222 069 läst · 2 000 svar
222k läst
2,0k svar
Huspriser upp eller ner? (Snillen spekulerar!)
Och här har ju bankerna en intressant roll.
Banken tillhandahåller pengar som inte egentligen finns, i form av lån till hushållen.
Så bankerna skapar alltså pengar.
En av de faktorer som bestämmer penningmängden i ett land är bankernas utlåning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningmängd
Banken tillhandahåller pengar som inte egentligen finns, i form av lån till hushållen.
Så bankerna skapar alltså pengar.
En av de faktorer som bestämmer penningmängden i ett land är bankernas utlåning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningmängd
Nu har jag inte läst hela tråden, men det här är kanske en av de absolut viktigaste på hela forumet...
Jag är helt övertygad om att dagens fastighetspriser på många håll är totalt konstgjorda med låga räntor och annat. Därmed är de på många håll övervärderade (dvs marknadsvärde i förhållande till realvärde) och att vi med högre räntor kommer se ett prisras då många med medelinkomst sitter på huslån på flera miljoner...
Jag är helt övertygad om att dagens fastighetspriser på många håll är totalt konstgjorda med låga räntor och annat. Därmed är de på många håll övervärderade (dvs marknadsvärde i förhållande till realvärde) och att vi med högre räntor kommer se ett prisras då många med medelinkomst sitter på huslån på flera miljoner...
Det tycker inte riksbanken i sin senaste "Penning- och valutapolitik nummer 3, 2010". I artikeln "Prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden – en fundamental analys" (början sid 39) gör de gällande att det inte alls finns någon bubbla i Sverige utan att priserna kan förklaras av fundamenta. De kritiserar ECB och The Economist som påstått att Svenska priserna är övervärderade med 20-40% och menar på att de använder en felaktig jämförelsemodell som jämför med hyreskostnaderna.
Riksbanken skriver att prisbubblan är ett analytiskt felslut därför att man ”framförallt ignorerar det senaste decenniets förändringar på de finansiella marknaderna”, som gjort hushållens ökade belåning mycket billigare än det varit någonsin förr. Därför, menar Riksbankens experter, är det fel att jämföra priset för hyrda bostäder med priset för en bostad hushållet själv äger.
Just här anser jag att Riksbankens experter faktiskt brister i logik. De ignorerar nämligen själva att samma kostnadslättnader som gynnat villaägarna naturligtvis också har gynnar hyresvärdarna, vars konkurrenskraft borde vara intakt, givet allt annat lika.
Dessutom försummar Riksbanksanalytikerna det faktum att hushållens belåning till stor del baseraras på skattesubventionerade ränteavdrag. Detta i sig utgör en risk för kraftiga värdefall, i samma mån som hushållen gör sig beroende av subventionen. De kommer nämligen att bli kraftigt ifrågasatta den dag Sverige utsätts för ett tryck av den typ Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien nu upplever
Just här anser jag att Riksbankens experter faktiskt brister i logik. De ignorerar nämligen själva att samma kostnadslättnader som gynnat villaägarna naturligtvis också har gynnar hyresvärdarna, vars konkurrenskraft borde vara intakt, givet allt annat lika.
Dessutom försummar Riksbanksanalytikerna det faktum att hushållens belåning till stor del baseraras på skattesubventionerade ränteavdrag. Detta i sig utgör en risk för kraftiga värdefall, i samma mån som hushållen gör sig beroende av subventionen. De kommer nämligen att bli kraftigt ifrågasatta den dag Sverige utsätts för ett tryck av den typ Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien nu upplever
Bra svar, det ligger i linje med min förståelse av situationen också och jag måste säga att jag är förvånad över Riksbankens minst sagt begränsade förståelse av dynamiken. Finanskrisen hade förmodligen inte blivit en så stor kris om det inte lånats ut pengar till höger och vänster (till viss del även i Sverige) och utan att det funnits så mkt lättillängliga pengar i form av lån så hade förmodligen inte bostadspriserna rusat så mkt som det gjort.billy_baver skrev:Riksbanken skriver att prisbubblan är ett analytiskt felslut därför att man framförallt ignorerar det senaste decenniets förändringar på de finansiella marknaderna, som gjort hushållens ökade belåning mycket billigare än det varit någonsin förr. Därför, menar Riksbankens experter, är det fel att jämföra priset för hyrda bostäder med priset för en bostad hushållet själv äger.
Just här anser jag att Riksbankens experter faktiskt brister i logik. De ignorerar nämligen själva att samma kostnadslättnader som gynnat villaägarna naturligtvis också har gynnar hyresvärdarna, vars konkurrenskraft borde vara intakt, givet allt annat lika.
