Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 715 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 715 inlägg
...Om man har betongplatta, trägolv klarar sig även om man inte häller i frysskydd.
En del slangar är ingjuta och en del ligger i trägolv.
Jag antar att det borde gå att tömma slangar som ligger lågt genom att koppla loss dem ut fördelaren och suga/blåsa ur dem på något sätt. Alternativt att man stänger anslutningen till fördelaren och på något sätt cirkulerar in glykol i slingan med cirkulationspumpen men det kräver väl reservkraft.
Jag antar att man behöver en plan.
Jag antar att det borde gå att tömma slangar som ligger lågt genom att koppla loss dem ut fördelaren och suga/blåsa ur dem på något sätt. Alternativt att man stänger anslutningen till fördelaren och på något sätt cirkulerar in glykol i slingan med cirkulationspumpen men det kräver väl reservkraft.
Jag antar att man behöver en plan.
I åtanke på strömavbrott så ska det för att vara en säker del med elen och ett reservkraftverk, byggas på annat elmässigt sätt, lite annorlunda vad som är norm med el i hus/villa. Det ska då vara dubbla system, blir då två av varandra oberoende centraler med en reservkraftbrytare mellan. En för vanlig el och en för prioriterad el, (kyl/frys/lite lyse etc ) Så byggs det alltid i större fastigheter som är helt beroende på el vid strömavbrott. Men så görs inte i vanliga villor, utan tas för givet att el alltid finns och korta avbrott.
Hej jonaserikJ jonaserik skrev:
Om jag visste, att inget framtida strömavbrott, någonsin, skulle vara längre än någon timme, då behöver jag ingen reservkraft.
Nu är det nog inte så bra, att någon kan garantera att inga framtida strömavbrott kommer att vara längre än någon timme.
Därför har jag tittat på (och planerat för) hur jag (och rimligen andra) kan göra för att klara en vecka. Så här skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (MSB); ”Du förväntas klara dig i en vecka utan samhällets hjälp vid ett strömavbrott.”
https://www.msb.se/sv/rad-till-priv...-for-kris/hemberedskap---preppa-for-en-vecka/
Jag har då valt att bygga ett helt separat enfas elnät som via batterier , där batterierna vid behov, kan laddas upp av en enfasgenerator.
Att jag bygger ett helt separat enfas elnät beror på att jag vill hålla uppe driftsäkerheten och möjligheten att klara fel/driftstörningar vid reservkraftdrift eftersom jag då ”har klivit i livbåten” och måste klara mig med det jag ”har med mig” vid strömavbrottet.
Jag är inte där än men det är bra om alla funktioner är dubblerade (det finns en reserv, en reservplan) om något i reservkraften havererar.
Man kan naturligtvis ”satsa stora summor” och driva hela sitt hus med en stor elgenerator, en stor bränsletank och automatisk omkoppling likt t.ex. sjukhusen som jag skrev om i första inlägget i denna tråd. Men jag vill hålla nere kostnaden och ändå få ett driftsäkert (pålitligt).
Att det tar tid med min reservkraft och att jag genomför ett antal prov, beror på att det saknas bra kunskap hur man bygger små, kostnadseffektiva, driftsäkra system för t.ex. villor som klarar en vecka.
Om det ett äldre hus med färdig el i, så blir det mer jobb. I ett nytt hus kan man från början se hur man vill ha det.
Blir dubbla av varandra oberoende elcentraler med huvudbrytare som matas från inkommande med varsin huvudledning. båda kan då vara i drift samtidigt. och vid strömavbrott och reservkraft bryts centra 1.
På utsidan sätts mellan mätarskåp och in en reservkraftsbrytare.
Nästa steg är att tänka till vad som ska gå på reservkraft, den ena centralen nr 2 kallas prioriterad kraft och i den ansluts tex pumpar och vedpanna , ky/frys, en lampa i varje rum och kanske några vägguttag. Beroende på vad för kraftverk man skaffar, 3 fas eller 1 fas, bäst 3 fas. Vid 1 fas aggregat ska allt vara 1 fas i central 2 och då blir det att tänka till hur mycket och många 1 fasgrejer som kan vara på samtidigt och koka mat på grillen. Med 3 aggregat och lite kraft i det, så kan även spisen vara med i den.
Men som sagts så gäller det att tänka till en del
Blir dubbla av varandra oberoende elcentraler med huvudbrytare som matas från inkommande med varsin huvudledning. båda kan då vara i drift samtidigt. och vid strömavbrott och reservkraft bryts centra 1.
På utsidan sätts mellan mätarskåp och in en reservkraftsbrytare.
Nästa steg är att tänka till vad som ska gå på reservkraft, den ena centralen nr 2 kallas prioriterad kraft och i den ansluts tex pumpar och vedpanna , ky/frys, en lampa i varje rum och kanske några vägguttag. Beroende på vad för kraftverk man skaffar, 3 fas eller 1 fas, bäst 3 fas. Vid 1 fas aggregat ska allt vara 1 fas i central 2 och då blir det att tänka till hur mycket och många 1 fasgrejer som kan vara på samtidigt och koka mat på grillen. Med 3 aggregat och lite kraft i det, så kan även spisen vara med i den.
Men som sagts så gäller det att tänka till en del
Hej jonaserikJ jonaserik skrev:
Naturligtvis så är det enklare att planera reservkraft om det sker redan vid husbygget som du beskrivit.
När det gäller enfas/trefas är nog inte det enklaste att skaffa trefas.
En trefasgenerator tål inte stora enfaslaster utan man får bekymmer med spänningsregleringen. Detta kan t.ex. innebär att de tre faserna kan uppnå stora olikheter i spänning, D.v.s. att någon fas får låg spänning samtidigt som en annan kan hålla en alltför hög spänning.
Min induktiva spis är ansluten på två faser (två enfaslaster). Kokar jag upp vatten på en platta så kan denna platta om jag vill värma vattnet snabbt, belasta en fas med 16 A medan två andra faser är obelastade. Samma sak om jag startar ugnen då lastar bara en fas, med upp till 16 A.
Tvåfasiga laster är lämpligare på en trefasgenerator och trefaslaster bäst. Vid enfaslaster är enfasgenerering bäst. I ett nytt hus finns rimligen baraenfaslaster.
Rimligen så klarar du inte enkelt av att lösa ut säkringar med en reservkraftkälla. I bland annat inlägg #1 286, #1 287och #1 288 så har jag skrivit om detta. Du måste alltså vara noggrann vid val av både generator, laster och säkringar.
Lycka till!
Sitter nu i äldre hus och har inte så många avbrott av den längre typen. Har vedpanna men även en konverter och batteri av grövre sort, räcker ca 1,5 timma och då har ett inlägg brunnit ut. I övrigt ett aggregat på 1000 W, lite klent men räcker till frysar och lite lyse. Sen maten, då åker grillen fram.M Martin Lundmark skrev:
Tack för ett bra samanträffande via forumet och god fortsättning på helgerna och nyåret.
Hej
Idag så har vi haft ca -29 grader utomhus och nästan en meters snötäcke.
Som jag bor, så räknar jag inte med att kunna sätta upp solceller på taket, som är snöfria de kallaste och mörkaste vintermånaderna, jag anser det viktigast att min reservkraft fungerar.
Möjligen så blir det några solceller som står nästan lodrätt upp så snön rasar av.
Idag (vid -29 grader) avläste jag elmätaren till bergvärmepumpen (som saknar elspets) och såg att den då behövde ca 4 570 W för att hålla värmen i huset. Den varvtalsstyrda kompressorn matas just nu med ca 77 Hz så det finns lite kvar till maxvärdet som är inställt till 90 Hz.
Jag skulle alltså kunna driva bergvärmepumpen, vid strömavbrott, med ett trefas elverk, men har istället valt att värma huset genom att elda i de två spisinsatser jag har, och rotera vattnet i värmeelementen genom att driva cirkulationspumpen med reservkraft.
Batterierna är just nu fulladdade och invertern går på tomgång. Jag kan återuppladda batterierna med ett enfas elverk. Jag borde klara en vecka strömavbrott med 15-25 liter aspenbränsle och vedeldning. Vid ett strömavbrott flyttar jag över de laster som jag prioriterar till inverterdrift.
En övergång från ordinarie matning till reservkraft vid strömavbrott, och sedan det omvända när den ordinarie matningen återkommer, måste kunna ske på ett säkert sätt även om det är snöstorm och/eller kraftig kyla.
Genom att ha en separat elcentral för reservkraft så kan både omkoppling och felsökning ske på ett säkert sätt även i den ”stressade situation” som ett strömavbrott innebär.
Dessutom är det inte orimligt att jag kan mata alla de laster ”som jag prioriterar” under längre perioder via reservkraftnätet vars batterier kontinuerligt har underhållsladdning. Vid strömavbrott får jag då en avbrottsfri (sömnfri) övergång till reservkraftdrift och de extra förlusterna är inte så stora.
Så länge jag har bränsle och vet kan kan jag nog klara mig.
Idag så har vi haft ca -29 grader utomhus och nästan en meters snötäcke.
Som jag bor, så räknar jag inte med att kunna sätta upp solceller på taket, som är snöfria de kallaste och mörkaste vintermånaderna, jag anser det viktigast att min reservkraft fungerar.
Möjligen så blir det några solceller som står nästan lodrätt upp så snön rasar av.
Idag (vid -29 grader) avläste jag elmätaren till bergvärmepumpen (som saknar elspets) och såg att den då behövde ca 4 570 W för att hålla värmen i huset. Den varvtalsstyrda kompressorn matas just nu med ca 77 Hz så det finns lite kvar till maxvärdet som är inställt till 90 Hz.
Jag skulle alltså kunna driva bergvärmepumpen, vid strömavbrott, med ett trefas elverk, men har istället valt att värma huset genom att elda i de två spisinsatser jag har, och rotera vattnet i värmeelementen genom att driva cirkulationspumpen med reservkraft.
Batterierna är just nu fulladdade och invertern går på tomgång. Jag kan återuppladda batterierna med ett enfas elverk. Jag borde klara en vecka strömavbrott med 15-25 liter aspenbränsle och vedeldning. Vid ett strömavbrott flyttar jag över de laster som jag prioriterar till inverterdrift.
En övergång från ordinarie matning till reservkraft vid strömavbrott, och sedan det omvända när den ordinarie matningen återkommer, måste kunna ske på ett säkert sätt även om det är snöstorm och/eller kraftig kyla.
Genom att ha en separat elcentral för reservkraft så kan både omkoppling och felsökning ske på ett säkert sätt även i den ”stressade situation” som ett strömavbrott innebär.
Dessutom är det inte orimligt att jag kan mata alla de laster ”som jag prioriterar” under längre perioder via reservkraftnätet vars batterier kontinuerligt har underhållsladdning. Vid strömavbrott får jag då en avbrottsfri (sömnfri) övergång till reservkraftdrift och de extra förlusterna är inte så stora.
Så länge jag har bränsle och vet kan kan jag nog klara mig.
Redigerat:
Hej
Stark kyla, vattenburen värme utan alternativ uppvärmning och strömavbrott är ingen trevlig kombination.
I går (24-01-03) var det – 41 grader och strömavbrott för 579 hushåll i västra Kiruna.
Erik Sarri i byn Nikkaluokta berättar för SVT; Strömmen försvann vid tio-tiden på onsdagsförmiddagen och efter några timmar är temperaturen inomhus nere på 14 grader. Erik Sarri har vattenburen värme och är orolig att rören ska frysa sönder. – Som tur är ska en kompis komma hit med ett elverk och hjälpa mig att få igång värmepumpen. Jag saknar ju vedkamin och kan inte göra så mycket åt kylan inomhus innan jag får hjälp, konstaterar Erik Sarri.
Senare i artikeln så kan vi läsa ”Vid 16-tiden fick Erik Sarri och hans grannar tillbaka strömmen.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/n...inusgrader-flera-byar-utanfor-kiruna-drabbade
Vid minus 41 grader så sjunker temperaturen ganska fort. Har man vattenburen värme, inga alternativa värmekällor och man inte vet när strömmen kommer tillbaka, då gäller det att sätta igång åtgärder tidigt.
För Erik Sarri så återkom strömmen efter ca 6 timmar.
När huset jag bor i, byggdes ca 1967 dimensionerades värmen (DUT) för minus 34 grader. Jag har som kallast varit med om ca minus 43 grader och då räckte 15,75 kW elpatroner inte riktigt till.
Sedan bergvärmepumpen installerades så är nog ca 35 minusgrader det kallaste jag har varit med om.
