8 975 läst · 42 svar
9k läst
42 svar
Det smarta hemmet: Vad får jag koppla själv?
Exakt! Och bra jobbat Plejd! Verkligen en framgångsrik strategi men kanske fått lite oproportionerligt bra reklam med tanke hur mycket de kostar och hur mycket man bygger in sig med dem ( vilket är ok om man bara vill tända och släcka lampor/uttag).M mrmlz skrev:
Och det kanske inte är så vanligt att folk vill kunna lägga till en rörelsesensor, kanske styra en fönsterlampa eller koppla in fuktsensorer utan att använda ytterligare en app för varje grej
Tycker att det är oförskämt dyrt med plejd med tanke på att det är inte någon standard. Enda fördel jag ser är att det är ett mesh nätverk om jag har förstått rätt.K kriro676 skrev:Exakt! Och bra jobbat Plejd! Verkligen en framgångsrik strategi men kanske fått lite oproportionerligt bra reklam med tanke hur mycket de kostar och hur mycket man bygger in sig med dem ( vilket är ok om man bara vill tända och släcka lampor/uttag).
Och det kanske inte är så vanligt att folk vill kunna lägga till en rörelsesensor, kanske styra en fönsterlampa eller koppla in fuktsensorer utan att använda ytterligare en app för varje grej
J Jan_Backman skrev:
Det @wittsjo skriver ovan är korrekt och således borde texten i artikeln uppdateras, (rättas), så att innehållet är med verkligheten överensstämmande.W wittsjo skrev:Hej Jan, KNX är ett busssystem. Precis som i bilen eller ett lan nätverk. Där är ingen central komponent som distribuerar eller styr. Alla komponenter på en buss lyssnar på alla signaler och plockar upp och agerar på de kommandon som är addresserade till dem. Knappar etc, skickar ut en signal med en adress och ett kommando också går det runt på bussen. Så det jag reagerar på är att du skriver "Ett KNX-system har en central kontrollenhet som styr hela husets installation". Det är direkt fel enligt mig.
Lite repetitivt då det redan står ovan men KNX bygger _inte_ på en central kontrollenhet utan en av fördelarna är just att det är helt decentraliserat. En knx-knapp på väggen (”sensor” med knx-lingo) kommunicerar över busskabeln direkt med brytaktorn (alt dimmer el. annan typ av aktor) som slår på/av en förbrukare såsom en lampa. Det enda beroendet i en sådan grundläggande uppsättning är spänningsmatningen till bussen* men det är ingen ”centralenhet” utan bara en del av bussinfrastrukturen. Och ovan är inget ”undantag som bekräftar regeln” utan är grunden för hur ett KNX byggs upp.
Sen är det relativt vanligt att en KNX-anläggning också har det det som generellt (lite gammalmodigt) refereras till som en visualiseringserver/enhet etc., endera med direkt koppling till bussen eller så kommer den åt bussen via ett (IP) gränssnitt. Dessa kan lyssna på & skicka knx-kommandon till ”valfri” knx-enhet och kan kanske upplevas som centralenheter men de är på intet sätt nödvändiga för att systemet ska funka utan ger ytterligare möjligheter
Några exempel på sådana visualiseringar är:
- Giras HomeServer (går via ett gränssnitt, ofta IP, till bussen)
- Hager Domovea (som kopplar direkt till bussen)
- Thinka - som egentligen bara blir en ”front” till exv. Apple homekit (tidiga gick över IP, senare har både direktkoppling till buss och via IP)
- Athom Homey (som går via IP och ju bryggar/kopplar till många andra hemautomationstekniker)
Så: jag skulle starkt rekommendera att uppdatera texten i artikeln @Jan_Backman, jag antar att @Marlen Eskilsson eller någon annan på redaktionen kan hjälpa till. Egentligen kan det räcka att ändra till något i linje med ”ett KNX-system kan kompletteras med en enhet för...”
Oavsett - tack för en trevlig artikel, kul att det kommer lite automationsrelaterat innehåll!
/U
* ok, just vid programmeringstillfället behövs också någon form av interface, och i många anläggningar låter man detta sitta kvar för framtida programmering eller som gränssnitt för en visualisering men det är inget krav
Det var just detta som jag lite för övergripande försökte beskriva:ullberg skrev:Det @wittsjo skriver ovan är korrekt och således borde texten i artikeln uppdateras, (rättas), så att innehållet är med verkligheten överensstämmande.
Lite repetitivt då det redan står ovan men KNX bygger _inte_ på en central kontrollenhet utan en av fördelarna är just att det är helt decentraliserat. En knx-knapp på väggen (”sensor” med knx-lingo) kommunicerar över busskabeln direkt med brytaktorn (alt dimmer el. annan typ av aktor) som slår på/av en förbrukare såsom en lampa. Det enda beroendet i en sådan grundläggande uppsättning är spänningsmatningen till bussen* men det är ingen ”centralenhet” utan bara en del av bussinfrastrukturen. Och ovan är inget ”undantag som bekräftar regeln” utan är grunden för hur ett KNX byggs upp.
Sen är det relativt vanligt att en KNX-anläggning också har det det som generellt (lite gammalmodigt) refereras till som en visualiseringserver/enhet etc., endera med direkt koppling till bussen eller så kommer den åt bussen via ett (IP) gränssnitt. Dessa kan lyssna på & skicka knx-kommandon till ”valfri” knx-enhet och kan kanske upplevas som centralenheter men de är på intet sätt nödvändiga för att systemet ska funka utan ger ytterligare möjligheter
Några exempel på sådana visualiseringar är:
Men som sagt, dessa är inte nödvändiga eller ”centrala” utan ett tillägg och ett bortfall av en sådan skulle inte stoppa systemet utan bara de funktioner man specifikt byggt i den enheten. Och man kan ha flera, själv har jag tre av ovan fyra exempel - vilket är lite onödigt men för mig är det en hobby så jag gillar att testa olika varianter.
- Giras HomeServer (går via ett gränssnitt, ofta IP, till bussen)
- Hager Domovea (som kopplar direkt till bussen)
- Thinka - som egentligen bara blir en ”front” till exv. Apple homekit (tidiga gick över IP, senare har både direktkoppling till buss och via IP)
- Athom Homey (som går via IP och ju bryggar/kopplar till många andra hemautomationstekniker)
Så: jag skulle starkt rekommendera att uppdatera texten i artikeln @Jan_Backman, jag antar att @Marlen Eskilsson eller någon annan på redaktionen kan hjälpa till. Egentligen kan det räcka att ändra till något i linje med ”ett KNX-system kan kompletteras med en enhet för...”
Oavsett - tack för en trevlig artikel, kul att det kommer lite automationsrelaterat innehåll!
/U
* ok, just vid programmeringstillfället behövs också någon form av interface, och i många anläggningar låter man detta sitta kvar för framtida programmering eller som gränssnitt för en visualisering men det är inget krav
Jag försökte förenkla hanteringen lite för mycket helt enkelt. Jag har bett om en uppdatering till denna beskrivning istället:
"Ett KNX-system kan ha en central kontrollenhet för att styra och övervaka hela husets installation. Det vanligaste är att man konfigurerar systemet så att enheter agerar baserat på signaler/händelser från andra enheter på busskabeln."
Det du beskrivit ovan låter fullständigt livsfarligt. Att kunna koppla in godtycklig enhet som sniffar och visualiserar nätverket och sen kan injicera sin egna kommandon är ju knappast acceptabelt. Så jag antar att det inte är så det fungerar utan att det faktiskt finns någon sorts säkerhet inbyggt i systemet?ullberg skrev:
Edit: Svarar mig själv. Det infördes stöd för kryptering 2013 me det dröjde ända till 2018 innan det blev en standard i form av EN 50090-3-4, och sedan ISO 22510 året efter. Det är alltså ganska nytt om man ser till hur gammalt KNX är. Frågan blir då istället i hur stor utsträckning standarden fått genomslag och hur många säkra produkter det finns?
Redigerat:
Vad är det egentligen som är smart med att alla enheter kan lyssna o reagera på alla andra? Det lär ju göra både SW o HW mer komplexa. Inte konstigt KNX är både svårt och dyrt.O Steamboy skrev:Det du beskrivit ovan låter fullständigt livsfarligt. Att kunna koppla in godtycklig enhet som sniffar och visualiserar nätverket och sen kan injicera sin egna kommandon är ju knappast acceptabelt. Så jag antar att det inte är så det fungerar utan att det faktiskt finns någon sorts säkerhet inbyggt i systemet?
Edit: Svarar mig själv. Det infördes stöd för kryptering 2013 me det dröjde ända till 2018 innan det blev en standard i form av EN 50090-3-4, och sedan ISO 22510 året efter. Det är alltså ganska nytt om man ser till hur gammalt KNX är. Frågan blir då istället i hur stor utsträckning standarden fått genomslag och hur många säkra produkter det finns?
Det fungerar ju utmärkt att ha en central gateway istället där all intelligens finns.
Det smarta med det är att det fortfarande fungerar när en enhet lägger av. Hänger sig en central enhet slutar allt att fungerar.K karlmb skrev:
Dessutom är det en standard där gamla enheter funkar tillsammans med nya. Vilket jag föredrar. Det finns många företag som bygger KNX prylar alla kan pratar med varandra och därmed finns redundans.
Ja det är mer komplex att börja med. Man måste tänka till lite men det går lära sig. Dyrt är väl relativt. Att bygga om en gammal installation är säkert dyrare och mödosamt. Däremot finns det fördelar när man planerar en ny anläggning. Då blir det mindre kabeldragning om man tänker till.
Önskade bara att t.ex. värmepumpar hade öppna gränssnitt för att kunna koppla och logga/styra verkligen allt.
Ok. Redundans är en fördel.Det köper jag.D dkrapohl skrev:Det smarta med det är att det fortfarande fungerar när en enhet lägger av. Hänger sig en central enhet slutar allt att fungerar.
Dessutom är det en standard där gamla enheter funkar tillsammans med nya. Vilket jag föredrar. Det finns många företag som bygger KNX prylar alla kan pratar med varandra och därmed finns redundans.
Ja det är mer komplex att börja med. Man måste tänka till lite men det går lära sig. Dyrt är väl relativt. Att bygga om en gammal installation är säkert dyrare och mödosamt. Däremot finns det fördelar när man planerar en ny anläggning. Då blir det mindre kabeldragning om man tänker till.
Önskade bara att t.ex. värmepumpar hade öppna gränssnitt för att kunna koppla och logga/styra verkligen allt.
Frågan är väl bara om det behövs i ett hem där man (till största delen) kan tända o släcka lampor ändå.
Det går med Nexas 433.92MHz-system att koppla ihop utan central enhet, samma med ZigBee och med Z-Wave. Det blir dock bara enklare saker då som en rörelsesensor eller en knapp. Jag har ett par sådana saker uppsatta i mitt hem, men det blir krångligt att ändra hanteringen eftersom att detta gör att man tappar flexibilitet. Pga detta så väljer jag bort denna typ av uppkoppling i de flesta fall. Just flexibiliteten i en central gateway är mycket värd.
Jag har en backup av min gateway på min NAS, vilket gör att det går mycket snabbt att få igång den (på en annan Raspberry Pi med ett nytt minneskort) om ett fel inträffar. Men det kanske inte är så lätt för alla att göra så och alla gateways erbjuderninte så enkel redundans.
Jag har en backup av min gateway på min NAS, vilket gör att det går mycket snabbt att få igång den (på en annan Raspberry Pi med ett nytt minneskort) om ett fel inträffar. Men det kanske inte är så lätt för alla att göra så och alla gateways erbjuderninte så enkel redundans.
till er som tycker det är löjligt med ljusstyrning och hellre reser er upp ur soffan och går och trycker på en knapp. Slänger ni fjärrkontrollen till TV'n också? Det är ju ändå bra med motion och knapparna på tvn fungerar ju utmärkt. De är mycket mer stabila än fjärren där batterierna tar slut och man kanske riktar den åt fel håll?
I mitt relativt nybyggda hus har jag >100 individuellt styrbara belysningspunkter, nästan alla är dimbara. Varav endast ett 20 tal är spotlights. (jag vet att vissa har över 100 spotlights hemma ) Att styra dessa med knappar vore extremt opraktiskt. Vi har lagt mycket tid och energi på att få fin belysning med många ljuskällor i varje rum och tycker jag har lyckats jättebra. Men den vardagliga styrningen av det görs med hjälp av scener, tex komma hem, äta middag, kollla på tv, mysbelysning, städa osv. Vi har totalt 6-8 scener som styr alla dessa lampor och det fungerar klockrent. Jag kan enkelt justera scenerna genom att justera ljusintensiteterna individuellt i appen och sen hålla inne scen-knappen jag har på väggen så den memorerar det till nästa gång. Vill jag ha någon speciell ljusuppsättning vilket man vill några gånger om året så kan jag göra det i appen. Några enstaka lampor har en egen fysisk knapp då man använder dem ofta på olika sätt. Eftersom jag har knx, kan jag ändra vilka lampor en knapp skal vara till eller om knappen hellre skal starta en scen.
I mitt relativt nybyggda hus har jag >100 individuellt styrbara belysningspunkter, nästan alla är dimbara. Varav endast ett 20 tal är spotlights. (jag vet att vissa har över 100 spotlights hemma ) Att styra dessa med knappar vore extremt opraktiskt. Vi har lagt mycket tid och energi på att få fin belysning med många ljuskällor i varje rum och tycker jag har lyckats jättebra. Men den vardagliga styrningen av det görs med hjälp av scener, tex komma hem, äta middag, kollla på tv, mysbelysning, städa osv. Vi har totalt 6-8 scener som styr alla dessa lampor och det fungerar klockrent. Jag kan enkelt justera scenerna genom att justera ljusintensiteterna individuellt i appen och sen hålla inne scen-knappen jag har på väggen så den memorerar det till nästa gång. Vill jag ha någon speciell ljusuppsättning vilket man vill några gånger om året så kan jag göra det i appen. Några enstaka lampor har en egen fysisk knapp då man använder dem ofta på olika sätt. Eftersom jag har knx, kan jag ändra vilka lampor en knapp skal vara till eller om knappen hellre skal starta en scen.
