265 584 läst · 1 369 svar
266k läst
1,4k svar
Elektriker tog 9000:- för ett 1800:- proppskåp, rimligt?
Allvetare
· Stockholm
· 3 061 inlägg
Jag tror inte på olika timtaxor beroende på vad som görs. En när man handlar, en om man gör ett bra jobb snabbt en om man gör ett bra jobb långsamt.
Att handla material kan absolut behöva sin kompetens. Så hur förklara varför vissa inköp blir dyrare än andra? En anställd kostar lika mycket oavsett. Att då sänka timtaxan vid inköp kommer inte göra någon skillnad då måste timpriset höjas när man jobbar
Återigen en hantverkare behöver få täckning för sina kostnader och vill samtidigt tjäna pengar. På samma sätt som kunden vill betala så lite som möjligt där blir det en krock.
Att göra timdebiteringen svårare genom att skilja på handla, göra ett bra eller ett bra jobb snabbt. Kommer innebära mera kostnader. Det kommer synas på fakturan på ett eller annat sett. KISS - keep it simple stupid... Är ett bra uttryck.
Jag har förståelse för att man vill betala så lite som möjligt. Men jag tror att de flesta i slutänden vill ha ett bra gjort jobb av en riktigt duktig och trevlig hantverkare. Som tydligt säger vad som behövs göras och inte.
Även om lagen säger det. Den hantverkaren du kan lämna ut nyckeln utan att fundera.
Jag skulle inte bry om denne var lite dyrare.
För mig är servicegraden viktigare än timpriset..
.
Då betalar man.
Att handla material kan absolut behöva sin kompetens. Så hur förklara varför vissa inköp blir dyrare än andra? En anställd kostar lika mycket oavsett. Att då sänka timtaxan vid inköp kommer inte göra någon skillnad då måste timpriset höjas när man jobbar
Återigen en hantverkare behöver få täckning för sina kostnader och vill samtidigt tjäna pengar. På samma sätt som kunden vill betala så lite som möjligt där blir det en krock.
Att göra timdebiteringen svårare genom att skilja på handla, göra ett bra eller ett bra jobb snabbt. Kommer innebära mera kostnader. Det kommer synas på fakturan på ett eller annat sett. KISS - keep it simple stupid... Är ett bra uttryck.
Jag har förståelse för att man vill betala så lite som möjligt. Men jag tror att de flesta i slutänden vill ha ett bra gjort jobb av en riktigt duktig och trevlig hantverkare. Som tydligt säger vad som behövs göras och inte.
Även om lagen säger det. Den hantverkaren du kan lämna ut nyckeln utan att fundera.
Jag skulle inte bry om denne var lite dyrare.
För mig är servicegraden viktigare än timpriset..
.
Då betalar man.
Medlem
· Stockholms Län
· 694 inlägg
Allvetare
· Stockholm
· 3 061 inlägg
Tänk om folk kunde sluta jämföra med webbutiker eller våra bygglador?n_sandstrom skrev:
Hantverkarna åker till de Ställen där allt finns finns. Så länge folk jämför med internet så.kommer folk tycka att det är.dyrt
Sen vet alla att det bästa är att utgå från Ahlsells prislista med där man.visar otydligt vad som gäller
Jämförelser mellan olika yrkesgrupper slutar alltid lika i detta forum. Det är hantverkarna som är dyra, dåliga på att informera, fakturerar för ej överenskomna kostnader å så vidare.P Peter_Ker skrev:
Men som tur är så verkar verklighetens kunder mer nöjda än forumets kunder.
Men JAG tycker att ditt inlägg har en bra poäng. När vi handlar accepterar vi priserna eller byter butik om vi orkar. Det är nog få som stövlar in till handlaren för att komma med all värdens förslag på hur hen ska bli effektivare så priserna kan sänkas.
