Hej
På temat Tesslabatterier
“Skrotade Teslor räddar ukrainare från strömavbrott" "Skrotade Teslor blir en frälsning för Ukraina. När ryssarna bombar sönder elnätet får man nödström från krockade elbilar.
– Med ett bilbatteri kan vi bygga 12 enheter med uppladdningsbara stationer. säger Oleksandr Bentsa till Financial Times.”
https://carup.se/sa-raddar-skrotade-teslor-strommen-i-ukraina/
På temat Tesslabatterier
“Skrotade Teslor räddar ukrainare från strömavbrott" "Skrotade Teslor blir en frälsning för Ukraina. När ryssarna bombar sönder elnätet får man nödström från krockade elbilar.
– Med ett bilbatteri kan vi bygga 12 enheter med uppladdningsbara stationer. säger Oleksandr Bentsa till Financial Times.”
https://carup.se/sa-raddar-skrotade-teslor-strommen-i-ukraina/
Mikrovågsugn med inverter
Hej
När det gäller reservkraftdrift med svaga enfasnät, som bland annat gäller i mitt fall, jag har en Victron Inverter VE.Direct 500 VA så kan startströmmar ställa till bekymmer, detta på två sätt.
Dels genom att startströmmen är för stor för att invertern klarar av den. Dels för att även om invertern klarar av startströmmen, så innebär startströmmen i det svaga enfas reservkraftnätet en påverkan (en dip) av spänningen.
Denna dip innebär en risk att annan utrustning som är inkopplad till reservkraftnätet störs kortvarigt eller t.o.m. kopplar ifrån och behöver omstartas.
Jag har av det skälet, som jag tidigare berättat, valt att köpa kyl- och frysskåp samt en frysbox med inverterteknik som i princip mjukstartar. Detta fungerar utmärkt. Även den cirkulationspump som jag ansluter till reservkraftnätet har inverterter (den är varvtalsstyrd).
Jag har idag en IKEA mikrovågsugn i mitt kök som inte har inverter.
”Inverterteknik – ett nytt sätt att laga mat”
https://www.panasonic.com/se/consum...nverterteknik-ett-nytt-satt-att-laga-mat.html
”Electrolux Mikrovågsugn EMZ725MMK”
https://www.electroluxhome.se/vitvaror/mikrovagsugn/fristaende-mikrovagsugn/emz725mmk/
I artikeln ”Bästa mikrovågsugnen 2024” https://köpguide.se/hemma/mikrovagsugnar presenteras en mikrovågsugn med inverterteknik (Panasonic NN-GD34HW) samt det står även om något ”Inverter-teknik” och mikrovågsugn.
Man skall dock vara medveten om att vid all switchteknik (som innebär högre verkningsgrad, mindre volym och vikt) hos nätdelar så genereras mer eller mindre av ”switchbrus” i frekvensområdet för supraharmonics (2–150 kHz) i elnätet (i detta fall i det klena reservkraftnätet). Detta ”switchbrus” riskerar då att störa andra apparater som är inkopplade i samma reservkraftnät.
Man bör absolut testa reservkraftdriften i olika belastningsfall innan skarpt läge.
Hej
När det gäller reservkraftdrift med svaga enfasnät, som bland annat gäller i mitt fall, jag har en Victron Inverter VE.Direct 500 VA så kan startströmmar ställa till bekymmer, detta på två sätt.
Dels genom att startströmmen är för stor för att invertern klarar av den. Dels för att även om invertern klarar av startströmmen, så innebär startströmmen i det svaga enfas reservkraftnätet en påverkan (en dip) av spänningen.
Denna dip innebär en risk att annan utrustning som är inkopplad till reservkraftnätet störs kortvarigt eller t.o.m. kopplar ifrån och behöver omstartas.
Jag har av det skälet, som jag tidigare berättat, valt att köpa kyl- och frysskåp samt en frysbox med inverterteknik som i princip mjukstartar. Detta fungerar utmärkt. Även den cirkulationspump som jag ansluter till reservkraftnätet har inverterter (den är varvtalsstyrd).
Jag har idag en IKEA mikrovågsugn i mitt kök som inte har inverter.
