Düsseldorff
Så det ligger alltså en hel del annat bakom. Oväntat... Lycka till.
 
  • Gilla
  • Haha
  • Ledsen
Fixarlasse Dalarna och 66 till
  • Laddar…
Denna fråga borde ha hanterats när bygglovet gavs år 1975. Var det verkligen så att det godkändes i bygglovet att taket skulle gå över tomtgränsen in på grannens tomt? Om detta ingår i bygglovet är det korrekt som det ser ut. Om det inte medgavs är det ett icke tillåtet bygge men där preskription gäller efter tio år. Detta kan dock hindra vidare utbyggnad. Vilket som borde frågan om underhåll och eventuella ombyggnader ha hanterats i bygglovet 1975, till exempel genom ett servitut. Men om det utstickande taket inte ingår i bygglovet är det lättare att förstå er grannes reaktion. Tyvärr tycks ingen av er inblandade vara inriktade på en kompromiss, men om det skulle vara möjligt är det väl av av högre värde för den som vill bygga om och förändra.
 
  • Gilla
Fixarlasse Dalarna och 5 till
  • Laddar…
K klimt skrev:
Ni tycks ha en komplicerad grannrelation. Det är olämpligt och knepigt att ha ett hus direkt i tomtgräns men det visste ni ju redan när ni köpte er fastighet. Det kan begränsa möjligheter till ombyggnad. Det kan vara bra att försöka förstå en motparts reaktion om man vill uppnå en lösning. Er granne tycker nog att det är tråkigt att ha ert hus så nära inpå och vill nog undvika ytterligare intrång. Det är väl för sent nu, men det kanske finns något ni kan erbjuda som kompensation. Det är nog så att lösningen via servitut knappast är möjlig. En tänkbar lösning kan vara det som föreslogs ovan, alltså att ni köper en tomtremsa från er granne.
Bägge våra hus är byggda 1971-72, ingen av oss bodde här då.Vi köpte vårt hus 1989 och det där med hus i tomtgräns var inget vi funderade över då. Eftersom bägge är 2.a ägare så har vi ju bägge köpt våra hus som de står med de förutsättningar som gäller.

På området där vi bor finns för övrigt mängder med hus eller garage byggda i tomtgräns, men de flesta har inte sådana-s-kärringar till granne som jag har.
På den tiden fick man bygga hus i tomtgräns, idag lämnar Västerås stad inte bygglov närmare än 1 m från tomtgräns med tanke på just underhållet.
Det är ju inte bara fasaden som ska åtgärdas, det är bara en tidsfråga innan taket behöver åtgärdas och hängrännan är det hål i men jag kommer inte åt att byta den.

Komma överens med grannen tror jag inte går öht men frågan gällde inte det utan om det är möjligt i en öveklagandeprocess att vinna mot Lantmäteriet i Västerås.
Jag tänker att de borde ha avvisat ärendet direkt när jag sökte eftersom det är ett intrång på annans mark, men det gjorde de inte utan satte igång att handlägga ärendet och lägga ner en massa tid på det, i min värld mycket onödig tid.
De har ju dessutom en upplysningsplikt och ska känna till lagar och regler, t.ex. den nya vägledande domen om egendomsskydd.
Mitt behov av underhåll är ju inte så stort som t.ex. en fastighet som saknar väg eller dylikt.
På förrättningssammaträdet kom det upp ett begrepp som jag aldrig hört talas om och det var BÅTNAD.
Det ska således både finnas ett VÄSENTLIGT behov OCH en BÅTNAD, dvs jag ska tjäna på åtgärden och den vinst jag gör ska jag dela med grannen som då enligt LM får en BELASTNING genom servititutet.

Vadå belastning?
Jag ska gå in och under en begränsad tid fixa till en fasad, skulle det vara en belastning?

Lantmäteriet påstår vidare att det finns en båtnad, medan jag säger att för min del är åtgärden mest förenad med kostnader och efter att ha frågat ett antal mäklare (6 st) om officialservitut i mitt fall så har jag fått svaret att ett officialservitut av det där slaget knappast påverkar värdet av våra fastigheter, varken min eller hennes, det är andra saker som påverkar värdet menar de.
Men Lantmäteriet lyssnar inte på det argument för de har ju mer erfarenhet av fastighetsförsäljningar än mäklarna och gör sin egna bedömningar....
 
