Fråga om kammaranslutning i Ecobox Bio 2 – Oväntat vattennivåfall
Hej alla!
Jag har en Ecobox 2 och har problem med mycket slam i den sista kammern, där det enligt serviceteknikern endast ska vara klart vatten. Hon rekommenderade att jag tömmer den sista kammern vid nästa tömning (att tar bort slam). Jag gjorde detta och blev förvånad över att vattnet i alla kammrar började sjunga samtidigt. Ecoboxen tömdes ungefär till hälften, och vattnet stannade på samma nivå i alla kammare:
Nu undrar jag: hur är kammarna i Ecobox Bio 2 kopplade? Jag kunde inte se detta vid den senaste tömningen eftersom det fortfarande var för mycket vatten i lådan. Jag frågade Ecobox, och de sa att anslutningen är som hos "Ecobox Small" (se bild här och här). På bilden syns tydligt att de första kammarna översvämmar högst upp. När man tömmer den sista kammern borde de första alltså förbli fulla. Detta stämmer också med manualen för Ecobox Small, där de tre första slamkammrarna ska tömas vid underhåll (se dokument här).
Men för min Ecobox Bio 2 ska enligt manualen endast den allra första kammern tömmas (se dokument här). Ändå, när jag tömde den sista kammern, sjönk nivån i alla kammare samtidigt. Är detta normalt?
Har någon här kunskap om hur kammarna i Ecobox Bio 2 är (eller bör vara) kopplade? Eller har någon en bild på en helt tömd Ecobox Bio 2 där man kan se anslutningarna? Jag vill verkligen försäkra mig om att min Ecobox Bio 2 inte har ett fel och att allt fungerar som det ska.
Tack på förhand och vänliga hälsningar!
Frida
Jag har en Ecobox 2 och har problem med mycket slam i den sista kammern, där det enligt serviceteknikern endast ska vara klart vatten. Hon rekommenderade att jag tömmer den sista kammern vid nästa tömning (att tar bort slam). Jag gjorde detta och blev förvånad över att vattnet i alla kammrar började sjunga samtidigt. Ecoboxen tömdes ungefär till hälften, och vattnet stannade på samma nivå i alla kammare:
Nu undrar jag: hur är kammarna i Ecobox Bio 2 kopplade? Jag kunde inte se detta vid den senaste tömningen eftersom det fortfarande var för mycket vatten i lådan. Jag frågade Ecobox, och de sa att anslutningen är som hos "Ecobox Small" (se bild här och här). På bilden syns tydligt att de första kammarna översvämmar högst upp. När man tömmer den sista kammern borde de första alltså förbli fulla. Detta stämmer också med manualen för Ecobox Small, där de tre första slamkammrarna ska tömas vid underhåll (se dokument här).
Men för min Ecobox Bio 2 ska enligt manualen endast den allra första kammern tömmas (se dokument här). Ändå, när jag tömde den sista kammern, sjönk nivån i alla kammare samtidigt. Är detta normalt?
Har någon här kunskap om hur kammarna i Ecobox Bio 2 är (eller bör vara) kopplade? Eller har någon en bild på en helt tömd Ecobox Bio 2 där man kan se anslutningarna? Jag vill verkligen försäkra mig om att min Ecobox Bio 2 inte har ett fel och att allt fungerar som det ska.
Tack på förhand och vänliga hälsningar!
Frida
Håller med om att det verkar väldigt svårt att få info i hur kammrarna är kopplade av de dokument man kan surfa fram - ecobox small-modellen verkar ha hål i väggarna halvvägs upp - dvs. som klassisk 3-kammarbrunn så det kanske gäller den här verket också men med skillnaden att slamavskiljar-delen är en tank innan denna verk medans 'ecobox small' är slamavskiljaren integrerad i verket (1 hushåll i kapacitet)
dvs. nivåerna sjunker samtidigt på alla kamrarna (utom den i mitten med polonite-säcken) tills man är under halva kammaren höjd, sedan bör det skilja sig
Det som hade varit bra är en bild när verket arbetar så att man kan se om någon vatten flödar över kammarkanterna avsiktligt medans verket arbetar och lite mer på avstånd så att man ser hela cirkeln utan att det klipps bort bitar av verket i bilden.
---
Din bild på verket saknar den 'patina' som utmärker sig av verk som har varit igång en längre tid - är verket nyligen driftsatt ???
I så fall så kanske verket inte har startat upp sig och kanske tom. behöver ympas med rätt bakterier och därför nu producera mycket ej nedbruten slam som läcker över till denna del av verket och slamma igen det.
Kan du få tag på någon eller ett par hinkar slam från annan fungerande minireningsverk så peta ned dessa i slamavskiljartankens början (där avloppet från huset kommer) - ett alternativ att prova med är en hink nybajad färsk hästgödsel till samma plats då deras fekalier har mängder av exakt den sorts bakterier som bryter ned fibrer och cellulosa av tex. toapapper, vars nedbrytningsprodukter (flyktiga fettsyror som ättika, propion och smörsyra) som sedan näringssätter hela bakterielivet för resten av reningsverkets bakterieflora.
Toapapper är viktig energiresurs i våra reningsverk och ger energi för en stor del av denitrifieringsprocessen som minska nitratnivåerna i den utgående vattnet.
Det andra att kolla är denna mammuth-pumpen (vita röret tillsammans med blå luftslangen som försvinner ned i botten i kammaren, och som förvinner ur bilden till vänster) som pumpar tillbaka vatten från klarningskammaren till en av kamraran i slamskiljartanken, att den gör sitt och pumpar den mängden vatten per minut som det står i verkets driftsättningsinstruktion - den bör också hålla klarningstanken hyffsad ren från slam genom att suga vatten och däri suger med sedimenterande slam i botten av kammaren. - men av bilden så verkar du har mycket slam där... därav att jag misstänker att det fins ett problem eftersom det inte håller undan slammet där.
---
Det 3' som är underskattat men ovetandes av fastighetsägarna plågar många dysfunktionella minireningsverk när man har mjukt dricksvatten är att man har för låg pH-värde i processkamrarna. Låg pH stänger av denitrifieringen (bakterierna dör...), nedbrytning av slam till mindre volym minskar kraftigt till att helt avstanna och lätt ger slamöversvämmad minireningsverk på mycket kortare tid än slamsugningsintervall för en familjebelastad verk.
Mina egna empiriska studier indikerar varningsflagg när pH är på en låg pH 6 till pH 5,5, rödflagg och snart helt stoppad denitrifiering när man går under pH 5,5 och ofta kan det gå ganska snabbt när man nått nivå att det sjunker vidare till pH 4,5 och lägre av den bildade nitraterna från urinens kväveinnehåll och som inte längre denitrifieras och verket surar ned sig själv, och då bryts inte slam ned längre och med tiden kan bli översvämmning av slam i systemet.