”Inverterteknik – ett nytt sätt att laga mat”
https://www.panasonic.com/se/consum...nverterteknik-ett-nytt-satt-att-laga-mat.html
”Electrolux Mikrovågsugn EMZ725MMK”
https://www.electroluxhome.se/vitvaror/mikrovagsugn/fristaende-mikrovagsugn/emz725mmk/
I artikeln ”Bästa mikrovågsugnen 2024” https://köpguide.se/hemma/mikrovagsugnar presenteras en mikrovågsugn med inverterteknik (Panasonic NN-GD34HW) samt det står även om något ”Inverter-teknik” och mikrovågsugn.
Man skall dock vara medveten om att vid all switchteknik (som innebär högre verkningsgrad, mindre volym och vikt) hos nätdelar så genereras mer eller mindre av ”switchbrus” i frekvensområdet för supraharmonics (2–150 kHz) i elnätet (i detta fall i det klena reservkraftnätet). Detta ”switchbrus” riskerar då att störa andra apparater som är inkopplade i samma reservkraftnät.
Man bör absolut testa reservkraftdriften i olika belastningsfall innan skarpt läge.
Redigerat:
Större enfas elverk med inverter
Hej
Mitt elverk (Honda EU22i inverter) har inverterteknologi som innebär vissa fördelar. Detta är till exempel lägre bränsleförbrukning (då varvtalet på drivmotorn kan varieras med konstant 50Hz frekvens på enfasspänningen, 230 V).
Inverterteknologi innebär dessutom möjlighet till lägre ljudnivå och mindre risk att en kapacitiv last i reservkraftsnätet påverkar (tar över) generatorns magnetisering (och därigenom höjer utspänningen okontrollerat).
Jag kör mitt bensin-elverk på aspenbränsle som har lång hållbarhet vid förvaring (5 år enligt tillverkaren). Men det finns även elverk som, med speciell anslutning, även kan köras på gasol.
Det har även börjat komma större enfas elverk med inverter, varav vissa dessutom kan köras på gasol. ”Champion 2200 Watt LPG Dual Fuel Inverter Generator” är ett exempel på ett elverk i samma storleksklass som Honda EU22i inverter, men som även kan köras på gasol.
https://www.championpowerequipment....tt-lpg-dual-fuel-inverter-generator-92001i-df
”Champion 7500 Watt Inverter Petrol Generator” är ett exempel på ett större elverk med inverter. https://www.championpowerequipment.co.uk/products/champion-7500-watt-inverter-petrol-generator
”PELA Inverterelverk 8000 W, med dubbelt bränslesystem, el-start, hjul & handtag” är ett exempel på ett större enfas elverk med inverter och dessutom möjlighet till gasoldrift.
https://verktygsboden.se/bygg-hem-h...d-dubbelt-branslesystem-el-start-hjul-handtag
Jag utesluter inte att det även finns trefas inverterelverk, men jag har inte hittat något än ni får gärna ge länk om ni vet av något trefasigt inverterelverk.
Hej
Mitt elverk (Honda EU22i inverter) har inverterteknologi som innebär vissa fördelar. Detta är till exempel lägre bränsleförbrukning (då varvtalet på drivmotorn kan varieras med konstant 50Hz frekvens på enfasspänningen, 230 V).
Inverterteknologi innebär dessutom möjlighet till lägre ljudnivå och mindre risk att en kapacitiv last i reservkraftsnätet påverkar (tar över) generatorns magnetisering (och därigenom höjer utspänningen okontrollerat).
Jag kör mitt bensin-elverk på aspenbränsle som har lång hållbarhet vid förvaring (5 år enligt tillverkaren). Men det finns även elverk som, med speciell anslutning, även kan köras på gasol.