”Men man får nog, utöver, fundera en gång till.. riktigt noga tror jag, om det kan vara värt att förtjäna rimligt bra, istället för att för stunden nyttja allt till sista krona ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge”RACS skrev:"– Om konsumenten kan köpa stora delar av produkterna, som vi tidigare har levererat, till ett bättre pris i byggvaruhandeln, då är det ren idioti av oss att försöka arbeta mot marknadskrafterna. Vi kommer aldrig kunna nå de prisnivåer som bygghandlarna kan nå på sitt lilla sortiment mot konsument. Däremot kan vi komma ner i sunda nivåer som inte sticker i ögonen på folk." säger Andreas Thors, den här företagaren i artikeln.
Intressant artikel (men något fel på länken.. felmeddlande) som jag tog mig förbi.
Men han berättar också om hur han löser det, genom att peka på den kunskap man besitter: "Om byggvaruhandeln kan erbjuda bättre priser så måste vi acceptera det och hitta andra sätt att nå lönsamhet. Vi som bransch måste bli bättre på att tillgodose konsumenterna med installationsmaterial som är kostnadseffektiva och innovativa. Vår materialkännedom tillför ett stort värde, speciellt vid komplexa installationer"
Ja, så att.. så är det.. vem vill få mindre ut.. Den här företagaren finner ett sätt att visa på vilket värde han kan tillföra. Och ja, självfallet legitimt att ta betalt för förädlat värde.
Men man får nog, utöver, fundera en gång till.. riktigt noga tror jag, om det kan vara värt att förtjäna rimligt bra, istället för att för stunden nyttja allt till sista krona ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge.
Jag kan mena att renhårigt är bäst, och skälighets-tänk.. och en högre timkostnad är bättre.. oavsett om det sen ser lika ut på sista raden i fakturan.
Jag tycker mig läsa att du påstår att marginalerna är för höga. Anledningen till detta är ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge. Och detta försöker man utnyttja i stunden.
Att en privatperson upplever att något är dyrt eller oskäligt har jag stor respekt för. Vi pratar om surt förvärvade skattade pengar. Men ska man börja påstå att marginalerna i branschen är för höga pga. Ett gynnsamt marknadsläge så får man nog försöka presentera lite bevis och jämförelser med andra branscher för att det ska bli trovärdigt.
Få människor som klagar på hantverkarnas höga timdebiteringar verkar kunna relatera till vad deras egen arbetsgivare tar ut för debitering för dom själva.
Många verkar också tro att alla hantverkare täljer guld. Särskilt de hantverkare som arbetar med ”privatare”. I verkligheten är min erfarenhet att det är precis tvärtom. De hantverkare som inte jobbar med privatare verkar ha lättare att nå en god lönsamhet. Inga regler utan undantag givetvis.
”Jag kan mena att renhårigt är bäst, och skälighets-tänk.. och en högre timkostnad är bättre.. oavsett om det sen ser lika ut på sista raden i fakturan”
Min uppfattning av artikeln är att precis detta är målet för detta företag. Att hitta ett transparent sätt att ta betalt för sina kostnader utan att det retar gallfeber på folk. Därför ”tvingas” företaget i artikeln också arbeta med en högre timdebitering än konkurrerande företag i orten.
Pratar vi nu privatmarknaden så är min uppfattning tyvärr att en högre timdebitering än konkurrenterna kommer missgynna företaget. Visst finns det smarta och förstående konsumenter. Men väldigt många stirrar sig blinda på just timdebiteringen.
Och just därför så rekommenderar jag alltid: Läs på lite. Prata med vänner och bekanta. Ställ frågor om du är osäker. Se alltid till att få ett skriftligt avtal. Gärna med Hantverksformuläret som grund.
Jag får väl även börja lägga till: se till att påslag material ska baseras på företagets materialprislista som du ska ta del av innan arbetet startar.
Tro mig. Jag tror de flesta företag skulle ha en springschas ifall dom skulle finna lönsamhet i detta. Vissa som funnit denna lönsamhet har självfallet redan en springschas.RACS skrev:"Ringer facket imorgon och kollar vad dom säger om lägre lön vid inköp material."
Nej, självfallet inte. Men byggbranschens kvalificerade yrkesgrupper jobbar heller inte i skyddad verkstad.. I många andra verksamheter räknas med kvalificerad och okvalificerad tid, helt naturligt. Och det är bara att lägga om sitt mindset om man ska vara i framkant och för framsikt och utveckling.. för rationellt arbetsätt; så varför inte ta en springschas då att hämta saker.