När man har det bekymmret och det tenderar att översvämma av slam så kan man prova att kalka verkets slamsammlande kammare med kalkmjöl/granulat och på så sätt lyfta pH-nivån lite och ger mer buffrande verkan i avloppsvattnet och slamnedbrytningen kommer igång igen.
- Ge varje kammare som samlar slam en rejäl grabbnäve med kalkgranulat (säg totalt ~2 kg i verket som första givan i första experimentet) och sedan se om det blir bättre.
Ha tålamod - det kan ta veckor till månad innan det börja visa resultat som tex. minskad slambildning - pH bör dock höjas inom några dagar till en vecka lite beroende på hur verket flyttar runt vattenmassorna.
Och man får därefter ge en giva då och då i de slamskiljande kammrarna allt efter som kalket förbrukats.
Man kan köpa vattenhårdhetstestkit (GH) i akvariebutiker, liksom dropptester för pH, fosfor-test och nitrat-test för typ 100 - 200:- per testkit och dessa räcker till ca 50 tester var.
Med vattenhårdhetstest i den utgående avloppsvattnet (men innan det gått igenom polonite-filtret i det här fallet med ecobox) så kan man se om den kalkgivan man lagt i kammraran fortfarande löses ut, om det tagit slut eller blivit helt begravt i slammet.
Jag får typisk 5-7 tyska grader högre i hårdhet i verket efter kalkning än hårdheten på dricksvattnet som i mitt fall ligger på 5 tyska grader i hårdhet.
När det är mindre än 3 grader höjning så är det dags för en giva till.
Detta problem med nedsurad minireningsverk är typiskt när man har mjukt vatten med låg alkalitet och speciellt om man också har tillsatt kem för fosforfällning som också förbrukar alkalitet och surar ned verket ännu mer. Med polonitesäckar som i ecobox-fallet så ersätter det kemfällning - men den påverkar inte pH i minireningsverkets processkamrar eller hjälper till att höja nivån om den är för låg.
kör man maskindisk ofta så hjälper det att lyfta pH i minireningsverk som har problem med låg pH eftersom diskmedlet/tabletterna består till stor del av natriumsoda.
dvs. nivåerna sjunker samtidigt på alla kamrarna (utom den i mitten med polonite-säcken) tills man är under halva kammaren höjd, sedan bör det skilja sig
Det som hade varit bra är en bild när verket arbetar så att man kan se om någon vatten flödar över kammarkanterna avsiktligt medans verket arbetar och lite mer på avstånd så att man ser hela cirkeln utan att det klipps bort bitar av verket i bilden.
---
Din bild på verket saknar den 'patina' som utmärker sig av verk som har varit igång en längre tid - är verket nyligen driftsatt ???
I så fall så kanske verket inte har startat upp sig och kanske tom. behöver ympas med rätt bakterier och därför nu producera mycket ej nedbruten slam som läcker över till denna del av verket och slamma igen det.
Kan du få tag på någon eller ett par hinkar slam från annan fungerande minireningsverk så peta ned dessa i slamavskiljartankens början (där avloppet från huset kommer) - ett alternativ att prova med är en hink nybajad färsk hästgödsel till samma plats då deras fekalier har mängder av exakt den sorts bakterier som bryter ned fibrer och cellulosa av tex. toapapper, vars nedbrytningsprodukter (flyktiga fettsyror som ättika, propion och smörsyra) som sedan näringssätter hela bakterielivet för resten av reningsverkets bakterieflora.
Toapapper är viktig energiresurs i våra reningsverk och ger energi för en stor del av denitrifieringsprocessen som minska nitratnivåerna i den utgående vattnet.
Det andra att kolla är denna mammuth-pumpen (vita röret tillsammans med blå luftslangen som försvinner ned i botten i kammaren, och som förvinner ur bilden till vänster) som pumpar tillbaka vatten från klarningskammaren till en av kamraran i slamskiljartanken, att den gör sitt och pumpar den mängden vatten per minut som det står i verkets driftsättningsinstruktion - den bör också hålla klarningstanken hyffsad ren från slam genom att suga vatten och däri suger med sedimenterande slam i botten av kammaren. - men av bilden så verkar du har mycket slam där... därav att jag misstänker att det fins ett problem eftersom det inte håller undan slammet där.
---
Det 3' som är underskattat men ovetandes av fastighetsägarna plågar många dysfunktionella minireningsverk när man har mjukt dricksvatten är att man har för låg pH-värde i processkamrarna. Låg pH stänger av denitrifieringen (bakterierna dör...), nedbrytning av slam till mindre volym minskar kraftigt till att helt avstanna och lätt ger slamöversvämmad minireningsverk på mycket kortare tid än slamsugningsintervall för en familjebelastad verk.
Mina egna empiriska studier indikerar varningsflagg när pH är på en låg pH 6 till pH 5,5, rödflagg och snart helt stoppad denitrifiering när man går under pH 5,5 och ofta kan det gå ganska snabbt när man nått nivå att det sjunker vidare till pH 4,5 och lägre av den bildade nitraterna från urinens kväveinnehåll och som inte längre denitrifieras och verket surar ned sig själv, och då bryts inte slam ned längre och med tiden kan bli översvämmning av slam i systemet.
När man har det bekymmret och det tenderar att översvämma av slam så kan man prova att kalka verkets slamsammlande kammare med kalkmjöl/granulat och på så sätt lyfta pH-nivån lite och ger mer buffrande verkan i avloppsvattnet och slamnedbrytningen kommer igång igen.
- Ge varje kammare som samlar slam en rejäl grabbnäve med kalkgranulat (säg totalt ~2 kg i verket som första givan i första experimentet) och sedan se om det blir bättre.
Ha tålamod - det kan ta veckor till månad innan det börja visa resultat som tex. minskad slambildning - pH bör dock höjas inom några dagar till en vecka lite beroende på hur verket flyttar runt vattenmassorna.
Och man får därefter ge en giva då och då i de slamskiljande kammrarna allt efter som kalket förbrukats.
Man kan köpa vattenhårdhetstestkit (GH) i akvariebutiker, liksom dropptester för pH, fosfor-test och nitrat-test för typ 100 - 200:- per testkit och dessa räcker till ca 50 tester var.
Med vattenhårdhetstest i den utgående avloppsvattnet (men innan det gått igenom polonite-filtret i det här fallet med ecobox) så kan man se om den kalkgivan man lagt i kammraran fortfarande löses ut, om det tagit slut eller blivit helt begravt i slammet.
Jag får typisk 5-7 tyska grader högre i hårdhet i verket efter kalkning än hårdheten på dricksvattnet som i mitt fall ligger på 5 tyska grader i hårdhet.
