Precis så!Hampe skrev:om ni ska bli sambo kanske du ska sluta tänka på mitt & ditt... se det som vårat istället!
Till 44:an.
Det spelar ingen roll vem som tjänar mest om man betalar en andel baserad på inkomst så som jag beskrev. Den som tjänar mer, och följaktligen kan betala mer, gör då det. Huvudpoängen är att båda parterna lägger en lika stor andel av sin inkomst på boendet.
Det spelar ingen roll vem som tjänar mest om man betalar en andel baserad på inkomst så som jag beskrev. Den som tjänar mer, och följaktligen kan betala mer, gör då det. Huvudpoängen är att båda parterna lägger en lika stor andel av sin inkomst på boendet.
jag ser det som två alternativ
1: vad kostar jämförbar hyresrätt i området? Kläm av tanten hälften av det.
2: hälften av avgiften och hälften av räntan.
Skulle tro att de summorna är ungefär samma annars kanske ett genomsnitt av det?
Vad ni än gör så bestäm något som ni båda är överens om.
Räntan är en ren kostnad för att bo i lägenheten och inget som du drar nytta av.
Amorteringarna är solklart dina.
Kanske värdera lägenheten nu och vid en ev. separation och dela på värdeökningen? (eller minskningen).
Har hon kostnader för sin lägenhet hon hyr ut så bör ni dela på dem också.
Sen om det skiljer mycket i inkomst kan det ju vara grund för en reglering i kostnader mellan er.
1: vad kostar jämförbar hyresrätt i området? Kläm av tanten hälften av det.
2: hälften av avgiften och hälften av räntan.
Skulle tro att de summorna är ungefär samma annars kanske ett genomsnitt av det?
Vad ni än gör så bestäm något som ni båda är överens om.
Räntan är en ren kostnad för att bo i lägenheten och inget som du drar nytta av.
Amorteringarna är solklart dina.
Kanske värdera lägenheten nu och vid en ev. separation och dela på värdeökningen? (eller minskningen).
Har hon kostnader för sin lägenhet hon hyr ut så bör ni dela på dem också.
Sen om det skiljer mycket i inkomst kan det ju vara grund för en reglering i kostnader mellan er.
Jag tycker inte heller att sambon ska betala halva räntan utan att på nåt sätt ha fått köpa in sig i lägenheten och därmed också dela även ev. vinst (eller förlust). Att sambon ska betala för maten som "hyra" var väl ännu mer orättvist. Om ni sedan separerar har ni ätit upp hennes pengar medan du, sannolikt, får igen dina räntepengar om du gjort vinst på lägenheten. Att dela på hyran, maten, telefon, bredband, morgontidning, el etc låter mest rättvist i mina öron.
Men det är väl ganska enkelt det här....först så ska man ju tänka på sambolagen o vad den säger om det skiter sig. Sen så om den ena parten inte äger ett skit av lägenheten så är det ju avgiften och andra gemensama utgifter man delar på, antingen rakt av eller genom % på inkomsten.
Sen om man har gemensamma barn så får man ju tänka om lite.
Vill sen den andra paraten köpa in sig och man själv går med på det så fine, man minskar det eventuella lånet osv
Sen om man har gemensamma barn så får man ju tänka om lite.
Vill sen den andra paraten köpa in sig och man själv går med på det så fine, man minskar det eventuella lånet osv
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 098 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 098 inlägg
Jag var i en liknande situation som TS för många år sen när min flick vän sen 3 år skulle flytta in.
Jag tyckte hon skulle stå för halva hyran och halva lånet.
Då skulle hon få 2000kr lägre boende kostnad och jag skulle få 1000kr boende kostnad.
Men se det gick inte för sig utan hon ville bara betala halva hyran dvs 550kr.
Då tackade jag för visat intresse och gick vidare i livet.
Kände att det var höjden av snålhet att inte jag skulle tjäna 1000kr på att bli sambo utan bara 550kr när hon trots allt skulle tjäna 2000kr och det enbart i lägre boende kostnad om hon stod för hälften.
Man kan undra hur det blivit med dom andra utgifterna .
Kändes som det var bäddat för komflikt.