Det är de facto irrationellt att ha en elektriker på exv. städjobb eller som springschas ute i affären.
Hela upplägget kan förbättras.. precis som brukligt i andra kunskapsbranscher.
Mycket handlar om vad det är för typ av arbete man vanligtvis sysslar med. Tar vi en badrumsrenovering som exempel som ofta innebär en stor utgift för många så är den en liten arbetsplats där väldigt många olika yrkeskategorier ska utföra sitt arbete på. Vanligtvis ca 5 olika yrkesgrupper. När tex. rörmokaren ska in efter rivning så krävs det oftast att just en rörmokare ska dit för att kunna avgöra vilket material som behövs. När detta är klart så finns självfallet lite olika möjligheter att få materialet till arbetsplatsen. 1) Man kan ringa och beställa en utkörning. 2) Man kan ringa sin springschas som åker och handlar materialet. 3) Man kan buda ut materialet. 4) Man kan åka och handla materialet själv. 5) Man kan beställa materialet via någon internetbutik.
Nu finns det flera faktorer som påverkar vilket val man ska göra och som är mest ekonomiskt lönsamt för kunden. En faktor som påverkar är självfallet avståndet till inköpsstället och priset på inköpsstället.
Att jaga effektivitet är ett ständigt pågående arbete. Kanske inte för alla men för många. Det är oftast det bästa sättet att utveckla företaget även fast vissa åtgärder i efterhand kan visa sig idiotiska.
Vi kör tex. Ett litet projekt där vi använder budbilar till att hämta material. Just nu ser det ut som att detta är ett ekonomiskt gynnsamt alternativ till alla inköp från 600 kr och uppåt. Som vanligt gäller inga regler utan undantag men i princip ska man ha särskilda skäl för att sätta sig i bilen och åka och handla. Ett giltigt skäl är inte att man råkar ha slut på latex eller gipskruv i bilen. Då har man brustit i sin dagliga inventering som vi avsatt 10 min åt varje dag.
Men det är inga lätta frågor ska gudarna veta. Vi är dessutom själva människor.
Håller med . Materialspecen med pris /enhet upprättas i samråd med konsumenten när tjänsten gås igenom enl.KtjL §4 och står i avtalet . Detta underlag används sedan för 1 beställning hos Ahlsells som kanRACS skrev:"Ringer facket imorgon och kollar vad dom säger om lägre lön vid inköp material."
Nej, självfallet inte. Men byggbranschens kvalificerade yrkesgrupper jobbar heller inte i skyddad verkstad.. I många andra verksamheter räknas med kvalificerad och okvalificerad tid, helt naturligt. Och det är bara att lägga om sitt mindset om man ska vara i framkant och för framsikt och utveckling.. för rationellt arbetsätt; så varför inte ta en springschas då att hämta saker.
Det är de facto irrationellt att ha en elektriker på exv. städjobb eller som springschas ute i affären.
Hela upplägget kan förbättras.. precis som brukligt i andra kunskapsbranscher.
hämtas av vem som helst. Specen används sedan som spec i fakturan .
Intressant är att veta hur forumet anser att skäligt pris för vara och tjänst skall definieras och beräknas.
Som jag förstår det så går blandtjänster - när man erbjuder både tjänst och vara - på KtjL eller KkL beroende på vilken del som överväger. Och då avgörs saken inte nödvändigtvis utifrån vilken del som överväger prismässigt; och det hela kan vara lite svårt att bedöma ibland.S Spikin skrev:Håller med . Materialspecen med pris /enhet upprättas i samråd med konsumenten när tjänsten gås igenom enl.KtjL §4 och står i avtalet . Detta underlag används sedan för 1 beställning hos Ahlsells som kan
hämtas av vem som helst. Specen används sedan som spec i fakturan .
Intressant är att veta hur forumet anser att skäligt pris för vara och tjänst skall definieras och beräknas.
I princip kan det där få betydelse exv för garantitider.