När det är mindre än 3 grader höjning så är det dags för en giva till.
Detta problem med nedsurad minireningsverk är typiskt när man har mjukt vatten med låg alkalitet och speciellt om man också har tillsatt kem för fosforfällning som också förbrukar alkalitet och surar ned verket ännu mer. Med polonitesäckar som i ecobox-fallet så ersätter det kemfällning - men den påverkar inte pH i minireningsverkets processkamrar eller hjälper till att höja nivån om den är för låg.
kör man maskindisk ofta så hjälper det att lyfta pH i minireningsverk som har problem med låg pH eftersom diskmedlet/tabletterna består till stor del av natriumsoda.
God morgon,X xxargs skrev:
Stort tack för det snabba och väldigt hjälpsamma svaret – särskilt för den tid och energi du lagt ner på din kommentar!
Bilden (här bifogat) togs för några månader sedan och visar att vattnet vid vissa tillfällen har svämmat över mellan kamrarna, vilket egentligen inte borde hända – se anmärkning under punkt 1. Man kan också se att det sitter en stor mängd slam på den blå kabeln till vänster, i den sista biostegskammaren.
- Anläggningen har varit i drift i cirka 3–4 år, och enligt tillverkaren ska vattnet inte rinna över mellan väggarna. Om det sker, kan vattnet från den sista kammaren (klarvattenkammaren) rinna ut genom nödöversvämningen och vidare över fosforfiltret (se bild, till höger om den gula slangen).
- Kan du beskriva hur denna ”patina” borde se ut?
- Borde slammet respektive hästgödseln samlas i den första av de fyra slamavskiljarna? (Den syns inte på bilden eftersom den är placerad framför Ecoboxen.)
- Kan hästgödseln tillsättas som den är, eller behöver den först malas/finfördelas?
- Vi kommer att kontrollera Mammut-pumparna i eftermiddag – tack för det värdefulla tipset!
- Med vattnets hårdhetstest, kan man då avgöra om det fortfarande finns tillräckligt med kalk i vattnet? Har du någon erfarenhet av hur lång tid det brukar ta innan kalknivån sjunker? Pratar vi dagar, veckor, eller är det svårt att säga?
Frida
Hej, - nu blev det ett lång inlägg igen
'patinan' menar jag lagret av intorkade droppar, bitar av slam, kalkavlagringar som stänker upp på alla ytor ovan vattenytan allt mer över åren, såvida du inte högtrycktvättar ytorna regelbundet.
Den bilden du skickade nu ser lite mer 'inkörd' än föregående bild - kanske för att första bilden hade mycket våta ytor som dolde det 'gråa' avlagringarna.
Att du får översvämning över kammarväggarna när det inte är normalt är tänkt så i funktionen, är oroande och då betyder att hålen i mellanväggarna längre ned har täckts för av någon orsak och hindrar vattenflödet mellan kammrarna, och då har det kommit in mycket slam eller att stora mängder bitar av biolfilm har släpp för att de dött av och kanske är med och täcker för öppningarna...
i det läget skulle jag köpa en billig dränkpump om du inte redan har och sänka ned i kammrarna som troligen är ganska högt fyllda med slam och slanga bort vattnet med slammet till första kammaren i slamskiljartanken - då kan man också se om vattnet från slamskiljaren bär mycket slam tillbaka när det så småning om rinner tillbaka till minireningsverket och då kan man ställa sig frågan - varför är det så mycket slamflykt ur slamavkiljaren??.
Det här reningsverkssteget skall jobba med på sin höjd lättare grumligt vatten - ungefär samma nivå som vattnet ser ut ur en 3-kammarbrunn mot infiltreringen.
På sista bilden ser det ganska så förväntat med ganska lätt grumligt vatten ala ur 'trekammarbrunn' i inkommande kammare - bubbelströmmarna i de 3 kammrarna och tämligen klart vatten i de 2 sista kammrarna, så långt så ser det ut att fungera.
skall man se funktionen vidare blir det att göra kemiska prov, se nedan.
---
När det gäller hästgödseln så kan man prova att finfördela det lite så att det inte är stora kokor - lägg över ytan i slamskiljartanken första kammare där toapappret finns och tryck ned och blanda om lite så gott det går. - det är steget där all toapapper fins som man vill ha i hästgödseln...
Det kommer också brytas ned på samma sätt som övrig slam men bidrar med stora mängder av önskade bakterier som förhoppningsvis överlever och börja dominera i blandningen och den vägen kurerar 'magen' lite på reningsverket - det är som att käka filmjölk/yogurt efter en antibiotikakur och det blivit snett i bakteriefloran när vi har krångel med våra magar. På butiker för avloppsutrustning, minireningsverk finns det givetvis dyra dunkar med bakterier och annan 'boost' man kan köpa, men har du en hästgård i närheten så skulle jag börja med 1-2 hinkar av gödsel först - obs. färsk nybajad gödsel!
Det andra är att undersöka pH-värdet med prov i de olika kamrarna för att se om de verka låga och kan förklara den större mängden slambildning och med det när det börja bli fullt slamskiljartanken i förtid och får slamflykt in till reningsverksdelen.
Har du mjukt vatten i kran så kan man hamna i det läget med pH-mässig sur minireningsverk.
På första bilden när man såg bärarfyllningen för tänkta biofilmen, så såg de väldigt nakna ut - dvs. att det inte etablerats någon biofilm som är typ grå eller brun lager i någon mm tjocklek, typ samma skinn som växer på insidan av avloppsrören - men för att säkerställa det så måste man titta djupare i rören.
Alternativt att du råkat ut för en biofilmsdöd av någon orsak och massa klumpar och bitar av det lossnat av från väggarna i fyllningen och som nu simmar omkring och några av de större bitarna eller 'bladen' kanske har satt igen botten av mammuth-pumpen så att det inte suger vatten längre.
När det gäller försök med kalkning så bör hårdheten och även pH sakta öka - men det går inte så jättesnabbt och det beror på omsättningen av avlopp som flödar igenom innan man ser resultatet ända ut i minireningsverksdelen - sedan har man 'begravningsrisken' att kalket hamnar i botten under all slam och är mer eller mindre inaktivt.
Kan man få det lite lagom marinerat med slammet i slamskiljarkammaren så kommer kalket i slammet att skydda de denitrifierande bakterierna som bryter ned nitraterna då det är de som är mest pH-känsliga då de behöver karbonatjoner för sin cellbyggnad precis som växter tar upp koldioxid och när pH ramlar under 5,5 - 5 så är i princip alla karbonatjoner borta ur vattnet och omvandlats till vätekarbonat och kolsyra som bakterien i fråga inte kan använda och kolsyra (H2CO3) som bara kan finnas i en ~ 1/570-del av mängden löst koldioxid i vattnet och överskottet blir då koldioxid och ventileras ut i luften.
