7 780 551 läst · 38 098 svar
7781k läst
38,1k svar
Humorhörnan ...
Medlem
· Västra Götaland
· 2 298 inlägg
Husägare
· Jönköping
· 5 594 inlägg
Två män är på fjälltur. Det är soligt o varmt så de solar nakna.
Plötsligt skriker den ena: Aj! Jag blev biten av en orm på ollonet!
Den andra ringer 112. Läkaren säger att giftet måste sugas ut genast annars dör han.
Den bitne frågar oroligt: Vad säger läkaren?
Kompisen svarar: Du kommer att dö!
Plötsligt skriker den ena: Aj! Jag blev biten av en orm på ollonet!
Den andra ringer 112. Läkaren säger att giftet måste sugas ut genast annars dör han.
Den bitne frågar oroligt: Vad säger läkaren?
Kompisen svarar: Du kommer att dö!
Tillbyggare sägs det
· Onsala
· 1 935 inlägg
Det är lite som min kompis inställning till det här med social distansering; "Jag har varit en datanörd hela livet så jag har tillämpat ofrivillig social distansering sedan barndomen. Det här är inget nytt för mig, men bra att andra får känna på hur det känns".andr.ljung skrev:
Haha. Det finns inga ormar på fjället.Handyman 1 skrev:
Den var en gång en stockholmare som var uppe i norrland och jagade. Efter ett tags väntande fick han syn på en fin ripa som han sköt, men när han kom fram till den döda ripan stod en same där, på väg att ta med sig den hem.
- Så där kan du väl inte göra, det var ju jag som sköt den. Sa stockholmaren.
- Det är min mark. Jag tar ripan. Svarade samen.
Efter ett tags argumenterande, frågade stockholmaren vad de
skulle göra åt saken.
- Vi sparkar varandra i skrevet och den som står kvar längst får ripan, sa samen.
- Okej.
- Jag börjar. Sa samen och sparkade stockholmaren så att han blev liggande på marken i tio minuter, kvidande. Men så småningom reste sig stockholmaren och sa:
- Nu är det min tur!
- Ähhh, ta ripan.
- Så där kan du väl inte göra, det var ju jag som sköt den. Sa stockholmaren.
- Det är min mark. Jag tar ripan. Svarade samen.
Efter ett tags argumenterande, frågade stockholmaren vad de
skulle göra åt saken.
- Vi sparkar varandra i skrevet och den som står kvar längst får ripan, sa samen.
- Okej.
- Jag börjar. Sa samen och sparkade stockholmaren så att han blev liggande på marken i tio minuter, kvidande. Men så småningom reste sig stockholmaren och sa:
- Nu är det min tur!
- Ähhh, ta ripan.
Eller så tar vi den lite mer utförliga versionen med dialektal transkription.Jonatan79 skrev:
En känd advokat från en av de finare byråerna i Stockholm hade givit sig upp på jakt i en avlägsen trakt i Norrbotten.
Han hade genast tur och sköt två ripor i samma salva, vilka dock föll ned på ett fält på andra sidan av ett renstängsel. När advokaten klättrade över stängslet körde en äldre same upp bredvid honom på sin skoter och frågade:
- Men fa håll tu på me?
- Jag sköt två ripor som föll ned här på fältet och nu skall jag hämta dem.
- Te här he ä min mark, å tu få int komma öfer tängslet!
Advokaten blev mäkta indignerad och sa:
- Du, jag är en av de bästa processadvokaterna i Sverige, och om du inte låter mig få riporna, så stämmer jag dig och tar allt du äger! Med ett leende svarade den gamle samen:
- Tu tjänner nok int till hur fi löse tvister i Norrpotten. Små meningsskiljaktigheter som ten hä ortnar fi me ten Norrpottniska tresparksregeln.
Advokaten som aldrig hört talas om den norrbottniska Tresparksregeln frågade:
- Vad är det för tresparksregel?
- Jo, eftersom tvisten uppstått på min mark, så sparka ja dig först tre kånger, å sedan sparka tu mig tre kånger å så fidare till tess ten antre ger upp.
Advokaten tänkte snabbt igenom den föreslagna tävlingen och beslutade att han nog ganska lätt skulle vinna över den gamle mannen och meddelade att han accepterade den lokala seden.
Samen steg av skotern och fram till advokaten. Den första sparken landade, med all tyngd från den stålhätteprydda skoterkängan, mitt i advokatens skrev och fick honom ned på knä.
Den andra sparken träffade i mellangärdet och advokatens senaste måltid fick en gratisresa uppåt. Advokaten stod nu på alla fyra och samens tredje spark träffade rakt i baken och sände honom huvudstupa ned i en hög med färsk renspillning.
Advokaten uppbringade all sin viljestyrka och kraft och lyckades komma på fötter. När han torkade sitt ansikte med sin jackärm sa han:
- Okej,din gamla sate, nu är det min tur. Den gamle samen log och sa:
- Nä, ja ger mig, tu kan ta riporna.