Ja, små badrum kan vara drygt.. med många yrkeskategorier verksamma fram och åter; rör det under-entreprenörer inblandade så kan koordinering av jobben vara en av nyckelfaktorer för kostnadseffektivitet; liksom också framförhållning avseende debiteringsmodeller för varor och tjänster (samförstånd och tydliga avtal)Krille-72 skrev:Tro mig. Jag tror de flesta företag skulle ha en springschas ifall dom skulle finna lönsamhet i detta. Vissa som funnit denna lönsamhet har självfallet redan en springschas.
Mycket handlar om vad det är för typ av arbete man vanligtvis sysslar med. Tar vi en badrumsrenovering som exempel som ofta innebär en stor utgift för många så är den en liten arbetsplats där väldigt många olika yrkeskategorier ska utföra sitt arbete på. Vanligtvis ca 5 olika yrkesgrupper. När tex. rörmokaren ska in efter rivning så krävs det oftast att just en rörmokare ska dit för att kunna avgöra vilket material som behövs. När detta är klart så finns självfallet lite olika möjligheter att få materialet till arbetsplatsen. 1) Man kan ringa och beställa en utkörning. 2) Man kan ringa sin springschas som åker och handlar materialet. 3) Man kan buda ut materialet. 4) Man kan åka och handla materialet själv. 5) Man kan beställa materialet via någon internetbutik.
Nu finns det flera faktorer som påverkar vilket val man ska göra och som är mest ekonomiskt lönsamt för kunden. En faktor som påverkar är självfallet avståndet till inköpsstället och priset på inköpsstället.
Att jaga effektivitet är ett ständigt pågående arbete. Kanske inte för alla men för många. Det är oftast det bästa sättet att utveckla företaget även fast vissa åtgärder i efterhand kan visa sig idiotiska.
Vi kör tex. Ett litet projekt där vi använder budbilar till att hämta material. Just nu ser det ut som att detta är ett ekonomiskt gynnsamt alternativ till alla inköp från 600 kr och uppåt. Som vanligt gäller inga regler utan undantag men i princip ska man ha särskilda skäl för att sätta sig i bilen och åka och handla. Ett giltigt skäl är inte att man råkar ha slut på latex eller gipskruv i bilen. Då har man brustit i sin dagliga inventering som vi avsatt 10 min åt varje dag.
Men det är inga lätta frågor ska gudarna veta. Vi är dessutom själva människor.
Håller med i mycket du säger; är dock fortsatt övertygad om att de verksamheter som verkligen förstår sig på detta med att försöka hitta kostnadseffektiva metoder - öppet "mindset" för utveckling - överlag även på sikt kommer väl ut också under mer kärva marknadsförhållanden.
Tråden avser köp av tjänst där entreprenören levererar materialet KtjL gäller .RACS skrev:Som jag förstår det så går blandtjänster - när man erbjuder både tjänst och vara - på KtjL eller KkL beroende på vilken del som överväger. Och då avgörs saken inte nödvändigtvis utifrån vilken del som överväger prismässigt; och det hela kan vara lite svårt att bedöma ibland.
I princip kan det där få betydelse exv för garantitider.
Vid köp av vara där installationen kan anses vara en biförpliktelse gäller KkL .
Det går att genom avtal dela upp i köp av tjänst och köp av vara av entreprenör.
"Jag tycker mig läsa att du påstår att marginalerna är för höga. Anledningen till detta är ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge. Och detta försöker man utnyttja i stunden."Krille-72 skrev:”Men man får nog, utöver, fundera en gång till.. riktigt noga tror jag, om det kan vara värt att förtjäna rimligt bra, istället för att för stunden nyttja allt till sista krona ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge”
Jag tycker mig läsa att du påstår att marginalerna är för höga. Anledningen till detta är ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge. Och detta försöker man utnyttja i stunden.
Att en privatperson upplever att något är dyrt eller oskäligt har jag stor respekt för. Vi pratar om surt förvärvade skattade pengar. Men ska man börja påstå att marginalerna i branschen är för höga pga. Ett gynnsamt marknadsläge så får man nog försöka presentera lite bevis och jämförelser med andra branscher för att det ska bli trovärdigt.