Dessutom försummar Riksbanksanalytikerna det faktum att hushållens belåning till stor del baseraras på skattesubventionerade ränteavdrag. Detta i sig utgör en risk för kraftiga värdefall, i samma mån som hushållen gör sig beroende av subventionen. De kommer nämligen att bli kraftigt ifrågasatta den dag Sverige utsätts för ett tryck av den typ Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien nu upplever
Faktum kvarstår; det finns många medelinkomsttagare som inte klarar en räntefördubbling utan vidare...
Däremot tror jag inte att Sverige riskerar att hamna i samma sits som Grekland, Portugal, Irland och de andra länderna som Eurozonen får kämpa med nu. Dels har den svaga kronan fått fart på vår exportindustri som dessutom vida överstiger dessa länders sådana. Dvs, vi har inte en massarbetslöshet kombinerat med fastighetspriser som är uppblåsta på grund av spekulation.
Där har du nog hittat pudelns kärna. I Sverige har vi de priser vi har för att folk kan och är villiga att betala så mycket för att ha nånstans att bo. I många andra länder har bubblan blåsts upp för att folk kortsiktigt försökt tjäna pengar på köp och sälj av bostäder....Möjligen har vi samma fenomen i storstäderna när det gäller bostadsrätter också, men inte på villapriserna. I Sverige styrs de priserna av tillgång och efterfrågan. Bostadsbristen måste byggas bort för att priserna ska sjunka.Björn Grylls skrev:
http://www.dn.se/ekonomi/riksbanken-ser-ingen-bobubbla
Intressant artikel! Den som läser HELA inser hur svårt det är att sätta rubriker som är både klatschiga, korrekta och - relevanta.
Peter Norman (m) är finansmarknadsminister. DN berättar förutom om riksbankens åsikter om Normans synpunkter-. ”Utan att ange vad som i första hand skulle kunna vara aktuellt räknar Norman upp olika möjligheter: minskade möjligheter för avdrag för ränteutgifter, slopade ränteavdrag” …
För bara ett par månader sedan var det val. Kommer ni ihåg paneldebatten i detta forum? Samtliga deltagande riksdagsmän (inklusive från alliansen) lovade dyrt och heligt att de inte hade en tanke på slopade avdrag. Nu börjar de redan hosta lite besvärat. Trots att riksbanken inte ser skymten av bubbla.
Intressant artikel! Den som läser HELA inser hur svårt det är att sätta rubriker som är både klatschiga, korrekta och - relevanta.
Peter Norman (m) är finansmarknadsminister. DN berättar förutom om riksbankens åsikter om Normans synpunkter-. ”Utan att ange vad som i första hand skulle kunna vara aktuellt räknar Norman upp olika möjligheter: minskade möjligheter för avdrag för ränteutgifter, slopade ränteavdrag” …
För bara ett par månader sedan var det val. Kommer ni ihåg paneldebatten i detta forum? Samtliga deltagande riksdagsmän (inklusive från alliansen) lovade dyrt och heligt att de inte hade en tanke på slopade avdrag. Nu börjar de redan hosta lite besvärat. Trots att riksbanken inte ser skymten av bubbla.
Nej, det känns inte som att det hänger ihop helt men det beror kanske på hur man definierar "bubbla"?
Klassiska bubblor hänger ju ihop med spekulation - att folk köper något för att de tror att det ska göra dem rika - men flertalet svenskar köper fortfarande bostäder främst för att bo i.
Då kan man invända, med tanke på vad som hände i USA 2008, att de gjorde väl de flesta amerikaner också. Dock fanns det väl en skillnad mot här och nu i hur kalaset finansierades: Lånegivarna bakade ihop bolånefordringarna till paket som såldes vidare i flera led tills de som ytterst stod för fiolerna inte kunde se hur dåliga säkerheterna i själva verket var. Det var i det finansiella luftslottet som själva bubblan fanns. (Det har tagits upp här förut men jag tyckte att det var värt att påminna om i det här sammanhanget.)
Jag menar alltså att man kanske kan tolka vice riksbankschefens uttalanden som "ingen klassisk bubbla men likväl en osund kreditexpansion"...
Klassiska bubblor hänger ju ihop med spekulation - att folk köper något för att de tror att det ska göra dem rika - men flertalet svenskar köper fortfarande bostäder främst för att bo i.
Då kan man invända, med tanke på vad som hände i USA 2008, att de gjorde väl de flesta amerikaner också. Dock fanns det väl en skillnad mot här och nu i hur kalaset finansierades: Lånegivarna bakade ihop bolånefordringarna till paket som såldes vidare i flera led tills de som ytterst stod för fiolerna inte kunde se hur dåliga säkerheterna i själva verket var. Det var i det finansiella luftslottet som själva bubblan fanns. (Det har tagits upp här förut men jag tyckte att det var värt att påminna om i det här sammanhanget.)