  • Arg
Fixarlasse Dalarna
  • Laddar…
B b8q skrev:
Erbjud grannen 100 000 för en remsa på 1 m istället - så får ni taket på er sida gränsen också. Lantmäterikostnaden för en fastighetsreglering att föra över mark till er, borde inte kosta mer än ca 30 000.
De är uppe i 60.000:- redan och jag vill inte dra på mig mer kostnader genom att köra färdigt ärendet när jag insett att om hon överklagar kommer hon antagligen att få rätt med tanke på nya vägledande domar vad gäller egendomsskydd. Och då kostar det mig ännu mer.
Och egendomskyddet för hennes fastighet väger nog tyngre än mitt behov av underhåll när man kommer till rättssalen och jurister tar vid...
 
E Mats Lindfors 2 skrev:
De är uppe i 60.000:- redan och jag vill inte dra på mig mer kostnader genom att köra färdigt ärendet när jag insett att om hon överklagar kommer hon antagligen att få rätt med tanke på nya vägledande domar vad gäller egendomsskydd. Och då kostar det mig ännu mer.
Och egendomskyddet för hennes fastighet väger nog tyngre än mitt behov av underhåll när man kommer till rättssalen och jurister tar vid...
Det finns dock en skillnad, om vi bara talar om att tvångsbilda ett servitut för att kunna underhålla din nuvarande byggnad så är inte uppförsbacken lika stor som om du ska ta grannens fasta egendom i anspråk för att dina husväggar blir bredare. Det rättsfall du hänvisar till rör nämligen en fastighetsreglering där ena grannen försökte tvinga till sig sin grannes mark. Ett servitut för att underhålla en befintlig byggnad är inte samma intrång i äganderätten som att ta grannens mark i anspråk permanent. Så ifall du kan nöja dig med att endast underhålla (och inte bredda väggen) har du en något större chans att lyckas få igenom servitutet. Att däremot tvinga till dig grannens mark för att din vägg blir bredare efter renoveringen kommer nog bli desto svårare.

E Mats Lindfors 2 skrev:
Jag tänker att de borde ha avvisat ärendet direkt när jag sökte eftersom det är ett intrång på annans mark, men det gjorde de inte utan satte igång att handlägga ärendet och lägga ner en massa tid på det, i min värld mycket onödig tid.
Det torde ha sin förklaring i att frågan måste prövas, det är inte helt solklart att t.ex. delar av ditt yrkande inte kan genomföras. Det rättsfall du hänvisar till, NJA 2018 s. 753, är inte helt identiskt med den situation du beskriver.
 
  • Gilla
Fixarlasse Dalarna och 14 till
  • Laddar…
K klimt skrev:
Denna fråga borde ha hanterats när bygglovet gavs år 1975. Var det verkligen så att det godkändes i bygglovet att taket skulle gå över tomtgränsen in på grannens tomt? Om detta ingår i bygglovet är det korrekt som det ser ut. Om det inte medgavs är det ett icke tillåtet bygge men där preskription gäller efter tio år. Detta kan dock hindra vidare utbyggnad. Vilket som borde frågan om underhåll och eventuella ombyggnader ha hanterats i bygglovet 1975, till exempel genom ett servitut. Men om det utstickande taket inte ingår i bygglovet är det lättare att förstå er grannes reaktion. Tyvärr tycks ingen av er inblandade vara inriktade på en kompromiss, men om det skulle vara möjligt är det väl av av högre värde för den som vill bygga om och förändra.
Nä, man tänkte inte på underhållsbehovet 1971-72 när bygglovet lämnades på den tiden och hela detaljplanen som kommunen upprättat är full med förslag på fastigheter i tomtgräns och på den tiden var det fasaden som räknades och det är den som står i tomtgräns.Taket hängde ut redan då när bygglov gavs och även när byggnadsinspektören gjorde inspektion och godkände bygget och intygade att bygglovet följts. Troligen gjorden en inmätning av kommunen även då, men det ska jag låta vara osagt, men det är ju obligatoriskt att kommunens byggnadsinspektör har en inmätning innan han godkänner ärendet, hur ska han annars kunna intyga att bygglovet följts?
Överklagandet av det då 40-åriga bygglovsärendet beträffande taköverhänget avslogs på den grunden att inga av oss var sakägare då bygglovet avgavs.