Få människor som klagar på hantverkarnas höga timdebiteringar verkar kunna relatera till vad deras egen arbetsgivare tar ut för debitering för dom själva.
Många verkar också tro att alla hantverkare täljer guld. Särskilt de hantverkare som arbetar med ”privatare”. I verkligheten är min erfarenhet att det är precis tvärtom. De hantverkare som inte jobbar med privatare verkar ha lättare att nå en god lönsamhet. Inga regler utan undantag givetvis.
”Jag kan mena att renhårigt är bäst, och skälighets-tänk.. och en högre timkostnad är bättre.. oavsett om det sen ser lika ut på sista raden i fakturan”
Min uppfattning av artikeln är att precis detta är målet för detta företag. Att hitta ett transparent sätt att ta betalt för sina kostnader utan att det retar gallfeber på folk. Därför ”tvingas” företaget i artikeln också arbeta med en högre timdebitering än konkurrerande företag i orten.
Pratar vi nu privatmarknaden så är min uppfattning tyvärr att en högre timdebitering än konkurrenterna kommer missgynna företaget. Visst finns det smarta och förstående konsumenter. Men väldigt många stirrar sig blinda på just timdebiteringen.
Och just därför så rekommenderar jag alltid: Läs på lite. Prata med vänner och bekanta. Ställ frågor om du är osäker. Se alltid till att få ett skriftligt avtal. Gärna med Hantverksformuläret som grund.
Jag får väl även börja lägga till: se till att påslag material ska baseras på företagets materialprislista som du ska ta del av innan arbetet startar.
Jag skulle väl inte riktigt uttrycka det på det viset, men visst.. det där med utbud och efterfrågan gäller ju alla branscher. Då efterfrågan är större än utbudet finns utrymme för att ta bättre betalt. Varför skulle detta vara undantaget byggbranschen?
I detta läge kan även mindre kvalitetsmedvetna verksamheter ha lättare att verka på marknaden och få ut hyfsat pris.
"Men ska man börja påstå att marginalerna i branschen är för höga /../"
Alltså, nej.. inte nödvändigtvis, men se, som ovan.. Även de som annars skulle falla undan pga av bristande leveransförmåga eller kvalitet kan vid goda tider vara med i matchen då efterfrågan är så par mycket större än tillgången. Just under sådana tider finns anledning för de mer framgångsrika och leveransdugliga att pröva nya metoder och laga efter läge.. Och ja, om man kan motivera en ökad timpenning pga ett utvecklat mervärde som i sitt erbjudande som kunden kan begripa och uppskatta, så framstår det vettigt och ok. Företagaren i artikeln hade ju gjort just detta, lagat efter läge.
”övertygad om att de verksamheter som verkligen förstår sig på detta med att försöka hitta kostnadseffektiva metoder - öppet "mindset" för utveckling - överlag även på sikt kommer väl ut också under mer kärva marknadsförhållanden”.RACS skrev:Ja, små badrum kan vara drygt.. med många yrkeskategorier verksamma fram och åter; rör det under-entreprenörer inblandade så kan koordinering av jobben vara en av nyckelfaktorer för kostnadseffektivitet; liksom också framförhållning avseende debiteringsmodeller för varor och tjänster (samförstånd och tydliga avtal)
Håller med i mycket du säger; är dock fortsatt övertygad om att de verksamheter som verkligen förstår sig på detta med att försöka hitta kostnadseffektiva metoder - öppet "mindset" för utveckling - överlag även på sikt kommer väl ut också under mer kärva marknadsförhållanden.
Jag har varit verksam i den här branschen i 20 år. Och jag lever än.
Jag håller med dig fullständigt när det gäller öppenhet. Så försöker vi och kommer att försöka fortsätta arbeta.