Det är precis det som händer när man häller en syra på bikarbonat och det börja bubbla häftigt av koldioxid.
Samtidigt går det åt mer kalk än man föreställer sig - räknade ut tidigare att om man höjer 5 tyska grader i hårdhet så förbrukas det 1 kg kalk per 8-9 m³ vatten, så när hårdheten går ner igen så behöver det inte bero på att det blivit begravt i slammet utan för att det helt enkelt har förbrukats upp.
När det gäller tider från tex en kalktillsats innan man ser förändring som höjade av pH och hårdare avloppsvatten så kan det räknas i minst 1 veckas responstid - dvs tillsätter man kalket och pudrar/strö jämt över slavaskiljarens slamlager och blanda om det lite, att det inte kommer vara några märkbara förändringar förrän en vecka senare.
Är det akut pH-höjande för att det är nere på pH 4,5 och lägre, kan man använda av poolkemikalier som pH-plus (som egentligen är natriumsoda) - blanda ut det med en stor mängd vatten och sedan spola ned i avoppet.
På 3m³ verk så höjer 1 dl pulver ca 1 pH steg när man utgår från pH 4,5 men när man närma sig pH 7 så kan 1 dl natriumsoda bara höja mindre än halv pH steg och då visar att pH-buffringen börja fungera.
Tyvärr är det en rätt kortlivad historia med pool-kemikalier då när man omsatt en stor del av vattnet i verket med nytt så tenderar pH att sjunka igen - med kalk ilagt så kan man bygga upp depå så att det håller sig längre utan att vattnet blir för alkakisk samtidigt.
kör man maskindisk så får man en ganska stor regelbunden bidrag av alkalie av natriumsoda, natriumsilikat och natriumperkarbonat som dagens maskindiskmedelpulver och tabletter till största delen består av och den vägen kan hålla upp pH på minireningsverk som annars har problem att de blir för sura pH-mässigt.
när det gäller testkemikalier så föreslår jag:
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-ph-3-0-10-0/10035576/ för att testa stort område av pH
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-ph-6-0-7-6/10035577/ när man vill ha nogrannare värde inom pH 6 - 7.6
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-no3-nitrat/10035583/ för att kolla nitratnivå på den utgående vattnet ur verket, jag bruka späda provet med lika mycket vatten för att få inom mätområdet och dubbla avlästa värdet. Är värdet över 160 mg/l (40 mg tot-N) så är det utanför tillåtna värdet vid högre krav - och också indikation att denitrifieringen har havererat fullständigt i reningsverket, mer normalt värde bör ligga runt 40 - 100 mg/l.
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-po4-phosphat-sensitive/10035584/ för att kontrollera fosforhalten (PO4) på vattnet efter polonite-filtret
Här får man späda proven med tillsatt 4 delar vatten till i volym för att vara inom mätfönstret och avläst värde multipliceras med 5. - mäter man 3 mg/l PO4 ( 1 mg/l tot-P) så är man utanför tillåtet område vid högre krav
och slutligen för att se om ilagd kalk faktiskt löses ut i reningsverket om man har gjort kalktillsatsen
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-gh/10035578/
Alla dessa kit klarar 40-50 tester och allt som behövs finns i dessa förpackningar.
Mäter man pH ofta (och det är faktiskt rätt svårt att bedöma rätt med dessa indikatorvätskor...) kan man överväga att köpa elektronisk pH-mätare - de är inte så dyra på amazon, typ runt 500:- - se till att kalibreringssatserna följer med i köpet och det fins både med och utan under olika varunamn fast alla kommer från samma kinesiska fabrik i grunden...
'patinan' menar jag lagret av intorkade droppar, bitar av slam, kalkavlagringar som stänker upp på alla ytor ovan vattenytan allt mer över åren, såvida du inte högtrycktvättar ytorna regelbundet.
Den bilden du skickade nu ser lite mer 'inkörd' än föregående bild - kanske för att första bilden hade mycket våta ytor som dolde det 'gråa' avlagringarna.
Att du får översvämning över kammarväggarna när det inte är normalt är tänkt så i funktionen, är oroande och då betyder att hålen i mellanväggarna längre ned har täckts för av någon orsak och hindrar vattenflödet mellan kammrarna, och då har det kommit in mycket slam eller att stora mängder bitar av biolfilm har släpp för att de dött av och kanske är med och täcker för öppningarna...
i det läget skulle jag köpa en billig dränkpump om du inte redan har och sänka ned i kammrarna som troligen är ganska högt fyllda med slam och slanga bort vattnet med slammet till första kammaren i slamskiljartanken - då kan man också se om vattnet från slamskiljaren bär mycket slam tillbaka när det så småning om rinner tillbaka till minireningsverket och då kan man ställa sig frågan - varför är det så mycket slamflykt ur slamavkiljaren??.
Det här reningsverkssteget skall jobba med på sin höjd lättare grumligt vatten - ungefär samma nivå som vattnet ser ut ur en 3-kammarbrunn mot infiltreringen.
På sista bilden ser det ganska så förväntat med ganska lätt grumligt vatten ala ur 'trekammarbrunn' i inkommande kammare - bubbelströmmarna i de 3 kammrarna och tämligen klart vatten i de 2 sista kammrarna, så långt så ser det ut att fungera.
skall man se funktionen vidare blir det att göra kemiska prov, se nedan.
---
När det gäller hästgödseln så kan man prova att finfördela det lite så att det inte är stora kokor - lägg över ytan i slamskiljartanken första kammare där toapappret finns och tryck ned och blanda om lite så gott det går. - det är steget där all toapapper fins som man vill ha i hästgödseln...
Det kommer också brytas ned på samma sätt som övrig slam men bidrar med stora mängder av önskade bakterier som förhoppningsvis överlever och börja dominera i blandningen och den vägen kurerar 'magen' lite på reningsverket - det är som att käka filmjölk/yogurt efter en antibiotikakur och det blivit snett i bakteriefloran när vi har krångel med våra magar. På butiker för avloppsutrustning, minireningsverk finns det givetvis dyra dunkar med bakterier och annan 'boost' man kan köpa, men har du en hästgård i närheten så skulle jag börja med 1-2 hinkar av gödsel först - obs. färsk nybajad gödsel!
Det andra är att undersöka pH-värdet med prov i de olika kamrarna för att se om de verka låga och kan förklara den större mängden slambildning och med det när det börja bli fullt slamskiljartanken i förtid och får slamflykt in till reningsverksdelen.
Har du mjukt vatten i kran så kan man hamna i det läget med pH-mässig sur minireningsverk.
På första bilden när man såg bärarfyllningen för tänkta biofilmen, så såg de väldigt nakna ut - dvs. att det inte etablerats någon biofilm som är typ grå eller brun lager i någon mm tjocklek, typ samma skinn som växer på insidan av avloppsrören - men för att säkerställa det så måste man titta djupare i rören.