Det har även börjat komma större enfas elverk med inverter, varav vissa dessutom kan köras på gasol. ”Champion 2200 Watt LPG Dual Fuel Inverter Generator” är ett exempel på ett elverk i samma storleksklass som Honda EU22i inverter, men som även kan köras på gasol.
https://www.championpowerequipment....tt-lpg-dual-fuel-inverter-generator-92001i-df
”Champion 7500 Watt Inverter Petrol Generator” är ett exempel på ett större elverk med inverter. https://www.championpowerequipment.co.uk/products/champion-7500-watt-inverter-petrol-generator
”PELA Inverterelverk 8000 W, med dubbelt bränslesystem, el-start, hjul & handtag” är ett exempel på ett större enfas elverk med inverter och dessutom möjlighet till gasoldrift.
https://verktygsboden.se/bygg-hem-h...d-dubbelt-branslesystem-el-start-hjul-handtag
Jag utesluter inte att det även finns trefas inverterelverk, men jag har inte hittat något än ni får gärna ge länk om ni vet av något trefasigt inverterelverk.
Redigerat:
Hej
Sveriges radio berättade i söndags (1 september 2024 kl 11.48) om; ”Sista utvägen – så kan viktiga verksamheter få el vid krig”. https://sverigesradio.se/artikel/sista-utvagen-sa-kan-viktiga-verksamheter-fa-el-vid-krig
Det handlar om; ”Den sista utvägen för att få el till sjukhus och samhällskritiska funktioner är att skapa öar av elsystem, så kallad ö-drift, där man frikopplar hushåll och företag och bara kopplar de allra viktigaste byggnaderna till ett kraftnät eller annan elkälla.”
Det är lärdomar från Ukraina-kriget där bland annat energiförsörjningen angrips.
På bara några år så har det blivit alltmer uppenbart med allvaret i elkraftförsörjningen.
Min reservkraft utgår ifrån att jag skall klara mitt hus i upp till en vecka, även under det kallaste vinterhalvåret. Rimligen så gör jag det, och någon vecka till. Skulle strömavbrottet vara längre så beror min uthållighet bland annat på, hur kallt det är och om jag kan fylla på med mer ved och bränsle till elverket.
Vidare så kan vi läsa; ”Svenska kraftnät, som har ansvar för Sveriges elberedskap har som mål att Stockholm, Göteborg och Malmö ska ha ö-drift färdigt under 2026.”
Hur ser din beredskap ut?
Sveriges radio berättade i söndags (1 september 2024 kl 11.48) om; ”Sista utvägen – så kan viktiga verksamheter få el vid krig”. https://sverigesradio.se/artikel/sista-utvagen-sa-kan-viktiga-verksamheter-fa-el-vid-krig
Det handlar om; ”Den sista utvägen för att få el till sjukhus och samhällskritiska funktioner är att skapa öar av elsystem, så kallad ö-drift, där man frikopplar hushåll och företag och bara kopplar de allra viktigaste byggnaderna till ett kraftnät eller annan elkälla.”
Det är lärdomar från Ukraina-kriget där bland annat energiförsörjningen angrips.
På bara några år så har det blivit alltmer uppenbart med allvaret i elkraftförsörjningen.
Min reservkraft utgår ifrån att jag skall klara mitt hus i upp till en vecka, även under det kallaste vinterhalvåret. Rimligen så gör jag det, och någon vecka till. Skulle strömavbrottet vara längre så beror min uthållighet bland annat på, hur kallt det är och om jag kan fylla på med mer ved och bränsle till elverket.
Vidare så kan vi läsa; ”Svenska kraftnät, som har ansvar för Sveriges elberedskap har som mål att Stockholm, Göteborg och Malmö ska ha ö-drift färdigt under 2026.”
Hur ser din beredskap ut?
Ödrift internet
Hej,
På temat ö-drift så kunde vi 27 maj 2024, läsa om; ”Värmland rustar för “ödrift internet” vid krisläge” https://varmlandsbygden.se/karlstad/varmland-rustar-for-odrift-internet-vid-krislage/
”Målet med projektet är att uppnå så kallad ödrift med internetanslutning, vilket i korthet skulle innebära att det lokalt inte skulle påverka anslutningarna om resten av Sveriges nätverk ligger nere. Det kan liknas vid en slags ö där nätverket ligger ett begränsat område.”
Jag utgår ifrån att vid ett strömavbrott så fungerar bara mobilnätet i stadsmiljö ca en timma och några timmar på landsbygden. Kravet på reservkraft för mobilnätet är inte satt högre.
Under denna tid kan man nog räkna med att mobilnäten, på många platser, inte räcker till för alla de samtal som de som drabbats av strömavbrott vill ringa.