Beroende på var vi bor och hur vi bor så kan ett överraskande strömavbrott drabba oss olika. Inte ens i byn Nikkaluokta är ett strömavbrott på ca 3 timmar någon större fara för person och egendom.
Rimligen så är det strömavbrott längre än tre timmar som vi behöver reservkraft till.
MSB skriver på sin hemsida; ”Du förväntas klara dig i en vecka utan samhällets hjälp vid ett strömavbrott” https://www.msb.se/sv/rad-till-priv...-for-kris/hemberedskap---preppa-for-en-vecka/
Utan förberedelser är det inte helt enkelt att i 41 minusgrader ansluta ett elverk som skall placeras ute till en värmepump som står inne.
Både fingrar och elledningar blir stela och ohanterliga i stark kyla, och man vill undvika att man behöver släppa in kall luft där eventuella tillfälliga ledningar skall dras.
Jag har ett apparatintag på utsidan av huset för elverket och borrat och lagt kablar genom de väggar som behöver passeras etc. Detta arbete genomfördes i sommarvärme.
Den typen av förberedelser är ”guld värda” i vinterkyla.
Stark kyla, vattenburen värme utan alternativ uppvärmning och strömavbrott är ingen trevlig kombination.
I går (24-01-03) var det – 41 grader och strömavbrott för 579 hushåll i västra Kiruna.
Erik Sarri i byn Nikkaluokta berättar för SVT; Strömmen försvann vid tio-tiden på onsdagsförmiddagen och efter några timmar är temperaturen inomhus nere på 14 grader. Erik Sarri har vattenburen värme och är orolig att rören ska frysa sönder. – Som tur är ska en kompis komma hit med ett elverk och hjälpa mig att få igång värmepumpen. Jag saknar ju vedkamin och kan inte göra så mycket åt kylan inomhus innan jag får hjälp, konstaterar Erik Sarri.
Senare i artikeln så kan vi läsa ”Vid 16-tiden fick Erik Sarri och hans grannar tillbaka strömmen.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/n...inusgrader-flera-byar-utanfor-kiruna-drabbade
Vid minus 41 grader så sjunker temperaturen ganska fort. Har man vattenburen värme, inga alternativa värmekällor och man inte vet när strömmen kommer tillbaka, då gäller det att sätta igång åtgärder tidigt.
För Erik Sarri så återkom strömmen efter ca 6 timmar.
När huset jag bor i, byggdes ca 1967 dimensionerades värmen (DUT) för minus 34 grader. Jag har som kallast varit med om ca minus 43 grader och då räckte 15,75 kW elpatroner inte riktigt till.
Sedan bergvärmepumpen installerades så är nog ca 35 minusgrader det kallaste jag har varit med om.
Beroende på var vi bor och hur vi bor så kan ett överraskande strömavbrott drabba oss olika. Inte ens i byn Nikkaluokta är ett strömavbrott på ca 3 timmar någon större fara för person och egendom.
Rimligen så är det strömavbrott längre än tre timmar som vi behöver reservkraft till.
MSB skriver på sin hemsida; ”Du förväntas klara dig i en vecka utan samhällets hjälp vid ett strömavbrott” https://www.msb.se/sv/rad-till-priv...-for-kris/hemberedskap---preppa-for-en-vecka/
Utan förberedelser är det inte helt enkelt att i 41 minusgrader ansluta ett elverk som skall placeras ute till en värmepump som står inne.
Både fingrar och elledningar blir stela och ohanterliga i stark kyla, och man vill undvika att man behöver släppa in kall luft där eventuella tillfälliga ledningar skall dras.
Jag har ett apparatintag på utsidan av huset för elverket och borrat och lagt kablar genom de väggar som behöver passeras etc. Detta arbete genomfördes i sommarvärme.
Den typen av förberedelser är ”guld värda” i vinterkyla.
Redigerat:
Hej
Ofta är strömavbrott korta, man återfår strömmen och allt återgår till de vanliga.
I Älvsbyn har en brytare i ett ställverk havererat, temperaturen i Älvsbyn är på torsdagen enligt SMHI minus 35.
Så här sammanfattade , P4 Norrbotten, situationen 24-01-04 kl 10.14;
Jag vet inte om helt eller delar av reparationsarbetet måste ske utomhus, i kylan, men det är definitivt inte enkelt hursomhelst att snabbt reparera den typen av fel.