Alternativt att du råkat ut för en biofilmsdöd av någon orsak och massa klumpar och bitar av det lossnat av från väggarna i fyllningen och som nu simmar omkring och några av de större bitarna eller 'bladen' kanske har satt igen botten av mammuth-pumpen så att det inte suger vatten längre.
När det gäller försök med kalkning så bör hårdheten och även pH sakta öka - men det går inte så jättesnabbt och det beror på omsättningen av avlopp som flödar igenom innan man ser resultatet ända ut i minireningsverksdelen - sedan har man 'begravningsrisken' att kalket hamnar i botten under all slam och är mer eller mindre inaktivt.
Kan man få det lite lagom marinerat med slammet i slamskiljarkammaren så kommer kalket i slammet att skydda de denitrifierande bakterierna som bryter ned nitraterna då det är de som är mest pH-känsliga då de behöver karbonatjoner för sin cellbyggnad precis som växter tar upp koldioxid och när pH ramlar under 5,5 - 5 så är i princip alla karbonatjoner borta ur vattnet och omvandlats till vätekarbonat och kolsyra som bakterien i fråga inte kan använda och kolsyra (H2CO3) som bara kan finnas i en ~ 1/570-del av mängden löst koldioxid i vattnet och överskottet blir då koldioxid och ventileras ut i luften.
Det är precis det som händer när man häller en syra på bikarbonat och det börja bubbla häftigt av koldioxid.
Samtidigt går det åt mer kalk än man föreställer sig - räknade ut tidigare att om man höjer 5 tyska grader i hårdhet så förbrukas det 1 kg kalk per 8-9 m³ vatten, så när hårdheten går ner igen så behöver det inte bero på att det blivit begravt i slammet utan för att det helt enkelt har förbrukats upp.
När det gäller tider från tex en kalktillsats innan man ser förändring som höjade av pH och hårdare avloppsvatten så kan det räknas i minst 1 veckas responstid - dvs tillsätter man kalket och pudrar/strö jämt över slavaskiljarens slamlager och blanda om det lite, att det inte kommer vara några märkbara förändringar förrän en vecka senare.
Är det akut pH-höjande för att det är nere på pH 4,5 och lägre, kan man använda av poolkemikalier som pH-plus (som egentligen är natriumsoda) - blanda ut det med en stor mängd vatten och sedan spola ned i avoppet.
På 3m³ verk så höjer 1 dl pulver ca 1 pH steg när man utgår från pH 4,5 men när man närma sig pH 7 så kan 1 dl natriumsoda bara höja mindre än halv pH steg och då visar att pH-buffringen börja fungera.
Tyvärr är det en rätt kortlivad historia med pool-kemikalier då när man omsatt en stor del av vattnet i verket med nytt så tenderar pH att sjunka igen - med kalk ilagt så kan man bygga upp depå så att det håller sig längre utan att vattnet blir för alkakisk samtidigt.
kör man maskindisk så får man en ganska stor regelbunden bidrag av alkalie av natriumsoda, natriumsilikat och natriumperkarbonat som dagens maskindiskmedelpulver och tabletter till största delen består av och den vägen kan hålla upp pH på minireningsverk som annars har problem att de blir för sura pH-mässigt.
när det gäller testkemikalier så föreslår jag:
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-ph-3-0-10-0/10035576/ för att testa stort område av pH
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-ph-6-0-7-6/10035577/ när man vill ha nogrannare värde inom pH 6 - 7.6
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-no3-nitrat/10035583/ för att kolla nitratnivå på den utgående vattnet ur verket, jag bruka späda provet med lika mycket vatten för att få inom mätområdet och dubbla avlästa värdet. Är värdet över 160 mg/l (40 mg tot-N) så är det utanför tillåtna värdet vid högre krav - och också indikation att denitrifieringen har havererat fullständigt i reningsverket, mer normalt värde bör ligga runt 40 - 100 mg/l.
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-po4-phosphat-sensitive/10035584/ för att kontrollera fosforhalten (PO4) på vattnet efter polonite-filtret
Här får man späda proven med tillsatt 4 delar vatten till i volym för att vara inom mätfönstret och avläst värde multipliceras med 5. - mäter man 3 mg/l PO4 ( 1 mg/l tot-P) så är man utanför tillåtet område vid högre krav
och slutligen för att se om ilagd kalk faktiskt löses ut i reningsverket om man har gjort kalktillsatsen
https://www.hornbach.se/p/vattentest-jbl-proaquatest-gh/10035578/
Alla dessa kit klarar 40-50 tester och allt som behövs finns i dessa förpackningar.
Mäter man pH ofta (och det är faktiskt rätt svårt att bedöma rätt med dessa indikatorvätskor...) kan man överväga att köpa elektronisk pH-mätare - de är inte så dyra på amazon, typ runt 500:- - se till att kalibreringssatserna följer med i köpet och det fins både med och utan under olika varunamn fast alla kommer från samma kinesiska fabrik i grunden...
Redigerat:
Hej xxargs,
då kan jag bara säga igen: tusen, tusen tack för den otroligt stora mängden information!
Jag kommer definitivt att ta hänsyn till råden och skaffa ett testkit för att förstå vad som pågår i anläggningen.
Jag har en fråga till och hoppas att du kan hjälpa mig även här: hur kan jag testa mammutpumpen? I dokumenten från Ecotech finns det tyvärr ingen information om detta, förutom hur man manuellt slår på och av den för testning. Det har jag gjort, och när jag slår på mammutpumpen hör man att luftpumpen (i kontrollschakten) startar och arbetar. Man hör också ett svagt "kluckande" i mammutpumpens rör, så något händer där. Däremot ser man ingen vattenrörelse eller något liknande. Vet du hur jag kan kontrollera om pumpen fungerar som den ska?
Jag planerar också att tömma anläggningen med en dränkbar pump de kommande dagarna för att ta reda på var och hur kamrarna är kopplade. I samband med det skulle jag kunna undersöka mammutpumpen mer noggrant.
Än en gång, stort tack för alla tips – de är ovärderliga!
Vänliga hälsningar,
Frida
då kan jag bara säga igen: tusen, tusen tack för den otroligt stora mängden information!
Jag kommer definitivt att ta hänsyn till råden och skaffa ett testkit för att förstå vad som pågår i anläggningen.
Jag har en fråga till och hoppas att du kan hjälpa mig även här: hur kan jag testa mammutpumpen? I dokumenten från Ecotech finns det tyvärr ingen information om detta, förutom hur man manuellt slår på och av den för testning. Det har jag gjort, och när jag slår på mammutpumpen hör man att luftpumpen (i kontrollschakten) startar och arbetar. Man hör också ett svagt "kluckande" i mammutpumpens rör, så något händer där. Däremot ser man ingen vattenrörelse eller något liknande. Vet du hur jag kan kontrollera om pumpen fungerar som den ska?