Ni kan läsa vidare här; ” Klarar sig samhället utan internet? Det ska man ta reda på i Värmland”
https://computersweden.se/article/2...ternet-det-ska-man-ta-reda-pa-i-varmland.html
Jag har förberett mig på detta genom att kunna reservkraftmata anslutningen till det fibernät jag är kopplad till. Men det förutsätter naturligtvis, någon form av reservkraft för fibernätets olika delar.
Hur ser det ut där du bor?
Hej,
På temat ö-drift så kunde vi 27 maj 2024, läsa om; ”Värmland rustar för “ödrift internet” vid krisläge” https://varmlandsbygden.se/karlstad/varmland-rustar-for-odrift-internet-vid-krislage/
”Målet med projektet är att uppnå så kallad ödrift med internetanslutning, vilket i korthet skulle innebära att det lokalt inte skulle påverka anslutningarna om resten av Sveriges nätverk ligger nere. Det kan liknas vid en slags ö där nätverket ligger ett begränsat område.”
Jag utgår ifrån att vid ett strömavbrott så fungerar bara mobilnätet i stadsmiljö ca en timma och några timmar på landsbygden. Kravet på reservkraft för mobilnätet är inte satt högre.
Under denna tid kan man nog räkna med att mobilnäten, på många platser, inte räcker till för alla de samtal som de som drabbats av strömavbrott vill ringa.
Ni kan läsa vidare här; ” Klarar sig samhället utan internet? Det ska man ta reda på i Värmland”
https://computersweden.se/article/2...ternet-det-ska-man-ta-reda-pa-i-varmland.html
Jag har förberett mig på detta genom att kunna reservkraftmata anslutningen till det fibernät jag är kopplad till. Men det förutsätter naturligtvis, någon form av reservkraft för fibernätets olika delar.
Hur ser det ut där du bor?
17 februari 2019 (för snart 6 år sedan), skrev SVT nyheter, om kraven som finns idag gällande reservkraft för mobilnät.
”En timme utan el – då kan mobilen sluta funka”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-timma-utan-el-da-kan-mobilen-sluta-funka
”De nya reglerna kring reservkraft börjar gälla först i juni 2020 och säger att mobilnätet ska fungera i minst fyra timmar på landsbygden och en timme i tätorter efter ett strömavbrott. Med tätort menas bostadsområden med fler än 8 000 invånare. Att kraven skiljer sig så markant mellan tätort och landsbygd beror bland annat på att det är vanligare med strömavbrott på landsbygden. Tätorter har också fler basstationer, mer kapacitet och fler operatörer.”
Det uppstod då, en debatt gällande reservkraftkravet;
”Men reservkraft kostar och operatörerna själva vill att ansvaret ska ligga på de bolag som står för energiförsörjningen. – Diskussionen bör i första hand fokusera på bättre preventiva åtgärder, till exempel att gräva ner elledningar i glesbygd för att göra dessa mindre väderkänsliga. Telekomoperatörer varken bygger eller underhåller elnät med tillhörande infrastruktur, säger Andres Suazo. På Telia är man av samma uppfattning. – Man kan inte förvänta sig att vi ska bygga parallella elnät, säger Inger Gunterberg, pressansvarig. Karin Lodin på PTS håller med om att strömavbrott primärt är ett ansvar för elbolagen men poängterar att myndighetens krav på operatörerna gäller även när strömmen går. – Strömavbrott är en av de vanligaste orsakerna till avbrott i telefoni- och internettjänster, då bedömer vi att det är rimligt att kräva att teleoperatörerna vidtar vissa åtgärder för att minska riskerna i samband med det.”
Om vi idag (drygt fyra år efter ikraftträdandet) tycker att kraven på till exempel en timma är lågt ställda, så bör vi veta att operatörerna, redan innan ikraftträdandet, var väldigt ovilliga att uppfylla dessa och protesterade på olika sätt.
Idag har vi med ett krig i närområdet egentligen ett ännu allvarligare läge. Vi ser det bland annat i det jag tog upp i de tidigare inläggen. Det gäller att vi funderar igenom vår egen del av beredskapen. För de som redan byggt reservkraft, testar att den verkligen fungerar även vi de sämsta omständigheterna.