I dag är jag gift sen många år och vi delar allt i räknings väg även dom personliga.
Det är ofta hon betalar "mitt" hus lån 1100kr eftersom hon får pengar innan mig och dom viktiga räkningarna betalas alltid först.
Här funkar det helt enkelt så att den som har pengar betalar oavsätt vems räkningen är.
Har funkat i 13 år nu och vi har aldrig bråkat om pengar.
Jag tyckte hon skulle stå för halva hyran och halva lånet.
Då skulle hon få 2000kr lägre boende kostnad och jag skulle få 1000kr boende kostnad.
Men se det gick inte för sig utan hon ville bara betala halva hyran dvs 550kr.
Då tackade jag för visat intresse och gick vidare i livet.
Kände att det var höjden av snålhet att inte jag skulle tjäna 1000kr på att bli sambo utan bara 550kr när hon trots allt skulle tjäna 2000kr och det enbart i lägre boende kostnad om hon stod för hälften.
Man kan undra hur det blivit med dom andra utgifterna .
Kändes som det var bäddat för komflikt.
I dag är jag gift sen många år och vi delar allt i räknings väg även dom personliga.
Det är ofta hon betalar "mitt" hus lån 1100kr eftersom hon får pengar innan mig och dom viktiga räkningarna betalas alltid först.
Här funkar det helt enkelt så att den som har pengar betalar oavsätt vems räkningen är.
Har funkat i 13 år nu och vi har aldrig bråkat om pengar.
Men varför ska den part som inte äger något av lägenheten/huset betala halva lånet? Vad har den personen för nytta av dom pengarna om det sen skulle säljas? Skulle inte även den person som betalar halva lånet sen kunna kräva halva lägenheten vid ev separation?
Jag skulle inte ha mage att kräva pengar av min sambo för något hon inte ens äger, det är ju bedrägeri. Halva avgiften, hälften av alla andra rullande utgifter, hälften av gemensamma möbler/inredningsdetaljer osv betalar hon. Allt som "tillhör" lägenheten står jag för, det är ju jag som får pengarna vid ev försäljning.
Så, vem i förhållandet är den snåle egentligen, den som äger boendet men vill ha betalt för halva lånet löpande på varje månadskostnad eller den som inte äger en enda procent och bara vill betala hälften på allt annat utom lånet.
Skulle vara då om man skrev över lika många procent på den andre i realitet med vad personen betalar till den förstes lån.
Jag skulle inte ha mage att kräva pengar av min sambo för något hon inte ens äger, det är ju bedrägeri. Halva avgiften, hälften av alla andra rullande utgifter, hälften av gemensamma möbler/inredningsdetaljer osv betalar hon. Allt som "tillhör" lägenheten står jag för, det är ju jag som får pengarna vid ev försäljning.
Så, vem i förhållandet är den snåle egentligen, den som äger boendet men vill ha betalt för halva lånet löpande på varje månadskostnad eller den som inte äger en enda procent och bara vill betala hälften på allt annat utom lånet.
Skulle vara då om man skrev över lika många procent på den andre i realitet med vad personen betalar till den förstes lån.
Jag tror det är många här som inte förstår riktigt vad ränta på pengar i själva verket betyder!
Några enkla räkneexempel där en lägenhet av exakt samma standard avses men med olika ägandeform och finansiering:
1) Hyresrätt med 10.000:- i hyra
2) Fullt belånad bostandsrätt med 4.000:- i avgift och 6.000:- ränta på lån
3) Bostadsrätt utan lån med avgift 4.000:-
Många tycker nog att det är korrekt att dela på hyran, 5.000:- per person, i alternativ 1). Varför skulle det bli annorlunda beroende på andra ägandeformer och finansiering?
I alternativ 1 och 2 kan vi tänka oss att killen har en Ferrari för 2 milj eftersom han slipper lån på lägenhet. Förstår ni kanske lättare då hur tokigt ni resonerar?
Några enkla räkneexempel där en lägenhet av exakt samma standard avses men med olika ägandeform och finansiering:
1) Hyresrätt med 10.000:- i hyra
2) Fullt belånad bostandsrätt med 4.000:- i avgift och 6.000:- ränta på lån
3) Bostadsrätt utan lån med avgift 4.000:-
Många tycker nog att det är korrekt att dela på hyran, 5.000:- per person, i alternativ 1). Varför skulle det bli annorlunda beroende på andra ägandeformer och finansiering?