Men att bygga i tomtgräns var förmodligen inget problem då när alla som byggde här då vara unga och pratade med varandra.
Det är annat ljud i skällan när folk blir gamla sura kärringar och sätter den sidan till. Tro mig, jag har försökt prata med henne men det går bara inte, svårt när hon inte ens öppnar dörren, när jag plingar på.
En annan sak jag trodde skulle gå att köra med är att hennes fjärrvärmeledning går över min tomt och saknar servitut, och då tänkte jag att det där kan jag ha som motargument och säga till Mälarenergi att nu får ni klippa av ledningen som går över min tomt till hennes fastighet när hon inte vill medge mig tillträde för underhåll av fasaden ,men efter att forskat i saken så blir det inte hennes bekymmer utan mest Mälarenergi eftersom det är deras ledning och inte hennes som går fram till hennes avstängningsventiler ner i källaren.
Mälarenergi får då antingen söka servitut för ledning över min tomt alternativt får de lägga om ledningen och ha den ute i gatan. Men det är inget som kommer att drabba henne så jag har lagt ner det spåret.
 
F Falckman skrev:
Det finns dock en skillnad, om vi bara talar om att tvångsbilda ett servitut för att kunna underhålla din nuvarande byggnad så är inte uppförsbacken lika stor som om du ska ta grannens fasta egendom i anspråk för att dina husväggar blir bredare. Det rättsfall du hänvisar till rör nämligen en fastighetsreglering där ena grannen försökte tvinga till sig sin grannes mark. Ett servitut för att underhålla en befintlig byggnad är inte samma intrång i äganderätten som att ta grannens mark i anspråk permanent. Så ifall du kan nöja dig med att endast underhålla (och inte bredda väggen) har du en något större chans att lyckas få igenom servitutet. Att däremot tvinga till dig grannens mark för att din vägg blir bredare efter renoveringen kommer nog bli desto svårare.


Det torde ha sin förklaring i att frågan måste prövas, det är inte helt solklart att t.ex. delar av ditt yrkande inte kan genomföras. Det rättsfall du hänvisar till, NJA 2018 s. 753, är inte helt identiskt med den situation du beskriver.
Jo, men nu har ärendet dragit iväg i tid och kostnader, och den unga Lantmäteritjejen lägger ned onödig tid på saker och ting och följer inte lagen medan taxametern tickar på.
Själva ansökan jag skickat in är med 12 cm breddning enligt det bygglov jag har för tilläggsisoleringen och det är den de skulle ha tagit ställning redan då, men inte gjorde det.
 
  • Gilla
gmanhem
  • Laddar…
F Falckman skrev:
Det finns dock en skillnad, om vi bara talar om att tvångsbilda ett servitut för att kunna underhålla din nuvarande byggnad så är inte uppförsbacken lika stor som om du ska ta grannens fasta egendom i anspråk för att dina husväggar blir bredare. Det rättsfall du hänvisar till rör nämligen en fastighetsreglering där ena grannen försökte tvinga till sig sin grannes mark. Ett servitut för att underhålla en befintlig byggnad är inte samma intrång i äganderätten som att ta grannens mark i anspråk permanent. Så ifall du kan nöja dig med att endast underhålla (och inte bredda väggen) har du en något större chans att lyckas få igenom servitutet. Att däremot tvinga till dig grannens mark för att din vägg blir bredare efter renoveringen kommer nog bli desto svårare.
Det är ju två kriterier för att det ens ska vara möjligt att bilda ett tvångsservitut och det är:
BÅTNAD
VÄSENTLIGHET
Det ska finnas en BÅTNAD, dvs att jag TJÄNAR på åtgärden, dvs att det höjer värdet på min hus.6 Mäklare intygar att det inte gör det.
VÄSENTLIGHETS kravet innebär att det vara mycket västligt och väsentlighetskravet ska tolkas strikt enligt förarbeten och vägledande domar

Enligt min åsikt finns varken BÅTNAD eller VÄSENTLIGHETSBEHOV, det kan stå sådär väldigt länge och grann-kärringen kan få stirra in i en asfaboard-fasad tills hon tröttnar eller det kommer en ny ägare, men hon kan ju leva till 100 om man har otur....

Det torde ha sin förklaring i att frågan måste prövas, det är inte helt solklart att t.ex. delar av ditt yrkande inte kan genomföras. Det rättsfall du hänvisar till, NJA 2018 s. 753, är inte helt identiskt med den situation du beskriver.
 