Att mobilnäten uppgraderat till 5G innebär visserligen högre hastigheter och snabbare svarstider än 4G, men samtidigt krävs betydligt fler master då räckvidden på det högre frekvensområdet är kortare.
Man brukar ange att räckvidden för 5G är, cirka 500 meter från masten. Det innebär, i så fall ett avstånd på max 1 km mellan masterna om du alltid skall nå minst en mast av din mobiloperatör. Men frågor om räckvidd gäller samtidigt, vilken typ av signal som skall överföras, till exempel telefonsamtal eller datatrafik, så även hur effektbehovet förändras även gällande reservkraften. Här kan man behöva kontakta mobiloperatören för att få veta.
Jag tror inte att reservkraftproblematiken förenklas genom övergång till 5G.
”En timme utan el – då kan mobilen sluta funka”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-timma-utan-el-da-kan-mobilen-sluta-funka
”De nya reglerna kring reservkraft börjar gälla först i juni 2020 och säger att mobilnätet ska fungera i minst fyra timmar på landsbygden och en timme i tätorter efter ett strömavbrott. Med tätort menas bostadsområden med fler än 8 000 invånare. Att kraven skiljer sig så markant mellan tätort och landsbygd beror bland annat på att det är vanligare med strömavbrott på landsbygden. Tätorter har också fler basstationer, mer kapacitet och fler operatörer.”
Det uppstod då, en debatt gällande reservkraftkravet;
”Men reservkraft kostar och operatörerna själva vill att ansvaret ska ligga på de bolag som står för energiförsörjningen. – Diskussionen bör i första hand fokusera på bättre preventiva åtgärder, till exempel att gräva ner elledningar i glesbygd för att göra dessa mindre väderkänsliga. Telekomoperatörer varken bygger eller underhåller elnät med tillhörande infrastruktur, säger Andres Suazo. På Telia är man av samma uppfattning. – Man kan inte förvänta sig att vi ska bygga parallella elnät, säger Inger Gunterberg, pressansvarig. Karin Lodin på PTS håller med om att strömavbrott primärt är ett ansvar för elbolagen men poängterar att myndighetens krav på operatörerna gäller även när strömmen går. – Strömavbrott är en av de vanligaste orsakerna till avbrott i telefoni- och internettjänster, då bedömer vi att det är rimligt att kräva att teleoperatörerna vidtar vissa åtgärder för att minska riskerna i samband med det.”
Om vi idag (drygt fyra år efter ikraftträdandet) tycker att kraven på till exempel en timma är lågt ställda, så bör vi veta att operatörerna, redan innan ikraftträdandet, var väldigt ovilliga att uppfylla dessa och protesterade på olika sätt.
Idag har vi med ett krig i närområdet egentligen ett ännu allvarligare läge. Vi ser det bland annat i det jag tog upp i de tidigare inläggen. Det gäller att vi funderar igenom vår egen del av beredskapen. För de som redan byggt reservkraft, testar att den verkligen fungerar även vi de sämsta omständigheterna.
Att mobilnäten uppgraderat till 5G innebär visserligen högre hastigheter och snabbare svarstider än 4G, men samtidigt krävs betydligt fler master då räckvidden på det högre frekvensområdet är kortare.
Man brukar ange att räckvidden för 5G är, cirka 500 meter från masten. Det innebär, i så fall ett avstånd på max 1 km mellan masterna om du alltid skall nå minst en mast av din mobiloperatör. Men frågor om räckvidd gäller samtidigt, vilken typ av signal som skall överföras, till exempel telefonsamtal eller datatrafik, så även hur effektbehovet förändras även gällande reservkraften. Här kan man behöva kontakta mobiloperatören för att få veta.
Jag tror inte att reservkraftproblematiken förenklas genom övergång till 5G.
Hej
Batteriet (Gokwh 12V 320AH LiFePO4 Litiumbatteri 4096Wh) som Zalman berättade om i inlägg #1 804 kommer från Kina och kostar just nu 5 420 kr.
Jag är nöjd med min reservkraftanläggning idag, men jag har byggt den så att den stegvis kan uppgraderas om behov kommer.
Jag började leka med tanken vad ett steg i uppgradering av min reservkraft skulle innebära, den dag det skulle bli aktuellt.
Jag har idag ett 12 V system med tre parallellkopplade 225 Ah blybatterier som kan laddas med max 90 A genom tre parallellkopplade 30 A batteriladdare. 90 A laddningsström vid 15 V spänning (då ingår lite förluster) innebär drygt 1350 W från elnätet/generator vid laddning.
Jag har dessutom ett ”husbatteri” på 12V och 225 Ah som direkt (eller via 12 v nätdelar och laddare till exempel avsedda för bilar) kan mata/ladda utrustning och batterier.
12V och 3x 225 Ah innebär 8100 Wh och tar jag bara ut hälften av detta (för att spara blybatteriernas livslängd) innebär det 4050 Wh dvs ungefär totala energimängden i ett 12V 320AH LiFePO4 batteri.
Jag skulle alltså (idag för ca 6 000 kr) kunna ersätta mina tre blybatterier med ett ”Gokwh 12V 320AH LiFePO4 Litiumbatteri 4096Wh 200A BMS 8000+ Djupa cykler Inbyggd bluetooth” jag kan då använda samma laddare och inverter (12V 500 VA) som idag
--
Ett nästa steg är att för ca 24 000 kr köpa 4 st ”Gokwh 12V 320AH LiFePO4” och parallellkoppla dessa. Det skulle innebära fyrdubbel lagrad elenergimängd (16 384 Wh) vid ett strömavbrott och om jag använder säg 200 W i genomsnitt så innebär det ca 82 timmar (3,4 dygn) innan batterierna är tömda. Det tar då drygt 14 timmar att med 90 A ladda batterierna igen, ca 17 timmar om strömavbrottet fortfarande varar så att invertern skall leverera eleffekt samtidigt man laddar.
Det är intressant att jag då kan klara en halv veckas strömavbrott (halva målbilden gällande tid) utan att behöva börja ladda batterierna. Det innebär att vid många strömavbrott behövs generatorn rimligen inte användas.
Jag kan även se det så att jag kan tillåtas öka eleffektbehovet genom att till exempel, för matlagning, använda en induktiv spisplatta (IKEA TILLREDA ca 2000 W) eller en mikrovågsugn med inverterteknik (Electrolux Mikrovågsugn EMZ725MMK, med ugn, på totalt ca 2000 W). Men då måste jag lägga till en större inverter till systemet. Fördelen med det är att jag får redundans.
Har jag 4 st 12V batterier (med 16 384 Wh) och jag då inser att jag behöver lägga till en större inverter (högre eleffekt) då kan det vara värt att seriekoppla batterierna och övergå till ett 48 V system. 12V invertern och nuvarande laddare kan då anslutas till 12 V husbatteriet detta ger redundans.
Det finns t.ex. kombinerade inverter/laddare (Victron MultiPlus-II 48V 5000VA Inverter/Charger) i prisnivån 21 000 kr https://www.inverterbutiken.se/produkt/victron-multiplus-ii-48v-5000va-inverter-charger/
Den laddar med upp till 70 A vid ca 57 V (3990 W) det är nästan 3 ggr snabbare än med 1350 W och skulle innebära att ladda batterierna med 16 384 Wh på drygt 4 timmar. Men då behöver jag ett större elverk.
Till exempel ett ”PELA Inverterelverk 8000 W (15 470 kr), med dubbelt bränslesystem, el-start”, som går att köra både på gasol och bensin. https://verktygsboden.se/bygg-hem-h...d-dubbelt-branslesystem-el-start-hjul-handtag
Eller ett PELA Inverterelverk, 5000 W (12 390 kr), som är något billigare och lättare men går bara på ett bränsle (bensin). https://verktygsboden.se/bygg-hem-h...inverterelverk/inverterelverk-5000-w-mdnimji2
Jag är som jag skrev, idag nöjd med min nuvarande reservkraftanläggning, men jag ville med detta inlägg visa hur man kan planera och bygga sin reservkraft så att den stegvis kan uppgraderas om behovet kommer, (och man plötsligt vill investera drygt 60 000 kr) 🙂.