I alternativ 1 och 2 kan vi tänka oss att killen har en Ferrari för 2 milj eftersom han slipper lån på lägenhet. Förstår ni kanske lättare då hur tokigt ni resonerar?
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 098 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 098 inlägg
Hon ville inte köpa halva lägenheten för då skulle det kosta ännu mer pengar om halva löstes till marknads värde så skulle hon få betala ytterligare 1000kr i ränta och armorteringar dvs totalt 2000kr istället för 1000kr som jag ville ha.Glufsglufs skrev:
Förstår inte varför man ska köra allt hälften.
Hade vi i vår familj delat allt hälften och jag betalat mitt hus lån på 1100kr hade jag fått dumpa frun iom hon är långtids sjukskriven och inte kan betala hälften utan jag får betala några tusen mer än henne i månaden.
Rent ekonomiskt är det fördelaktigt att jag äger hela huset för jag betalade det mesta kontant så det är inte så mycket lån.
Skulle hon köpa hela huset skulle lånen bli högre till ingen direkt nytta iom hon har besitnings rätt och har rätt till halva huset om vi går skilda vägar.
Redigerat:
Injonil,
om vi tänker oss att vårt fiktiva par bor ihop i tio år och sedan flyttar isär. I ditt exempel 1 lämnar de en hyresrätt som inte är värd någonting (för dem). I ditt exempel 2 har killen kvar en bostadsrätt som förmodligen har stigit i värde under de tio åren. Det är skillnaden.
Denna värdeökning är en intäkt av att äga lägenheten. Räntan är en kostnad för att äga den. Du tycker att killens sambo ska ta del av kostnaden men inte av intäkten. Och ställer man inte upp på denna inkonsekvens så resonerar man tokigt?
Men jag håller med dig om att det blir tokigt om hon inte ska bidra till räntan alls. Värdestegringen är ju bara är en del av intäkten av att äga lägenheten; nyttan av att kunna bo där för bara 4000:-/mån är en annan. Så nog tycker jag att det är rimligt att hon bidrar till räntan, men om det var jag skulle jag inte begära så mycket som hälften.
Allt under förutsättning att det, som i TS fall, är tidigt i relationen...på sikt är det bättre att äga boendet tillsammans.
om vi tänker oss att vårt fiktiva par bor ihop i tio år och sedan flyttar isär. I ditt exempel 1 lämnar de en hyresrätt som inte är värd någonting (för dem). I ditt exempel 2 har killen kvar en bostadsrätt som förmodligen har stigit i värde under de tio åren. Det är skillnaden.
Denna värdeökning är en intäkt av att äga lägenheten. Räntan är en kostnad för att äga den. Du tycker att killens sambo ska ta del av kostnaden men inte av intäkten. Och ställer man inte upp på denna inkonsekvens så resonerar man tokigt?
Men jag håller med dig om att det blir tokigt om hon inte ska bidra till räntan alls. Värdestegringen är ju bara är en del av intäkten av att äga lägenheten; nyttan av att kunna bo där för bara 4000:-/mån är en annan. Så nog tycker jag att det är rimligt att hon bidrar till räntan, men om det var jag skulle jag inte begära så mycket som hälften.
Allt under förutsättning att det, som i TS fall, är tidigt i relationen...på sikt är det bättre att äga boendet tillsammans.
En lägenhet kan gå både upp och ner i värde. På många håll i landet närmar vi oss gränsen för vad folk är villiga att betala för boende och därför är det inte alls osannolikt att priserna inte kommer öka i samma utsträckning som förr.
Ganska vanskligt att ta in värdeökning i kalkylen!
Ganska vanskligt att ta in värdeökning i kalkylen!
Nu är det en vansinnig skillnad på fru, sambo, provbo, gemensamma barn, en inkomst eller två inkomster osv.....det jag menar är att jag betalar för det jag äger, resten delar vi på i utgifter.Göran.W skrev: