En fråga till - kan man sätta returen på motsatt sida av radiatorn som inloppet? Blir enklare då att få frigång för termostaten åt sidan ifall rören kommer uppifrån taket.
Ja det går om man kör separat termostatventil & returventil, men numera är det ofta i samma enhet.
Tex https://www.rinkabyror.se/artikel/mma-ventilhus-rak-10r/ och https://www.rinkabyror.se/artikel/mma-returventil-rrvv10/
eller
https://www.rinkabyror.se/artikel/mma-radiatorkoppel-2-rors-r15-2/
Alla våra gamla radiatorer har separata ventiler, där de flesta har tillopp & retur på samma sida, på två element är tillopp & retur på var sin sida.
Våra tre nya radiatorer har komplett koppelsats.
Tex https://www.rinkabyror.se/artikel/mma-ventilhus-rak-10r/ och https://www.rinkabyror.se/artikel/mma-returventil-rrvv10/
eller
https://www.rinkabyror.se/artikel/mma-radiatorkoppel-2-rors-r15-2/
Alla våra gamla radiatorer har separata ventiler, där de flesta har tillopp & retur på samma sida, på två element är tillopp & retur på var sin sida.
Våra tre nya radiatorer har komplett koppelsats.
Jo, separata ventiler förutsättes givetvis. Koppel är väl snyggare eftersom det ser mindre spretigt ut men som sagt jag vill gärna ha termostaten åt sidan i stället för att den sticket rakt ut. Det går ju att lösa med ventilerna på samma sida men då kommer returen opraktiskt långt ut åt sidan.Demmpa skrev:
Jag har bra erfarenhet av rems hot dog. Köpte min från Tyskland, betydligt billigare. Kopparrörr dyrt, men kopplingar/vinklar är billiga för lödning.
Lödde ett system i taket på mitt garage, väldigt nöjd. Matar med 22mm och avsticl med 15 mm till varje radiator (3 i garaget plis 4 förbered för våningen ovanför)
Lödde ett system i taket på mitt garage, väldigt nöjd. Matar med 22mm och avsticl med 15 mm till varje radiator (3 i garaget plis 4 förbered för våningen ovanför)
Här är mitt resultat förresten.
https://www.byggahus.se/forum/threads/fragor-om-mjukloedning-kopparroer.304478/page-4
https://www.byggahus.se/forum/threads/fragor-om-mjukloedning-kopparroer.304478/page-4
Hej,
tack för en bra tråd med mycket matnyttig information. Har ungefär samma förutsättningar som TS och går själv i tankarna på att konvertera från LLVP + direktverkande eltakvärme om cirka 1 år.
Vill försöka undvika att stjäla tråden så jag får passa på och lyfta ett par frågor som inte har ställts i stället
1) Vilka radiatortillverkare har bra kvalitet i förhållande till pris? Är det några tillverkare man ska hålla sig borta från?
2) Jag har sett att vissa tillverkare har integrerat radiatorkoppel vilket säkert förenklar monteringen för en hemmapulare. Vilka är nackdelarna med ett integrerat radiatorrkoppel? Det enda jag kommer tänka på att det kan vara omständigt att byta om delen i fråga har en defekt.
3) Är det en fördel med klämkopplingar i fallet att man behöver göra vid ytskikt bakom radiatorerna/rördragningen någon gång i framtiden? Tänker främst att det blir lättare att montera bort stora delar av rördragningen i ett stycke. Det skulle förvisso gå att kapa pressade/lödda rör på ett par lämpliga punkter där dessa sedan åter skarvas ihop.
4) Vilka system för presskoppling är enklast att hantera för en hemmapulare?
tack för en bra tråd med mycket matnyttig information. Har ungefär samma förutsättningar som TS och går själv i tankarna på att konvertera från LLVP + direktverkande eltakvärme om cirka 1 år.
Vill försöka undvika att stjäla tråden så jag får passa på och lyfta ett par frågor som inte har ställts i stället
1) Vilka radiatortillverkare har bra kvalitet i förhållande till pris? Är det några tillverkare man ska hålla sig borta från?
2) Jag har sett att vissa tillverkare har integrerat radiatorkoppel vilket säkert förenklar monteringen för en hemmapulare. Vilka är nackdelarna med ett integrerat radiatorrkoppel? Det enda jag kommer tänka på att det kan vara omständigt att byta om delen i fråga har en defekt.
3) Är det en fördel med klämkopplingar i fallet att man behöver göra vid ytskikt bakom radiatorerna/rördragningen någon gång i framtiden? Tänker främst att det blir lättare att montera bort stora delar av rördragningen i ett stycke. Det skulle förvisso gå att kapa pressade/lödda rör på ett par lämpliga punkter där dessa sedan åter skarvas ihop.
4) Vilka system för presskoppling är enklast att hantera för en hemmapulare?
Jag kommer ju att dra stammarna och det mesta av de synliga rören i nedervåningen och där blir det inte tal om att täcka något. Industrilooken Rulez!M -MH- skrev:3) Eller så kan man löda/kapa isär rören och löda/skarva igen. Men normalt har man väl rören så dolda i finrummen att det inte är aktuellt.
4) En lödtång.
I övervåningen där vardagsrum och sovrum ligger blir det ju bara synliga avstickare upp genom golv.
Jag är beredd att hålla med. Tänker nog själv köra på utanpåliggande rördragning i delar av vardagsrummet, mest för att det inte ska bli alltför många vertikala rör som går från bottenvåning. Elförzinkat känns dock lite för mycket badrum, men vitmålade kopparrör borde man kunna leva med i vardagsrummet.A Anders_Nilsson skrev:
Någon som vet hur mycket värme som varje rördomension klarar? Tänker Cu28 och Cu35. Det blir nog en sisådär 10-11kW från värmepumpen för hela huset. Jag har en del idéer jag vill prova, hoppas lägga upp förslag i tråden under helgen.J Josth skrev:
Hur mycket energi som kan transporteras i ett specifikt rör beror på flöde/tryckfall, tryck & temperatur.
Det är flödet man dimensionerar rörsystemet efter.
I del 2 i utbildningen från Lundagrossisten, från sida 26 står en del om dimensionering.
Sen finns det flödesdiagram över rör, böjar, etc.
Det är flödet man dimensionerar rörsystemet efter.
I del 2 i utbildningen från Lundagrossisten, från sida 26 står en del om dimensionering.
Sen finns det flödesdiagram över rör, böjar, etc.
Kanon! Tackar och bugar. Cu35 klarar ju lätt hela effekten och Cu28 räcker för en våning. Skall printar ut nomogramnet på papper för mer exakt beräkning. Nomogramnet är verkligen guld värt.