Batteriet (Gokwh 12V 320AH LiFePO4 Litiumbatteri 4096Wh) som Zalman berättade om i inlägg #1 804 kommer från Kina och kostar just nu 5 420 kr.
Jag är nöjd med min reservkraftanläggning idag, men jag har byggt den så att den stegvis kan uppgraderas om behov kommer.
Jag började leka med tanken vad ett steg i uppgradering av min reservkraft skulle innebära, den dag det skulle bli aktuellt.
Jag har idag ett 12 V system med tre parallellkopplade 225 Ah blybatterier som kan laddas med max 90 A genom tre parallellkopplade 30 A batteriladdare. 90 A laddningsström vid 15 V spänning (då ingår lite förluster) innebär drygt 1350 W från elnätet/generator vid laddning.
Jag har dessutom ett ”husbatteri” på 12V och 225 Ah som direkt (eller via 12 v nätdelar och laddare till exempel avsedda för bilar) kan mata/ladda utrustning och batterier.
12V och 3x 225 Ah innebär 8100 Wh och tar jag bara ut hälften av detta (för att spara blybatteriernas livslängd) innebär det 4050 Wh dvs ungefär totala energimängden i ett 12V 320AH LiFePO4 batteri.
Jag skulle alltså (idag för ca 6 000 kr) kunna ersätta mina tre blybatterier med ett ”Gokwh 12V 320AH LiFePO4 Litiumbatteri 4096Wh 200A BMS 8000+ Djupa cykler Inbyggd bluetooth” jag kan då använda samma laddare och inverter (12V 500 VA) som idag
--
Ett nästa steg är att för ca 24 000 kr köpa 4 st ”Gokwh 12V 320AH LiFePO4” och parallellkoppla dessa. Det skulle innebära fyrdubbel lagrad elenergimängd (16 384 Wh) vid ett strömavbrott och om jag använder säg 200 W i genomsnitt så innebär det ca 82 timmar (3,4 dygn) innan batterierna är tömda. Det tar då drygt 14 timmar att med 90 A ladda batterierna igen, ca 17 timmar om strömavbrottet fortfarande varar så att invertern skall leverera eleffekt samtidigt man laddar.
Det är intressant att jag då kan klara en halv veckas strömavbrott (halva målbilden gällande tid) utan att behöva börja ladda batterierna. Det innebär att vid många strömavbrott behövs generatorn rimligen inte användas.
Jag kan även se det så att jag kan tillåtas öka eleffektbehovet genom att till exempel, för matlagning, använda en induktiv spisplatta (IKEA TILLREDA ca 2000 W) eller en mikrovågsugn med inverterteknik (Electrolux Mikrovågsugn EMZ725MMK, med ugn, på totalt ca 2000 W). Men då måste jag lägga till en större inverter till systemet. Fördelen med det är att jag får redundans.
Har jag 4 st 12V batterier (med 16 384 Wh) och jag då inser att jag behöver lägga till en större inverter (högre eleffekt) då kan det vara värt att seriekoppla batterierna och övergå till ett 48 V system. 12V invertern och nuvarande laddare kan då anslutas till 12 V husbatteriet detta ger redundans.
Det finns t.ex. kombinerade inverter/laddare (Victron MultiPlus-II 48V 5000VA Inverter/Charger) i prisnivån 21 000 kr https://www.inverterbutiken.se/produkt/victron-multiplus-ii-48v-5000va-inverter-charger/
Den laddar med upp till 70 A vid ca 57 V (3990 W) det är nästan 3 ggr snabbare än med 1350 W och skulle innebära att ladda batterierna med 16 384 Wh på drygt 4 timmar. Men då behöver jag ett större elverk.
Till exempel ett ”PELA Inverterelverk 8000 W (15 470 kr), med dubbelt bränslesystem, el-start”, som går att köra både på gasol och bensin. https://verktygsboden.se/bygg-hem-h...d-dubbelt-branslesystem-el-start-hjul-handtag
Eller ett PELA Inverterelverk, 5000 W (12 390 kr), som är något billigare och lättare men går bara på ett bränsle (bensin). https://verktygsboden.se/bygg-hem-h...inverterelverk/inverterelverk-5000-w-mdnimji2
Jag är som jag skrev, idag nöjd med min nuvarande reservkraftanläggning, men jag ville med detta inlägg visa hur man kan planera och bygga sin reservkraft så att den stegvis kan uppgraderas om behovet kommer, (och man plötsligt vill investera drygt 60 000 kr) 🙂.