Jag planerar också att tömma anläggningen med en dränkbar pump de kommande dagarna för att ta reda på var och hur kamrarna är kopplade. I samband med det skulle jag kunna undersöka mammutpumpen mer noggrant.
Än en gång, stort tack för alla tips – de är ovärderliga!
Vänliga hälsningar,
Frida
Jag är imponerad och glad att du verkligen vill försöka begripa dig på hur din anläggningen fungerar (jag har gjort samma resa, fast mitt verk är enklare att begripa sig på) och det är också samtidigt ganska sorgligt över de olika minireningsverkstillverkare (inte bara din utan det ser man nästan överallt) verka hålla undan så mycket information som det går och hålla brukarna kvar i mörkret i försök att binda dem till olika servicekontrakt som ändå inte ligger i nivå vad fastighetsägarna är skyldiga i att underhålla sina avloppsanläggningar.F Frida Lundgren4 skrev:
För det duger inte med besök 1 kanske 2 ggr per år av en serviceperson utan det handlar om tillsyn minst var 3 månad, helst tätare för att man skall märka när något inte fungerar som det skall i tid utan att felläget har varit under för lång tid... och för att veta om verket fungerar normalt eller att felläge har inträffat så måste fastighetsägaren veta hur verket fungerar ned till detaljnivå och har sett hur en normalt fungerande verk ser ut, hur vattenflöden går och vilket takt det rinner, hur det luktar, färger på olika delar (dvs. känna igen frisk biofilm) och var det inte borde ligga slamrester på (som ovanpå kammarväggarna) och kontrollpunkter som tex. att mäta vattenflöden i cirkulation.
När det gäller mammut-pumpen så borde det finnas ett utsläpp av vattnet i slamtankens mellan eller slutkammare innan minireningsverket då en del av vitsen är att återföra en del av klarvattnet (och medsugen slam i samband med detta) för att det skall gå igenom slamtankens anaeroba del ett varv till för att bryta ned en del av nitraterna löst i vattnet då det sker bara i syrefri miljö och då kommer vi tillbaka i hur viktigt det är med toapappernedbrytningen, att dess bakterier tillverkar olika korta kolkedjor som sockerarter, alkoholer och flyktiga fettsyror - för dessa nitratnedbrytande bakterier behöver dessa ämnen som energikälla för processen då i anaerob miljö använder nitraterna som syrekälla (elektronacceptor) - norpar syret i nitraten (vilket kostar energi) och kvävgasen bubblar upp som gas och karbonater som byggsten för cellerna i denna miljö - fattas det ena eller båda så blir nitratnedbrytningen dålig eller uteblir helt.
Tycker att det ser ut på bilden att röret är delbart, om man tar isär det och det porlar upp vatten i hyffsad flöde så vet man att i alla fall botten på mammuthpumpen inte är igenkorkad, men det skall också tryckas iväg i liggande röret som sticker ut genom väggen mot slamfångartanken innan minireningsverket och rinna ut där någon stans och det är mängden vatten som faktiskt återförs till slamtanken som räknas
För 'ecobox small' så anges i driftsättningspappret (hittar inget för din variant av verk) att det skall justeras till 0.5 liter i minuten som skall återföras genom att justera in luftskruven för pumpen och eftersom din avloppsbehandling är dubbelt stor så är det förmodligen 1 liter i minuten - men hur man kollar det, ja, det vete tusan men det bör porla vatten någonstans i din slamtank innan reningsverket, typ kammaren efter första kammaren med inkommande avlopp - om det sedan är möjligt att få in en bytta med känd volym via skaft och räkna sekunder innan den rinner över - ja det får du själv titta ut.
Redigerat:
Hej,X xxargs skrev:
Tack igen för det snabba svaret. Jag ser det på exakt samma sätt. Just nu har vi ett dyrt serviceavtal för två besök per år, och med den kunskap jag har nu skulle jag säga att servicen egentligen bara gör situationen värre och försöker sälja på oss dyra produkter. Därför måste jag nu själv förstå vad som händer i anläggningen och är väldigt tacksam för din hjälp.
Jag var också ute vid anläggningen igen, eftersom det fanns ett rör i den sista kammaren före Ecoboxen (i slamavskiljaren) som jag hittills inte har förstått syftet med. Och se där: när jag startar mammutpumpen kommer det faktiskt ut vatten därifrån.
Vattnet var verkligen väldigt klart, och jag trodde att det skulle innehålla mer slam (eftersom den sista kammaren för tillfället är ganska slammig).
Tror du att röret sitter rätt? Det verkar lite kort för mig. Eller spelar det ingen roll i vilken kammare av slamavskiljaren återföringen sker?
Jag hör säkert av mig igen de kommande dagarna med uppdateringar och säkert fler frågor
Tack igen, många hälsningar och en trevlig kväll!
Frida
hej igen.F Frida Lundgren4 skrev:Hej,
Tror du att röret sitter rätt? Det verkar lite kort för mig. Eller spelar det ingen roll i vilken kammare av slamavskiljaren återföringen sker?
Jag hör säkert av mig igen de kommande dagarna med uppdateringar och säkert fler frågor
Tack igen, många hälsningar och en trevlig kväll!
Frida
kan inte av bilden avgöra om mellanväggen är mellan kammaren med ingående avlopp till mellankammaren eller om det är mellankammare mot utgående kammare vidare mot minireningsverket - men att det häller det mesta i mittenkammaren känns ganska logiskt
---
Vitsen är att det skall inte vara så mycket slam i vattnet som når minireningsverket - det mesta skall redan vara avskiljt.
Biologiska steget med luftningen är till stor del för att bryta ned urea (en del är redan nedbrutet innan det når till luftningsstegen), ammonium, nitrit och slutligen nitrat vilket samtliga är mer eller mindre syrekrävande processer. och görs i biofilmen på fyllningsmassan.
Slammet som bildas är restprodukter till stor del från dessa luftningssteg och biomassan i sig och borde vara i mycket liten mängd och inget som syns som färgning av vattenströmmen.
Gissar att du har skiktning och klarvattnet når aldrig ytan i de 2 kamrarna utan smiter i hålet mellanväggen och sedan ned igen där mammutpumpen suger, en del av slammet kanske har energi nog att fortsätta fermentera och därför är i den övre delen av de 2 klarningskammrarna tills partiklarna blir så tunga att de sjunker igen och då sugs iväg av mammutpumpen.