Men tyvärr ser jag en väldigt tydlig tendens att priset är väldigt avgörande. Nu arbetar vi själva inte via offerta och allt vad dom heter. Men flera i branschen som jag känner till och försöker vitnar om samma sak. Priset är väldigt avgörande via dessa förmedlingstjänster
Tyvärr tror jag personligen det finns ett starkt samband mellan de ökade anmälningarna till tex. Arn och just detta fenomen. Sanningen är nog också att folk försöker mer. Det är inte bara hantverkare som blivit fräckare ska gudarna veta
Ju otydligare avtal desto bättre för konsumenten kan man tycka att det borde vara enligt alla dessa lagar. Men JAG tycker att mycket tyder på precis motsatsen eftersom 36§ hoppar in. Läser man flera av Arns ”avgöranden” så ser man tydligt tendensen hur de resonerar. Jag känner också till minst 3 fall där fallen har hamnat i Tingsrätten. I samtliga av dessa fall har Tingsrätten valt 36§ precis som Arn verkar göra. Tyvärr kan jag inte länka till dessa fall i tingsrätten så ni som inte tror mig får låta bli.
Jag brukar säga att Ktjl är lite för stark till konsumentens fördel men just när det gäller §36 verkar det finnas en liten lucka åt andra hållet.
Så den gamla klyschan att en nöjd kund är en bra kund som pratar med vänner och bekanta finns såklart fortfarande. Men pratar vi lönsamhet så är jag tyvärr inte lika övertygad att detta är så viktigt längre. Många verkar få jobb ändå trots missnöjda kunder och bra recensioner på nätet hur nu detta fungerar.
Nu arbetar just vi ytterst lite mot privatpersoner idag.
Ja, alltså.. det är väl ungefär det jag angav; men inte så specifikt då.. Finns väl något rättsfall som avgjordes i högre instans, tror högsta.. där det blev precis tvärtom; att man bedömde att en viss installation inte var en bitjänst; och den längre garantitiden kom sedan att gälla.S Spikin skrev:
”Och ja, om man kan motivera en ökad timpenning pga ett utvecklat mervärde som i sitt erbjudande som kunden kan begripa och uppskatta, så framstår det vettigt och ok. Företagaren i artikeln hade ju gjort just detta, lagat efter läge”RACS skrev:"Jag tycker mig läsa att du påstår att marginalerna är för höga. Anledningen till detta är ett tillfälligt gynnsamt marknadsläge. Och detta försöker man utnyttja i stunden."
Jag skulle väl inte riktigt uttrycka det på det viset, men visst.. det där med utbud och efterfrågan gäller ju alla branscher. Då efterfrågan är större än utbudet finns utrymme för att ta bättre betalt. Varför skulle detta vara undantaget byggbranschen?
I detta läge kan även mindre kvalitetsmedvetna verksamheter ha lättare att verka på marknaden och få ut hyfsat pris.
"Men ska man börja påstå att marginalerna i branschen är för höga /../"
Alltså, nej.. inte nödvändigtvis, men se, som ovan.. Även de som annars skulle falla undan pga av bristande leveransförmåga eller kvalitet kan vid goda tider vara med i matchen då efterfrågan är så par mycket större än tillgången. Just under sådana tider finns anledning för de mer framgångsrika och leveransdugliga att pröva nya metoder och laga efter läge.. Och ja, om man kan motivera en ökad timpenning pga ett utvecklat mervärde som i sitt erbjudande som kunden kan begripa och uppskatta, så framstår det vettigt och ok. Företagaren i artikeln hade ju gjort just detta, lagat efter läge.
Var det verkligen det som gick att utlösa i artikeln? Att hen försökte hitta metoder för att motivera en högre timdebitering? Nja säger jag eftersom hen verkade koncentrera sig på att slutsumman inte skulle bli dyrare för beställaren. Snarare tvärtom.
”Vår materialkännedom tillför ett stort värde, speciellt vid komplexa installationer.
ETT EXEMPEL ÄR EN TAPPVATTENFÖRDELARE som Rörprodukter kan sälja till betydligt lägre pris än vad byggvaruhandeln kan.
– Byggvaruhandeln säljer en gör det själv-produkt som man bara behöver en skiftnyckel för att installera. Vi kan leverera ett system där vi använder speciella maskiner för att ansluta fördelaren. I slutänden får kunden i det fallet samma lösning till ett lägre pris. Vi har ändå tjänat pengar på produkten så både kunden och vi kan vara nöjda. Den går såklart också snabbare att installera så vi sparar pengar på flera håll.”