Düsseldorff Düsseldorff skrev:
Så det ligger alltså en hel del annat bakom. Oväntat... Lycka till.
Med tanke på hur VÄSTERÅS STADS LANTMÄTERIFÖRVALTNING handlägger ärendet så VARNAR jag alla att överhuvudtaget dra igång några LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR med den där myndigheten på VÄSTERÅS STAD med tanke på hur oprofessionellt de hanterar ärenden.

-De kommunicerar inte
-De upplyser inte (vilket de har en skyldighet att göra)
-De försöker slå mynt av förrättningar (säkert chefen som ligger bakom) istället för att hålla nere kostnaden som de har en skyldighet enligt förvaltningslagen och de följer inte den statliga taxeförordningen utan tar ut mer än den.

VARNING! VARNING! VARNING!
Tänk efter ordentligt innan!
 
  • Gilla
Bror9 och 4 till
  • Laddar…
E Mats Lindfors 2 skrev:
Det är ju två kriterier för att det ens ska vara möjligt att bilda ett tvångsservitut och det är:
BÅTNAD
VÄSENTLIGHET
Det ska finnas en BÅTNAD, dvs att jag TJÄNAR på åtgärden, dvs att det höjer värdet på min hus.6 Mäklare intygar att det inte gör det.
VÄSENTLIGHETS kravet innebär att det vara mycket västligt och väsentlighetskravet ska tolkas strikt enligt förarbeten och vägledande domar

Enligt min åsikt finns varken BÅTNAD eller VÄSENTLIGHETSBEHOV, det kan stå sådär väldigt länge och grann-kärringen kan få stirra in i en asfaboard-fasad tills hon tröttnar eller det kommer en ny ägare, men hon kan ju leva till 100 om man har otur....
Givet att enda sättet att underhålla väggen är att nyttja grannens fastighet så tycker jag det går att arguemtnera för att båtnadsvillkoret är uppfyllt för din fastighet. Båtnaden ska dock ses snarare som att fastigheten har nytta av åtgärden, inte nödvändigtvis att fastighetens värde ökas nämnvärt. Observera att det relevanta är fastigheten som sådan och inte dess (tillfälliga) ägare när det kommer till (de mesta) inom fastighetsrätt. Däremot är frågan om den båtnad som erhålls genom åtgärden kan anses överväga det intrång i egendomsskyddet som åtgärden skulle innebära. Väsentlighetskravet är mycket riktigt strikt, särskilt när det kommer till att bilda officialservitut, men att underhålla en befintlig husvägg (som byggts i enlighet med detaljplan) torde faktiskt kunna rymmas inom väsentlighetskravet. Att däremot utöka din fastighet på grannens bekostnad genom någon typ av utrymmesservitut blir nog desto svårare. Men givetvis, om du tycker att det är för dyrt att ordna ett officialservitut för underhåll så är det ju ingen idé. Dubbelkolla bara gällande detaljplan så att du inte får problem om väggen lämnas i nuvarande skick. Det vore ju olyckligt om du får något typ av föreläggande från kommunen där dom t.ex. kräver att väggen åtgärdas, för då har du dels lantmäterikostnader att ta hand och dels en kommun som kommer bråka med dig.

E Mats Lindfors 2 skrev:
Jo, men nu har ärendet dragit iväg i tid och kostnader, och den unga Lantmäteritjejen lägger ned onödig tid på saker och ting och följer inte lagen medan taxametern tickar på.
Själva ansökan jag skickat in är med 12 cm breddning enligt det bygglov jag har för tilläggsisoleringen och det är den de skulle ha tagit ställning redan då, men inte gjorde det.
Eventuella lagbrott från LMs sida kan jag inte uttala mig om, men generellt måste Lantmäteriet pröva de yrkanden som inkommer. För att kunna avslå ett yrkande måste det vara klarlagt att yrkandet strider mot lag (eller då att sökanden återkallar sin ansökan). Den typ av åtgärd du vill(e) genomföra är ganska komplicerad då det är en rätt svår avvägning mellan allmänna intressen (t.ex. att fastigheter ska kunna nyttjas i enlighet med sitt ändamål) och egendomsskyddet för den enskilda (som dels är grundlagsskyddat men också en rättighet enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) vilket tyvärr leder till att kostnaderna snabbt arbetas upp.
 
