror den också lika mycket.
Så jag tar aldrig i en avskalad tåt med fingrarna med bara ett prov med pennan innan att det är spänningslöst. Med phasen-pennan gör jag alltid en funktionskoll av pennan just innan alt efter spänningkontrollen innan jag pillrar med på något med hjälp av kroppen.

Precis. Om det finns något med spänning på i närheten så skulle jag väl också kunnat tänka mig att göra det. Men eftersom jag just brutit så brukar det aldrig göra det.

Och jag har samma inställning till testmejslar. Dvs jag "litar" aldrig på att det är spänningslöst om jag inte mätt på just den kretsen innan med samma penna. Skillnaden litar jag hyffsat på, dvs om den gett bra indikation innan, och nu inte gör det. Men bara att den inte lyser, det fäster jag mycket mindre vikt vid. Det kan det finnas många skäl till.

 

[elmont]

Och Phasen litar jag rätt bra på när det gäller att kolla, men bara om det finns spänning och aldrig om det är spänningslöst. Lyser den då finns det spänning, lyser den inte har man inte en aning.

 

[hempularen]

Jo ett skäl till att jag är lite nojig med instrumentet är att man ofta varierar och spänningsmäter, sedan resistansmäter för att ex. Hitta ett avbrott. Om man växlar fram o tillbaka så gäller det att ta det lugnt och försöka följa en procedur nästan fundamentalistiskt. Annars kommer man förr eller senare att missa.

 

[Mikael_L]

Jo ett skäl till att jag är lite nojig med instrumentet är att man ofta varierar och spänningsmäter, sedan resistansmäter för att ex. Hitta ett avbrott. Om man växlar fram o tillbaka så gäller det att ta det lugnt och försöka följa en procedur nästan fundamentalistiskt. Annars kommer man förr eller senare att missa.

Annars är en klassiker att mäta med likspänningsområdet på växelspänning, eller tvärtom. Kan helt klart ge en en chock av både el och förvåning när man sen tar i tråden ifråga.

 

[Eld]

Jo, fast det räcker som sagt inte när man sedan skall knö ledarna genom något billigt skräp till genomföring i en lampa och lyckas nudda metallen med både nollan och jorden...

Eltejp runt en av dem innan man knör igenom ledarna.

 

[hempularen]

Annars är en klassiker att mäta med likspänningsområdet på växelspänning, eller tvärtom. Kan helt klart ge en en chock av både el och förvåning när man sen tar i tråden ifråga.

Jo jag har en bekant som nästan strök med pga. ett sådant misstag. Han hade glömt glasögonen innan gick ned i källaren för ett hempul. Stängde därför av fel säkring. Den multimeter han använde mest fanns i andra änden av källaren, så han tog en annan han var lite ovan vid. Ställde in fel mätområde, slarvade med kontroll av instrumentet. Det gick rätt illa med sjuhusvistelse.

Han är ändå lite av expert på mätteknik, rattar en instrumentpark för typ 50 milj på jobbet osv. Lång erfarenhet av elsäkerhetscertifiering.

 

[lars_stefan_axelsson]

Eltejp runt en av dem innan man knör igenom ledarna.

Fast då visar det sig att man redan har skalat och så lyckas man knö en EK genom tejpen... Har jag också lyckats med.

Fast igår, då jag skulle avveckla ett uttag temporärt i köket för att slå på nytt ytskikt så lyckades jag att både få igenom kabelstumpen genom väggen och koppla loss det från det vidarekopplade vägguttaget utan att släcka huset. Seger!

Jag har nästan blivit mera nervös när jag jobbar spänningslöst men med "aktiv" JFB, än vad jag är/var vid arbete under spänning...

 

[lars_stefan_axelsson]

Han är ändå lite av expert på mätteknik, rattar en instrumentpark för typ 50 milj på jobbet osv. Lång erfarenhet av elsäkerhetscertifiering.

Japp. Det är ju inte amatörerna som gör de enkla missarna. De är ju försiktiga och tar sin tid. De är de av oss som antingen har "lagom" lång erfarenhet; vi har vant oss, och det har ju gått bra hittills, eller de som har mycket lång erfarenhet; gör man det tillräckligt ofta och inte är helt anal med sitt eget säkerhetsarbete så trillar man förr eller senare dit.

Och om det sedan handlar om bergsklättring, eller flyga jumbojet eller elarbete, det spelar mindre roll.

Själv så har jag klarat mig hittills vad gäller just AC/DC, det drillades i mig när jag arbetade som elektriker, och jag har kvar samma mätare. (Dock har jag torskat åt andra hållet, men det blev bara pinsamt). Det slog mig just att detta ju är ett skäl för enklare/sämre mätare av typen testpenna, eller dylikt, eftersom de inte kan ställas fel på det här sättet. Många av dem har ju dock som sagt andra problem så hur man än vänder sig...