Jag menar alltså att man kanske kan tolka vice riksbankschefens uttalanden som "ingen klassisk bubbla men likväl en osund kreditexpansion"...
Visst gjorde den amerikanska modellen för finansiering av lån att priserna kunde stiga snabbare och högre än de annars hade gjort.Farzan skrev:Dock fanns det väl en skillnad mot här och nu i hur kalaset finansierades: Lånegivarna bakade ihop bolånefordringarna till paket som såldes vidare i flera led tills de som ytterst stod för fiolerna inte kunde se hur dåliga säkerheterna i själva verket var. Det var i det finansiella luftslottet som själva bubblan fanns.
Men om det är en bubbla beror väl inte av hur den finansieras? Andra fastighetsbubblor har ju finansierats ungefär som vi finansierar bolån i Sverige idag.
Jag tolkar det som att landets politiska elit med andan i halsen försöker lugna allmogen: ”Nej, vi har ingen bubbla, och vi är beredda på den!”
Bubblor bygger man av överdriven – eller rent grundlös – förväntan.
Idag förväntar man sig att morgondagens priser på begagnade egnahem kommer att öka på grund av främst -
1. ökande priser på nyproduktion, till följd av en byggindustri med bristfällig konkurrens och/eller fallande penningvärde,
2. ökande efterfrågan på grund av befolkningstillväxt (nittiotalistgenerationen), och
3. oförändrad subventionering, grundad på hushållens skuldränteavdrag,
Om en eller två av dessa premisser faller är dagens förväntningar att betrakta som något eller starkt överdrivna. Om alla tre premisserna faller blir vår förväntan i stort sett grundlös.
Bubblor bygger man av överdriven – eller rent grundlös – förväntan.
Idag förväntar man sig att morgondagens priser på begagnade egnahem kommer att öka på grund av främst -
1. ökande priser på nyproduktion, till följd av en byggindustri med bristfällig konkurrens och/eller fallande penningvärde,
2. ökande efterfrågan på grund av befolkningstillväxt (nittiotalistgenerationen), och
3. oförändrad subventionering, grundad på hushållens skuldränteavdrag,
Om en eller två av dessa premisser faller är dagens förväntningar att betrakta som något eller starkt överdrivna. Om alla tre premisserna faller blir vår förväntan i stort sett grundlös.
Jag tror att de kommentarer vi ser från "eliten" är grundade i en genuin osäkerhet. Jämför med den amerikanska bostadsbubblan. Många förnuftiga människor uttryckte sin oro över risken för bostadsbubblor, men få var helt säkra på att det var en bubbla. Ändå var ju tecknen då mycket tydligare än vad vi kan se här i Sverige.billy_baver skrev:
Se tex denna länk:
http://www.calculatedriskblog.com/2...mpaign=Feed:+CalculatedRisk+(Calculated+Risk)
Så här sa en som oroade sig för en bubbla: "Im reasonably comfortable characterizing the housing feeding frenzy in some of our markets as being a bubble or a near bubble. " Helgarderat alltså.
Även: 4. Fortsatt låga räntor. 5. Fortsatt stigande priser.billy_baver skrev:Bubblor bygger man av överdriven eller rent grundlös förväntan.
Idag förväntar man sig att morgondagens priser på begagnade egnahem kommer att öka på grund av främst -
1. ökande priser på nyproduktion, till följd av en byggindustri med bristfällig konkurrens och/eller fallande penningvärde,
2. ökande efterfrågan på grund av befolkningstillväxt (nittiotalistgenerationen), och
3. oförändrad subventionering, grundad på hushållens skuldränteavdrag,
Om en eller två av dessa premisser faller är dagens förväntningar att betrakta som något eller starkt överdrivna. Om alla tre premisserna faller blir vår förväntan i stort sett grundlös.
(Jovisst, priserna stiger därför att priserna stiger. Vad är det för konstigt med det?)
Jag har inte alls talat om något "konstigt".
Jag har bara sammanfattat premisserna.
Jag har bara sammanfattat premisserna.
Syftade inte på dig. Jag utgick från att den tänkte läsaren tyckte att det var konstigt. För om man utgår från att alla människor är förnuftiga och rationella är det väl "konstigt" att en prisuppgång ska leda till en ytterligare prisuppgång. De andra punkterna (befolkningstillväxt, goda lånevillkor etc) är ju punkter som även en rationell människa kan se som skäl till stigande priser.billy_baver skrev: