48 698 läst · 270 svar
49k läst
270 svar
Enskild väg – sätta upp bom och erbjuda nyckel?
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 783 inlägg
Jag tror det inte är tillåtet på grund av skrivningarna i vägmärkesförordningen och är belagt med bötesstraff. Men men får gå lite mellan paragraferna för att nyckla ut det.D Daniel 109 skrev:
8 kap 4 §:

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Den pekar på 1 kap 6 § som anger att vägmärke för hastighetsbegränsning på enskild väg ansvarar "den statliga väghållningsmyndigheten".
Kolla att jag har läst rätt!
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...ng/vagmarkesforordning-200790_sfs-2007-90/#K1
Här regleringen om böter och rättelse:

Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 555 inlägg
Du kunde ju copy-pejstat in resten av texten också, så här står det lite längre ner på samma sida (min fetning på slutet):K kindvall skrev:
Väg med statsbidrag ska hållas öppen
En enskild väg med stats- eller kommunalt bidrag till underhåll ska normalt hållas öppen för allmän trafik.Vid tjällossning eller när risken för skador på vägen är särskilt stor kan markägaren få stänga av vägen för trafik med vissa fordon. Detta får endast ske efter samråd med den myndighet som lämnar bidrag.
För skogsbilvägar som en gång byggdes med statsbidrag framgår det i bidragsvillkoren vad som gäller för motortrafik på vägen.
Naturvårdsverkets vägledning om enskilda vägar är främst kopplad till allemansrättslig användning av sådana vägar (alltså icke motoriserad färd). När det gäller regler kring väghållning och trafik i övrigt är Trafikverket den myndighet man bör vända sig till för rådgivning.
Där jag bor sitter det 30-skyltar och 20-skyltar. Det finns ingen myndighet som har beslutat om dessa. Lite kul är det dock att bilarna läser in dessa och får folk att köra långsammare. Det är 70 km/h som gäller i hela området...D Daniel 109 skrev:
30-skylten var laglig en gång i tiden dock, det var innan dagens skyltförordning fanns. Den sattes upp för att minska dammet från grusvägen (man hade fått tillåtelse då), men nu har det varit asfalt i minst 30 år i alla fall...
Av det TS skrivit är det högst osannolikt att det utgår eller ens någon gång utgått något bidrag för vägen. Om det nu inte står något i det där dokumentet från 1800-talet.SågspånPappspikEternit skrev:
Du kunde ju copy-pejstat in resten av texten också, så här står det lite längre ner på samma sida (min fetning på slutet):
Väg med statsbidrag ska hållas öppen
En enskild väg med stats- eller kommunalt bidrag till underhåll ska normalt hållas öppen för allmän trafik.
Vid tjällossning eller när risken för skador på vägen är särskilt stor kan markägaren få stänga av vägen för trafik med vissa fordon. Detta får endast ske efter samråd med den myndighet som lämnar bidrag.
För skogsbilvägar som en gång byggdes med statsbidrag framgår det i bidragsvillkoren vad som gäller för motortrafik på vägen.
Naturvårdsverkets vägledning om enskilda vägar är främst kopplad till allemansrättslig användning av sådana vägar (alltså icke motoriserad färd). När det gäller regler kring väghållning och trafik i övrigt är Trafikverket den myndighet man bör vända sig till för rådgivning.
Kungsbacka kommun har gett ut en broschyr som klargör vad som gäller för skyltning:
https://kungsbacka.se/download/18.2...1644413720312/Trafikreglering enskild väg.pdf
Precis.L lbgu skrev:
Det finns ju tydligen en alternativ väg.
Använd hänglås med kod - så slipper du hålla reda på ve som har nyckel och du kan lätt ändra koden, om den sprids ut för vidlyftigt.
Min erfarenhet att man "i spenaten" reagerar på total avstängning. Det är det ju inte fråga om här.
Det är ingen mänsklig rättighet att kunna ta bilen vart som helst.
En stolpe med skylt ”enskild väg” ”underhålles ej” ”vändplan saknas” är troligtvis det billigaste alternativet. Retar inte heller upp någon, minskar inte trafiken då så får man ta till ”tyngre artilleriet”.horisonten skrev:
Ursäkta om det var otydligt beskrivet.
Det är traktorväg bortom ladugården som ligger nära bostadshuset, bortom min fastighetsgräns även utmarkerad sådan på kartan.
Den obehöriga trafiken består av fyrhjulingar, mopeder och bilar som antingen försöker och vänder, och några då och då som tar sig upp då de inte kommer tillbaka samma väg.
Det är ingen utfartsväg för villorna längre upp, de har gemenskapanläggningen till sina fastigheter. Grusvägen som diskuteras här är endast tillträde för fastigheter med skog ovanför, men vars marker även nås längs största delen av gemenskapsanläggningens vägsträcka.
Den typen av skyltar betyder inte ett skit. Men jag skulle tro att de orsakar viss irritation. Jag känner igen tillvägagångssättet.
ibland finns det i dom gamla avstyckningshandligarna och i olika köpehandlingar på mark är det inte helt ovanligt att det finns nån rad om att man har rätt att bruka vägen för transporter till och från marken..
så visade det sig vara på mark här där nuvarande ägare försökte stänga av väg med bom för alla. Dom avstyckade markbitarna hade en liten mening med i handlingarna att dom hade rätt till att bruka vägen för transporter. Dessa gick såklart inte att se på lantmäteriet utan låg i olika gamla arkiv och var ett jäkla stök att få tag på när arkiv flyttats och hopslagits och till sist skänkts vidare till nån hembyggdsförening där pappren hittades och rättigheten kvarstår även om marksnutten bytt ägare 14 ggr till och den som ägde markbiten som idag har vägen har bytt ägare än fler ggr så finns rätten att använda vägen fortfarande kvar
Så risken är väl om nån har bevisbar rätt att använda vägen att man gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande om man slår upp en olovlig bom eller låser med en kedja och lås. och är det rena skogsfastigheter så kan det ju ta rätt lång tid mellan besöken
så visade det sig vara på mark här där nuvarande ägare försökte stänga av väg med bom för alla. Dom avstyckade markbitarna hade en liten mening med i handlingarna att dom hade rätt till att bruka vägen för transporter. Dessa gick såklart inte att se på lantmäteriet utan låg i olika gamla arkiv och var ett jäkla stök att få tag på när arkiv flyttats och hopslagits och till sist skänkts vidare till nån hembyggdsförening där pappren hittades och rättigheten kvarstår även om marksnutten bytt ägare 14 ggr till och den som ägde markbiten som idag har vägen har bytt ägare än fler ggr så finns rätten att använda vägen fortfarande kvar
Så risken är väl om nån har bevisbar rätt att använda vägen att man gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande om man slår upp en olovlig bom eller låser med en kedja och lås. och är det rena skogsfastigheter så kan det ju ta rätt lång tid mellan besöken
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 555 inlägg
Läste du det fetade? Att det är Trafikverket som ansvarar för väghållning och trafik. Att Naturvårdsverkets vägledning som du kopierade in från bara gäller "icke motoriserad färd", och alltså inte är tillämplig på de som åker bil/traktor/fyrhjuling/monstertruck på vägen som går över TS´ mark.K kindvall skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 4 555 inlägg
Har försökt förklara det för TS. Har t o m upplyst om att det faktiskt finns ett gäng av någon okänd djurart här på forumet som kan läsa gamla handskrifter. Dock verkar det inte vara intressant, det är mer kul med AI-verktyg.P polaris78 skrev:
Kungsbacka är en kommun som agerar väldigt föredömligt vad gäller enskilda vägar och faktiskt verkar pålästa. Många kommuners förhållningssätt är att enskilda vägar är något nödvändigt ont man vill ha så lite att göra med som möjligt men som man samtidigt kan köra över närhelst man behagar.K kindvall skrev:
Vår samfällighet har länge försökt få info när ny fastighet tillkommer i området så vi kan starta processen med att införliva den i samfälligheten med andelstal. Det blir en väldigt tråkig diskussion när tunga ekipage rullar in i samband med att bygget startar. Efter att en grannsamfällighet överklagade till länsstyrelsen att de inte blivit hörda i bygglovsprocessen och fick rätt så har kommunen blivit väldigt noga med att numera skicka alla beslutade bygglov till berörd samfällighet, något som man kan tycka vore en självklarhet.