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 755 inlägg
En felaktighet i artikeln är detta:
"I bostadsrätt så kan det variera mellan olika föreningar, men i praktiken så måste man ha tillåtelse för att göra förändringar i elsystemet i de fall de kräver en elektriker."
Faktum är att elsystemet är en av de få saker man får göra utan tillstånd av föreningen.
Detta styrs i stadgarna, eftersom förändringar och tillägg i elsystemet är något som inte är reglerat i bostadsrättslagen. (Det är bara vatten, värme, ventilation, gas eller avlopp som alltid är tillståndskrävande)
Skälet till att detta är undantaget från tillståndsplikten är just för att behörig elektriker krävs. Dock är det så att stadgarna har företräde framför lagen om lagen inte föreskriver en viss sak, så man kan föreskriva att tillstånd ska inhämtas.
En bostadsrättsförening kan dock definera att elanläggningen i bostadsrätten ägs av föreningen, då krävs tillstånd precis som om du skulle göra installation ute i trapphuset.
För övrigt har jag ett annat tips för att slippa ändra i den fasta elinstallationen.
Det är att byta ut själva knappen på strömbrytaren mot ett lock.
Ett sådant lock kan t.ex. 3D-printas, och locket 3D-printas då så att det ser ut som en lampknapp, men utan vipp-funktionen, och med en snedställd aktuator (så att den passar in i själva strömbrytarens aktuator när den är på).
I vissa fall finns det snäpphål eller skruvhål, då kan man 3d-printa locket så att det passar dessa skruvhål och passar ovanpå själva strömbrytarinsatsen, utan att aktuatorn påverkas.
Ett enkelt sätt att "ta bort" en strömbrytare utan att behörig elektriker krävs, och enkelt att återställa också.
"I bostadsrätt så kan det variera mellan olika föreningar, men i praktiken så måste man ha tillåtelse för att göra förändringar i elsystemet i de fall de kräver en elektriker."
Faktum är att elsystemet är en av de få saker man får göra utan tillstånd av föreningen.
Detta styrs i stadgarna, eftersom förändringar och tillägg i elsystemet är något som inte är reglerat i bostadsrättslagen. (Det är bara vatten, värme, ventilation, gas eller avlopp som alltid är tillståndskrävande)
Skälet till att detta är undantaget från tillståndsplikten är just för att behörig elektriker krävs. Dock är det så att stadgarna har företräde framför lagen om lagen inte föreskriver en viss sak, så man kan föreskriva att tillstånd ska inhämtas.
En bostadsrättsförening kan dock definera att elanläggningen i bostadsrätten ägs av föreningen, då krävs tillstånd precis som om du skulle göra installation ute i trapphuset.
För övrigt har jag ett annat tips för att slippa ändra i den fasta elinstallationen.
Det är att byta ut själva knappen på strömbrytaren mot ett lock.
Ett sådant lock kan t.ex. 3D-printas, och locket 3D-printas då så att det ser ut som en lampknapp, men utan vipp-funktionen, och med en snedställd aktuator (så att den passar in i själva strömbrytarens aktuator när den är på).
I vissa fall finns det snäpphål eller skruvhål, då kan man 3d-printa locket så att det passar dessa skruvhål och passar ovanpå själva strömbrytarinsatsen, utan att aktuatorn påverkas.
Ett enkelt sätt att "ta bort" en strömbrytare utan att behörig elektriker krävs, och enkelt att återställa också.
Liknande trådar
-
Det dumma hemmet är nya statussymbolen i Silicon Valley
Bloggkommentarer -
Hur får jag min smarta radiator att passa detta element?
Värme allmänt -
Det smarta hemmet - vilken gateway skall man välja?
Artikelkommentarer -
Det smarta hemmet: Jan Backman har automatiserat det mesta
Artikelkommentarer -
"Det smarta hemmet", "Home Automation" etc. inför nybygge 2016
Belysning
Populärt i forumet
-
Sveriges elområden kan förändras
Artikelkommentarer -
Regeringen vill stoppa användandet av illegal ip-tv
Artikelkommentarer -
Placera luftvärmepumpen rätt för bästa effekt - inne och ute
Artikelkommentarer -
Husdrömmar: 6,4 km pärlspont och unik poolkonstruktion
Artikelkommentarer -
Grannbråk om kapris slutade med skott i foten
Artikelkommentarer