Redigerat:
HejM Martin Lundmark skrev:
Hade jag varit intresserad av reservkraft hade jag nog försökt hitta ett inverterelverk med dieselmotor, i enlighet med det effektbehov jag kan tänkas önska. Detta kombineras gärna med några dunkar diesel MK1, alternativt villaolja av vinterkvalitet för nästan obegränsad lagringstid.
Mvh
Stefan
Jo, det hade varit trevligt. Problemet är att det i stort sett inte finns några inverterelverk med dieselmotor, åtminstone inte i någon normal storlek. Man kan bygga själv men då är man rätt långt ute i träsket. Bästa lösningen är förmodligen att ha en lagom stor inverter och batteribank och använda dieselgeneratorn till att ladda detta. Det blir ändå en rätt stöddig anläggning givet storleken på dieselelverk.
Det är en av fördelarna med gasdrivna elverk. Gasen har i stort sett obegränsad lagringstid. Tyvärr är hanteringen otympligare än valfria jeepdunkar och man kan inte på ett enkelt sätt lagra t.ex. en kubik gas som man kan med en farmartank med diesel.
Edit: Tar tillbaka det lite, det har kommit på marknaden nu verkar det som. Bl.a. från Könner & Söhnen. Ingen aning om kvaliteten på dem, ser ut som valfri kinagenerator som säljs under många varumärken.
Det är en av fördelarna med gasdrivna elverk. Gasen har i stort sett obegränsad lagringstid. Tyvärr är hanteringen otympligare än valfria jeepdunkar och man kan inte på ett enkelt sätt lagra t.ex. en kubik gas som man kan med en farmartank med diesel.
Edit: Tar tillbaka det lite, det har kommit på marknaden nu verkar det som. Bl.a. från Könner & Söhnen. Ingen aning om kvaliteten på dem, ser ut som valfri kinagenerator som säljs under många varumärken.
Redigerat:
Främsta orsaken att ha inverter på elverket är att få bättre verkningsgrad på låglast. Dieselmotorer har inte lika usel verkningsgrad vid låglast som ottomotorer har. Så vinsten blir mindre. Dessutom blir det förluster i omvandlingen så att verkningsgraden sjunker vid höglast. Gissningsvis är detta orsaker varför inverterelverk med dieselmotor är ovanliga.S Stefan.o skrev:
Finns det inte, det hade jag ingen aning om faktiskt.
Ser att du editerat inlägget, men låter mitt svar stå kvar i sin helhet.
Ser att du editerat inlägget, men låter mitt svar stå kvar i sin helhet.
I mina egna tankar kopplar jag samman ”inverter” med korrekt sinusvåg för levererad el från små bränsledrivna generatorer, därav tänkte jag att de bör finnas även med dieseldrift för små konsumenter likt privata småhushåll etc( utan att ha undersökt mer noggrant).tommib skrev:
En annan poäng med inverter som jag inte tänkt på förr är att man kan gå upp i varvtal och använda en mindre och högvarvigare motor. För att få 50 Hz frekvens på spänningen kan inte generatorn snurra med mer än 3000 rpm. Så man får dubbla fördelar. Man kan låta motorn gå ner i varv vid låglast utan att frekvensen ut påverkas. Och man kan låta den gå mer än 3000 rpm vid höglast för att kunna nöja sig med en fysiskt mindre motor. Detta med ren sinusvåg är nog bra. Men det är nog inte så mycket utrustning som är känslig för kurvformen.
Det har du rätt i!A Avemo skrev:
Min egen främsta tanke med dieseldrift är den utsökta livslängden för dieselbränsle av de mer klassiska varianterna MK1 samt villaolja.
Om jag hade sett ett eget behov av reservkraft hade detta detta varit ganska högt upp på önskelistan. Sedan har diesel fler fördelar gentemot bensin / gasol, exempelvis brandfarligast med det är en annan femma.