Visst är det så men hur skall du bevisa det när du står vid bommen? Skall du ha med din egna lagfart, pappret du hittat i arkiven samt nuvarande ägares lagfart och visa? Att en person har rätt att använda vägen innebär inte att den skall vara öppen för allmänheten, bom får sättas upp ändå men skall vara passerbar för den som har rätt att nyttja vägen, dvs nyckel.P polaris78 skrev:ibland finns det i dom gamla avstyckningshandligarna och i olika köpehandlingar på mark är det inte helt ovanligt att det finns nån rad om att man har rätt att bruka vägen för transporter till och från marken..
så visade det sig vara på mark här där nuvarande ägare försökte stänga av väg med bom för alla. Dom avstyckade markbitarna hade en liten mening med i handlingarna att dom hade rätt till att bruka vägen för transporter. Dessa gick såklart inte att se på lantmäteriet utan låg i olika gamla arkiv och var ett jäkla stök att få tag på när arkiv flyttats och hopslagits och till sist skänkts vidare till nån hembyggdsförening där pappren hittades och rättigheten kvarstår även om marksnutten bytt ägare 14 ggr till och den som ägde markbiten som idag har vägen har bytt ägare än fler ggr så finns rätten att använda vägen fortfarande kvar
Så risken är väl om nån har bevisbar rätt att använda vägen att man gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande om man slår upp en olovlig bom eller låser med en kedja och lås. och är det rena skogsfastigheter så kan det ju ta rätt lång tid mellan besöken
Den absolut enklaste vägen är att berörd som gjort detektivarbetet går till Lantmäteriet och ansöker om servitut med stöd av dessa handlingar. Annars blir det samma visa igen när någon av era fastigheter byter ägare.
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 783 inlägg
En fastighetsbestämning är det som man ska ansöka om. Då utreder Lantmäteriet det gamla servitutet och om det är gällande. Det lär också hamna i det digitala fastighetsregistret efter en sådan utredning så att det blir mer synligt.
Om det nu alls råder tveksamheter som ett servitut av denna typ som finns i köpehandlingarna fortfarande är gällande.
Min fastighet är t ex avsöndrad, alltså bildad genom ett privaträttsligt avtal mellan en köpare av lotten och stamfastigheten som lotten styckades av från. Det var möjlighet där på 1910-talet. Fastighetens servitut för utfart står angivet i avsöndringshandlingarna, det är ett icke lokaliserat servitut för utfart som gör det hela ännu mer ett tidsdokument.
Om det nu alls råder tveksamheter som ett servitut av denna typ som finns i köpehandlingarna fortfarande är gällande.
Min fastighet är t ex avsöndrad, alltså bildad genom ett privaträttsligt avtal mellan en köpare av lotten och stamfastigheten som lotten styckades av från. Det var möjlighet där på 1910-talet. Fastighetens servitut för utfart står angivet i avsöndringshandlingarna, det är ett icke lokaliserat servitut för utfart som gör det hela ännu mer ett tidsdokument.
De skriver faktiskt "främst kopplad till allemansrättslig användning av sådana vägar (alltså icke motoriserad färd)" inte att de bara gäller "icke motoriserad färd" vilket är en skillnad.SågspånPappspikEternit skrev:
Ändå sammanfattar de samma sak som Trafikverket säger angående skyltning på enskilda vägar. Det där är deras friskrivningsklausul.
Vissa skyltar får man sätta upp som väghållare av enskild väg, t ex ett förbud av obehörig motortrafik (undantag moped), eller informationsskyltar. Andra skyltar får endast Trafikverket sätta upp.
Rätten att sätta upp en bom är ju inte heller helt solklar ens om man delar ut nycklar..
Dom som har rätt att färdas på vägen via rättighet oftast olika servitut osv
mer info finns ju här i rättsfallet där finns ju lite info om varför dom godkände grinden i det fallet och i annat fall med andra omständigheter kan det såklart även nekas till att göra det svårare att färdas på vägen genom bommar och grindar även om man ger ut nycklar..
https://lawline.se/answers/far-man-satta-upp-en-grind-pa-en-vag-med-servitut
i slutänden om nån servitutsägare inte godkänner grind / bom och markägaren vill ha bom så blir det rätten som till sist får väga argumenten om det blir nån grind / bom eller inte
Det bästa är om alla som har rätt att färdas på vägen och markägaren är överens om bom /grind
Dom som har rätt att färdas på vägen via rättighet oftast olika servitut osv
mer info finns ju här i rättsfallet där finns ju lite info om varför dom godkände grinden i det fallet och i annat fall med andra omständigheter kan det såklart även nekas till att göra det svårare att färdas på vägen genom bommar och grindar även om man ger ut nycklar..
https://lawline.se/answers/far-man-satta-upp-en-grind-pa-en-vag-med-servitut
i slutänden om nån servitutsägare inte godkänner grind / bom och markägaren vill ha bom så blir det rätten som till sist får väga argumenten om det blir nån grind / bom eller inte
Det bästa är om alla som har rätt att färdas på vägen och markägaren är överens om bom /grind