Redigerat:
  • Gilla
Fixarlasse Dalarna och 6 till
  • Laddar…
E Mats Lindfors 2 skrev:
Nä, man tänkte inte på underhållsbehovet 1971-72 när bygglovet lämnades på den tiden och hela detaljplanen som kommunen upprättat är full med förslag på fastigheter i tomtgräns och på den tiden var det fasaden som räknades och det är den som står i tomtgräns.Taket hängde ut redan då när bygglov gavs och även när byggnadsinspektören gjorde inspektion och godkände bygget och intygade att bygglovet följts. Troligen gjorden en inmätning av kommunen även då, men det ska jag låta vara osagt, men det är ju obligatoriskt att kommunens byggnadsinspektör har en inmätning innan han godkänner ärendet, hur ska han annars kunna intyga att bygglovet följts?
Överklagandet av det då 40-åriga bygglovsärendet beträffande taköverhänget avslogs på den grunden att inga av oss var sakägare då bygglovet avgavs.

Men att bygga i tomtgräns var förmodligen inget problem då när alla som byggde här då vara unga och pratade med varandra.
Det är annat ljud i skällan när folk blir gamla sura kärringar och sätter den sidan till. Tro mig, jag har försökt prata med henne men det går bara inte, svårt när hon inte ens öppnar dörren, när jag plingar på.
En annan sak jag trodde skulle gå att köra med är att hennes fjärrvärmeledning går över min tomt och saknar servitut, och då tänkte jag att det där kan jag ha som motargument och säga till Mälarenergi att nu får ni klippa av ledningen som går över min tomt till hennes fastighet när hon inte vill medge mig tillträde för underhåll av fasaden ,men efter att forskat i saken så blir det inte hennes bekymmer utan mest Mälarenergi eftersom det är deras ledning och inte hennes som går fram till hennes avstängningsventiler ner i källaren.
Mälarenergi får då antingen söka servitut för ledning över min tomt alternativt får de lägga om ledningen och ha den ute i gatan. Men det är inget som kommer att drabba henne så jag har lagt ner det spåret.
Har ni kontrollerat bygglovet från 1975 och säkerställt att det där ingår att taket hänger ut 90cm in på grannens tomt. Om det ingår är det självfallet ok, om det inte ingår kan det vara så att kommunen gjorde ett misstag som godkände utbyggnaden. Det går inte att överklaga nu så här lång tid efteråt, så där gjorde kommunen korrekt bedömning. Men om det inte ingår i bygglovet att taket sticker ut så kanske det försvagar era argument i den ombyggnad ni nu vill göra. Beträffande fjärrvärmeledningen så är det precis som du säger Mälarenergis problem. Vi tycker alla olika, men personligen tycker jag att TS har en tråkig attityd med nedsättande omdömen om grannen och den kommunala handläggaren.
 
  • Gilla
Fixarlasse Dalarna och 36 till
  • Laddar…
H
Grannen kanske inte vill öppna dörren å prata med dig för du verkar ju göra som du vill med annans egendom ändå.

skulle heller inte gilla om grannen bara tar sig till rätta som den vill.
Men jag skulle också acceptera att min granne underhåller ditt hus, men att min trädgård ska återställas efter.

det är oftast inte bara en person som ställer till det utan det behövs två för att dansa.
 
  • Gilla
Fixarlasse Dalarna och 61 till
  • Laddar…
B
Finns ingen rätt att medvetet bygga på annans fastighet.
Bygglov ger heller ingen rätt på annans fastighet..
 
  • Gilla
Fixarlasse Dalarna och 16 till
  • Laddar…
Vad tar sig tantalonan för om du fortsätter ombyggnad, du har ju en deadline på bygglov

Häng upp en presenning i hängränna förankra den på din tomt och kör på, ska hon anmäla dig för olaga intrång varje gång så kommer polis snart tröttna på att höra på henne

Alternativt knacka ner nån sten nu och då se hur vaken hon är, får du rent så du kan sätta en rad isolering gör du det osv

I värsta fall får du bjuda över HA på en fika så kanske tant lugnar ner sig lite ...... ;)
 
  • Gilla
Robert63 och 2 till
  • Laddar…
Gå in och bygg klart fasaden. Vad kan hända? Kärringen kan ju inte bli mer sur.
 
  • Gilla
  • Arg
Fixarlasse Dalarna och 13 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.