Men du har helt rätt i din undran varför det fins så mycket slam i dessa kammrar, den med mammutpumpen borde vara rätt rensugen på slam i sin botten medans kammaren före kan nog ha en sedimenterad slampelare med tiden till jämnhöjd av genomgången i väggen mot den andra kammare med mammut-pumpen.
i din första bild så verkar slammet också ha tendens till klumpar, det kan det förvisso bli när det sedimenterar och packar sig men dessa brukar aldrig vara speciellt hård och faller sönder lätt när man börja röra om dessa.
hur luktade det när du var där och rotade vid tillfället - ruttna ägg ?? (svavelväte).
med tanke på att i första bilden att fyllningsmassan inte verkade ha mycket film på sig så kan det vara att du har haft en biofilms-död och det nu rester från dessa som du har i klarningsfacken i form av slam i olika former och ställer till trubbel.
---
När gjorde du slamtömning sist?, av din sista bild var det inte mycket till slam eller flytslam i bilden och slamskiljaren före reningsverket långt ifrån att vara full.
---
Slutligen, när du säger upp servicen så måste du själv ta rollen för underhållet och att det görs i regelbunden intervall.
Fyll en excel-ark med datum, gjorda åtgärder, eventuella gjorda mätresultat med testkiten och noteringar så att du har något att visa upp för kommunen ifall de ifrågasätter skötseln.
Det skall egentligen alla som har avloppsanläggningar på sin fastighet göra på regelbunden basis, men det är väldigt dåligt med den saken för de som har 3-kammarbrunn och helt ignorerar den tills det blir stopp i toan...
Redigerat:
X xxargs skrev:
Hej,X xxargs skrev:
Jag har fortfarande några frågor angående användningen av natriumsoda. Jag har kollat på nätet och stött på en produkt, Oxyg Drain (https://www.oxyg.se/en/product/drain-15-kg), som också användes av serviceteknikern.
Efter att ha gjort lite efterforskning kom jag över följande information:
- Natriumperkarbonat: Oxiderar och dödar bakterier, hämmar biologiska processer
- Natriumkarbonat (Soda): Höjer pH och kan få bakterier att dö
Men du hade tidigare nämnt att "om man kör maskindisk ofta så hjälper det att höja pH i minireningsverk som har problem med låg pH eftersom diskmedlet/tabletterna till stor del består av natriumsoda." Såvitt jag minns rekommenderade du inte att lägga till sodan direkt i Ecoboxen, utan snarare att det skulle tillsättas via diskmaskinen?
Jag undrar nu om det verkligen var bra att använda natriumperkarbonat på detta sätt, och om det var rätt att använda denna produkt alls. Jag ser detta mer som en nödlösning när man inte vet vad man ska göra längre.
Tack på förhand för ditt svar!
Hej.
Jag testade oxydrain i mitt mrv Mälaren 6 ett helt kemikaliefritt mrv. Ville få bort lukten som blir när det pumpar slam från slamfacket till processdelen. Det blev inge bra. Fick skumbildning i processdelen och sämre skiktning när jag tog slamprov Det renade vattnet var lite grumligt.
Nu när jag märker att verket inte mår bra så slänger jag i lite jäst 2 kilo socker o 1 limpa vitt bröd. Så fixar det till sig.
Har märkt att typ diskmaskinrengöring stör ut bakterierna i verket.
Mrv är ett jävla skit men var gör man när kommunen dömmer ut ens fungerande trekammare, och man inte har plats för en markbädd.
Jag testade oxydrain i mitt mrv Mälaren 6 ett helt kemikaliefritt mrv. Ville få bort lukten som blir när det pumpar slam från slamfacket till processdelen. Det blev inge bra. Fick skumbildning i processdelen och sämre skiktning när jag tog slamprov Det renade vattnet var lite grumligt.
Nu när jag märker att verket inte mår bra så slänger jag i lite jäst 2 kilo socker o 1 limpa vitt bröd. Så fixar det till sig.
Har märkt att typ diskmaskinrengöring stör ut bakterierna i verket.
Mrv är ett jävla skit men var gör man när kommunen dömmer ut ens fungerande trekammare, och man inte har plats för en markbädd.
Jag håller med om att pytsa in natriumperkarbonat(peroxihydrat som det egentligen heter) i större mängder inte är någon bra lösning då det helt enkelt slakta ihjäl bakterier på samma sätt som att hälla i tämligen koncentrerad klormedel för poolbruk i stora mängder - men det är ett bra sätt om man snabbt vill bli av med lukt och kunden blir nöjd, i allafall en kort tid och så får man kanske en totalt havererad biolfilm på fyllningsmassorna som börja flaga iväg och korka igen olika flödeshål i verket på köpet...F Frida Lundgren4 skrev:
När natriumperkarbonatperoxihydrat löses i vatten så bildas det dels natriumkarbonat, som inte är skadligt om det är tillräckligt utspätt då dess skadeverkning vid högre koncentration är hög pH, precis som kaustiksoda och andra starkt basiska ämnen. Det andra som blir fritt är vätepeoxid och det har i högre koncentrationen desinfekterande verkan och på samma som klorin (natriumhypoklorit) också oxiderar många luktatde ämnen som typiskt bildas i anaeorob miljö och kan också bleka fäger på kläder etc.
Diskmaskinstabletter har också natriumperoxiydrat till ca 25% mängd men dess väteperoxidinnehåll är mer eller mindre borta när diskmaskinen tömmer diskvattnet efter diskningsperioden då tex. järn i blod i tex i diskgodsets matrester får väteperoxiden snabbt omvandlas till syrgas och vatten.
jag skulle säga att om verket har 'magkrångel' så är ThJo1880 lösning väldigt mycket mer sunt då det i princip jäser upp sockret upp till alkoholer som väldigt många av de bakterier man vill ha i reningsverket främjas mycket av, och peta in en eller ett har hinkar färsk hästgödsel precis där avloppet från huset går in ger också en nyttig bidrag för bakterielivet i reningsverket.
---
Vitsen att jag nämnde att utan att folk tänker på det, tillsätta akalier i reningsverk som har problem med låg pH (vilket ofta sker när man har mjukt vatten) via diskmaskin är att det görs regelbundet och när det spolas ut mot avloppet ganska ordentligt utspätt och en del av soda också förbrukad (dvs gjort tvål av matens fetter och delvis proteiner - som också blivit i många fall mer tillgänglig näringsämne för reningsverkets bakterier än tex. om fettet hälls ut i ren form i reningsverkt) och då blir det inte så pH-mässig chockverkan om man hälde diskmaskinspulver/tabletter direkt i reningsverket.
Det är obra att hälla i saker i koncentrerad form i en minireningsverk om man vill att biologin skall fungera även efter detta.
Hej,T ThJo1880 skrev:
Får jag fråga hur gammal din anläggning är och hur många gånger kommunen har kontrollerat den?
Du skrev någon annanstans om egenkontroll och att du numera sköter servicen själv – accepterar kommunen det?