I Expressen finns en artikel från området, med rubriken ”Christoffer har fyra grader hemma – familjen lämnade”https://www.expressen.se/nyheter/sverige/christoffer-har-fyra-grader-hemma--familjen-lamnade/
Där står bland annat; ” Nu har de tagit till flykten och åkt till Christoffers sambos mormor, som bor i en by utanför Älvsbyn och som förskonats från strömavbrottet. De vet inte när de kan återvända till huset men befarar konsekvenserna av strömavbrottet i kombination med kylan. – Det kan ju bli en jävla procedur, att systemen fryser sönder. Jag är inte så insatt, men det känns inte positivt.”
Vi kan inte räkna med att slippa strömavbrott. Inte heller att strömavbrottet kommer i sommarvärmen eller att det alltid är kortvarigt.
Vid strömavbrott kan vi inte räkna med att kommunikationen fungerar som vanligt för oss och för olika tjänster i kommunen.
På P4 Norrbottens hemsida kan vi läsa;
Vädjan till Älvsbyborna: Se till att grannen har det bra
Strömavbrottet i Älvsbyn har gjort att det är problem med kommunikationen via telefon och larm.
Därför vädjar kommunens risk och säkerhetssamordnare, Margareta Lundberg, till alla i Älvsbyn.”
https://sverigesradio.se/artikel/vadjan-till-alvsbyborna-se-till-att-grannen-har-det-bra
Ofta är strömavbrott korta, man återfår strömmen och allt återgår till de vanliga.
I Älvsbyn har en brytare i ett ställverk havererat, temperaturen i Älvsbyn är på torsdagen enligt SMHI minus 35.
Så här sammanfattade , P4 Norrbotten, situationen 24-01-04 kl 10.14;
- ”Inte förrän klockan 14 kommer strömmen att vara tillbaka i Älvsbyn. Så lyder Vattenfalls nya prognos där drygt 3500 hushåll fortfarande saknar ström på torsdagsförmiddagen.
- Vattenfall har personal är ute för att reparera men den stränga kylan påverkar arbetet med att koppla förbi två transformatorer i ett ställverk som brunnit.
Jag vet inte om helt eller delar av reparationsarbetet måste ske utomhus, i kylan, men det är definitivt inte enkelt hursomhelst att snabbt reparera den typen av fel.
I Expressen finns en artikel från området, med rubriken ”Christoffer har fyra grader hemma – familjen lämnade”https://www.expressen.se/nyheter/sverige/christoffer-har-fyra-grader-hemma--familjen-lamnade/
Där står bland annat; ” Nu har de tagit till flykten och åkt till Christoffers sambos mormor, som bor i en by utanför Älvsbyn och som förskonats från strömavbrottet. De vet inte när de kan återvända till huset men befarar konsekvenserna av strömavbrottet i kombination med kylan. – Det kan ju bli en jävla procedur, att systemen fryser sönder. Jag är inte så insatt, men det känns inte positivt.”
Vi kan inte räkna med att slippa strömavbrott. Inte heller att strömavbrottet kommer i sommarvärmen eller att det alltid är kortvarigt.
Vid strömavbrott kan vi inte räkna med att kommunikationen fungerar som vanligt för oss och för olika tjänster i kommunen.
På P4 Norrbottens hemsida kan vi läsa;
Vädjan till Älvsbyborna: Se till att grannen har det bra
Strömavbrottet i Älvsbyn har gjort att det är problem med kommunikationen via telefon och larm.
Därför vädjar kommunens risk och säkerhetssamordnare, Margareta Lundberg, till alla i Älvsbyn.”
https://sverigesradio.se/artikel/vadjan-till-alvsbyborna-se-till-att-grannen-har-det-bra
Redigerat:
Och jag tycker det är kallt nu när det är minus 37 här.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/n...rekordet-hotat-nara-50-minusgrader-i-arjeplog
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/n...rekordet-hotat-nara-50-minusgrader-i-arjeplog
Enda irritationen är att CPAP-apparaten behöver 230 V.
Men det fixar jag här hemma med en Biltema Inverter 12 V DC till 230 V AC. Kör utan befuktare då.
Har bilbatteri hemma. Vid friluftsliv ett LiPo.
Ett 5 kW trefas dieselverk med tillkopplad liten byggcentran gör att 1-fas laster sprids över all tre faser.
Har fått kopplat så jag lätt kan koppla in 3-fas vattenpumpen om det behövs.
Men det fixar jag här hemma med en Biltema Inverter 12 V DC till 230 V AC. Kör utan befuktare då.
Har bilbatteri hemma. Vid friluftsliv ett LiPo.
Ett 5 kW trefas dieselverk med tillkopplad liten byggcentran gör att 1-fas laster sprids över all tre faser.
Har fått kopplat så jag lätt kan koppla in 3-fas vattenpumpen om det behövs.
Imorgon va? Idag verkar det toppa med drygt 2kr i alla elområden (ink skatt). Perfekt med 7 spänn imorgon när det är fredagspizza planerat... får nog skotta fram grillen.Z Zalman skrev:
Är skillnaderna mellan elområdena lägre nu? Eller var det bara slumpen idag när jag råkade titta på övriga också.
Hej
Om vi nu fortsätter att hålla oss till trådens ämne, hur vi klarar ett strömavbrott, så kan vi i dagenssamhalle.se läsa artikeln om konsekvenser, för bland annat telefoni och hemtjänsten vid strömavbrottet i Älvsbyn ; ”Tusentals utan ström i 35 minus – ”En bra övning””
https://www.dagenssamhalle.se/chef-...usentals-utan-strom-i-35-minus-en-bra-ovning/
Där står bland annat; ”Kommunens krisledning var tidigt igång, sedan larmet vid 4-tiden om att ett strömavbrott slagit ut elen för drygt 4 000 hushåll. Huvuddelen av kommunens telefoni slutade fungera eftersom operatörer inte hade el till sina system. Dessutom var det i den 35-gradiga kylan omöjligt att starta hälften av hemtjänstens bilar eftersom motorvärmare inte kunde användas. Det har också varit problem att tanka diesel eftersom pumparna inte kan användas.”
Det är allvarligt om samhället inte har beredskap för att telefoni och bränslepumpar behöver fungera vid strömavbrott.
Genom att fylla upp bilens bränsletank långt innan den är helt tom, t.ex. vid 60–80 % och att hålla sig med minst två olika sätt att kommunicera, inta bara lita på att mobiltelefonen fungerar, så minskar vi vår egen sårbarhet (utsatthet) vid strömavbrott.
Vi som inte drabbades av strömavbrottet i Älvsbyn kan ändå dra lärdom av hur samhällen kan drabbas och tänka igenom hur vi ordnat med vår egen hemberedskap, att klara upp till en vecka.
Om vi nu fortsätter att hålla oss till trådens ämne, hur vi klarar ett strömavbrott, så kan vi i dagenssamhalle.se läsa artikeln om konsekvenser, för bland annat telefoni och hemtjänsten vid strömavbrottet i Älvsbyn ; ”Tusentals utan ström i 35 minus – ”En bra övning””
https://www.dagenssamhalle.se/chef-...usentals-utan-strom-i-35-minus-en-bra-ovning/
Där står bland annat; ”Kommunens krisledning var tidigt igång, sedan larmet vid 4-tiden om att ett strömavbrott slagit ut elen för drygt 4 000 hushåll. Huvuddelen av kommunens telefoni slutade fungera eftersom operatörer inte hade el till sina system. Dessutom var det i den 35-gradiga kylan omöjligt att starta hälften av hemtjänstens bilar eftersom motorvärmare inte kunde användas. Det har också varit problem att tanka diesel eftersom pumparna inte kan användas.”
Det är allvarligt om samhället inte har beredskap för att telefoni och bränslepumpar behöver fungera vid strömavbrott.
Genom att fylla upp bilens bränsletank långt innan den är helt tom, t.ex. vid 60–80 % och att hålla sig med minst två olika sätt att kommunicera, inta bara lita på att mobiltelefonen fungerar, så minskar vi vår egen sårbarhet (utsatthet) vid strömavbrott.
Vi som inte drabbades av strömavbrottet i Älvsbyn kan ändå dra lärdom av hur samhällen kan drabbas och tänka igenom hur vi ordnat med vår egen hemberedskap, att klara upp till en vecka.