Hur kom du på idén med jäst, socker och bröd?
Var exakt tar du slamprovet, och hur vet du när det är perfekt?
Tack på förhand för dina kommentarer, de är verkligen värdefulla.
Förhoppningsvis blir jag snart lika proffs som du och xxargs.
Hej,X xxargs skrev:
Det är bra att man får sådan information endast på forum och att man inte får några svar när man frågar tillverkaren, trots att det finns ett säkerhetsblad där en kemikalie nämns. En kemikalie som egentligen inte behövs eftersom minireningsverket marknadsförs som kemikaliefritt.
Jag har nu köpt ett elektroniskt PH-mätinstrument. Men jag har en fråga angående nitratnivåerna. Servicen kontrollerar aldrig detta värde. Vilken betydelse har det för Ecobox och miljön?
Fosforhalten (PO4) säger mig då hur bra detta har filtrerats bort från vattnet?
Tack på förhand för ert svar, Frida.
För fosforn så skall du hålla dig under 3 mg/l PO4 (motsvarar tot-P 1 mg/l som är den egentliga gränsen) när du har högre krav - i ditt fall skall det mätas på vattnet som går ut kammaren efter polonitesäcken eftersom det är denna som fångar in fosforn - man kallar det kemikaliefri reningsverk, men med polonite är i mina ögon lika mycket kemikalier som när man använder flytande fosforfällningsmedel. - fungerar fosforbindningen som den skall bör det inte vara problem att varktigt ligga på under 1.5 mg/l PO4 och vid toppar bit över det handlar om enstaka dagar.
För nitrater skall du hålla dig under ~ 160 mg/l NO3 (motsvarar 40 mg tot-N som är den egentliga gränsen) när du har högre krav.
Med kitet från JBL som tidigare nämnt så mäts både nitrater och nitriter (sanningen är att alla nitraterna omvandlas till nitriter i testet med tex. finmald pulver med zink eftersom färgreaktionen sker med bara nitriter)
häller man bara i dropparna utan att blanda i pulvret och låter det stå en stund och man ser en mer eller mindre gulfärgning, så kan man notera det för nitrithalten och därefter blanda man in pulvret och efter en stund blir mycket gulare så mäter man nitrit + nitrat.
Normalt skall nitrit-halten var mycket lägre, typiskt mindre än 1/10-del av man sedan mäter med nitrat+nitrit. - är det mycket nitrit, typ häften så är det en indikation att verket har ont magen och att bakterierna inte jobbar så väl i luftningsdelen med fyllningsmassa av någon orsak - har man den situationen kolla igen 2 dagar senare oh se om det förbättrat sig - detta kan röra sig fort.
---
när det gäller användning med natriumperkarbonat(peroxihydrat) när verket fungerar dålig och luktar illa så käns det mera som att man med dessa försöker desinfektera - ja döda av bakteriekulturen som gått snett och samtidigt med syresättningen oxidera en del av doftern till mindre irriterande och sedan hoppas på att en friskare kultur ersätter det som är avdödat - men då krävs det också ympning med önskade sorts bakterier... ...och det käns inte som den korrekta metoden utan att mer dölja problemet en tid istället för att åtgärda grundorsaken.
---
När det gäller slammets kvalitet så är det inte det man tittar på när man bedömmer om reningsverket gör sitt jobb - utan det klara avloppsvattnets innehåll av fosfor och nitrater samt mängden biologiskt oxiderbara ämnen (BOD) ur verkt eftersom det sistnämda är det som är syreförbrukande om det år ut i en dike eller sjö.
För nitrater skall du hålla dig under ~ 160 mg/l NO3 (motsvarar 40 mg tot-N som är den egentliga gränsen) när du har högre krav.
Med kitet från JBL som tidigare nämnt så mäts både nitrater och nitriter (sanningen är att alla nitraterna omvandlas till nitriter i testet med tex. finmald pulver med zink eftersom färgreaktionen sker med bara nitriter)
häller man bara i dropparna utan att blanda i pulvret och låter det stå en stund och man ser en mer eller mindre gulfärgning, så kan man notera det för nitrithalten och därefter blanda man in pulvret och efter en stund blir mycket gulare så mäter man nitrit + nitrat.
Normalt skall nitrit-halten var mycket lägre, typiskt mindre än 1/10-del av man sedan mäter med nitrat+nitrit. - är det mycket nitrit, typ häften så är det en indikation att verket har ont magen och att bakterierna inte jobbar så väl i luftningsdelen med fyllningsmassa av någon orsak - har man den situationen kolla igen 2 dagar senare oh se om det förbättrat sig - detta kan röra sig fort.
---
när det gäller användning med natriumperkarbonat(peroxihydrat) när verket fungerar dålig och luktar illa så käns det mera som att man med dessa försöker desinfektera - ja döda av bakteriekulturen som gått snett och samtidigt med syresättningen oxidera en del av doftern till mindre irriterande och sedan hoppas på att en friskare kultur ersätter det som är avdödat - men då krävs det också ympning med önskade sorts bakterier... ...och det käns inte som den korrekta metoden utan att mer dölja problemet en tid istället för att åtgärda grundorsaken.
---
När det gäller slammets kvalitet så är det inte det man tittar på när man bedömmer om reningsverket gör sitt jobb - utan det klara avloppsvattnets innehåll av fosfor och nitrater samt mängden biologiskt oxiderbara ämnen (BOD) ur verkt eftersom det sistnämda är det som är syreförbrukande om det år ut i en dike eller sjö.
Min anläggning är 5 år, har aldrig blivit kontrollerad inte ens när den grävdes ner.F Frida Lundgren4 skrev:
Jag sköter servicen själv och har intyg på att jag kan den genom leverantören.
Våra verk skiljer sig ganska mycket konstruktionsmässigt. Din har väl ett jämt flöde genom de olika reningsstegen.
Mitt jobbat satsvis. Dvs pumpar en större mängd slam över till processdelen. Där slammet syresätts och blir syrefattigt omvartannat under ca 10 timmar. Därefter stannar syresättningen i 75min och det aktiva slammet som innehållet bakterier och fosfor sjunker ner i botten o det rena vattnet pumpas ut. En enkel förklaring.
Jag tar slamprov i processdelen för att se om det aktiva slammet sjunker till botten o om resten är klart. Jag kan även ta prov på vattnet som pumpas ut.
Tips om jäst fick jag av en leverantör av ett annat märke än det jag har. Och tipset om socker o vitt bröd av företaget som levererade mitt mrv.
Ecobox blev jag avrådd ifrån när jag nördade ner mig skitbrunnsjungeln.
Har även hört att de som är glutenintoleranta och mrv har svårt att få det funka bra. Har nått med att bakterierna tycker om gluten.
