Får man väcka en så gammal tråd? Satt och funderade på att diskutera olika förbränningstekniker och problem med ostabil förbränning i pannor med omvänd förbränning och denna tråden verkar ju passa bra då 
Själv har jag en ATMOS 50GSX som vissa dagar brinner som en panna ska men andra dagar liknar den mer ett ånglok.
Jag har börjat modifiera endel och resultaten blir bättre och bättre. Synd bara att man inte riktigt hinner allt man vill experimentera med.
Till att börja med vill jag säga att jag är väl medveten om att jag köpt ett ämne som skall förfinas. Saken blir heller inte enklare av att jag vill kunna elda allt från grovt till flis. Jag är en bit på väg mot lösningen.
Jag har upptäckt att jag har en del lösningar som avviker mot de traditionella lösningarna för att förbättra pannan och det är främst det jag vill diskutera.
Jag tyckte jag fick hyfsade resultat ända tills jag kopplade in lambdamätare och förbränningsrumstermometer. Då gick det inte att elda alls ett tag
Vad berodde det på att jag hade 1,35 i lambda men ingen låga i förbränningsrummet och enorm rökpelare ur skorstenen? Det gick att tända i förbränningsrummet med några tidningssidor men det blåste snart ut igen???
Jag fick boosta igång med massor av primärluft (Öppen lucka) och ett lambda på långt under 1 för att få igång lågan igen. Noterade att fenomenet infann sig när vedutrymmet övertänt. Man tvivlade ju på att lambdan funkade men jag kom fram till att om gaserna till stor del brinner i vedkammaren så spelar det inte någon roll att lambdan är rätt i förbränningsrummet , det brinner inte ändå. Det har så att säga redan brunnit.
När man väl fått det att återtända kunde man vid rätt tillfälle strypa primären nästan helt och sen försöka hålla lambda 1,2-1,6 ungeffär.
En tidig brasa med mycket flyktig gas trivs bäst runt 1,2 och en sen med mest kol kan ligga runt 1,45-1,6 på min panna. Håller jag mig där så brinner min panna bra men problemet är att grann och torr ved eller i mitt fall flis kräver ständig övervakning för att reglera spjällen rätt.
Något annat jag reagerat på är att alla problem med pulserande pannor sägs lösas med lågt primärluftsintag och dragbegränsare. Men jag har valt en annan väg. Har inte testat lågt primärluftsintag än men med och utan dragbegränsare. Jag har gjort en insats som sprider sekundärluftsinsläppet över en längre sträcka och har uppnått mycket bra resultat trots att jag bara hafsat ihop delarna pga tidsbrist.
Jag fann för några år sedan när jag experimenterade med en överförbränningskamin byggd av en tunna att sekundärluftsintaget är enormt viktigt. Man kan inte producera brännbar gas och sen tillsätta sekundärluft i en punkt och tro att man får en lugn fin låga. Man får ett pulserande monster ! Ibland kanske det kan fungera men förr eller senare , oftast förr så börjar det pulsera. Jag satte i ett perforerat rör i sekundörluftintaget som följde lågan under ca 40cm och det brann oerhört stabilt. Den tunnan nyttjade jag under ca ett år.
Sagt och gjort , jag överförde samma lösning till min ATMOS GSX och det verkar funka. Jag fick genast ett mycket större spann på lambdan där lågan brinner stabilt. Förut var lågan digitalt av eller på. Nu har jag en stor zon där det alltid finns lagom lambda någonstans som vidmakthåller förbränningen.
Jag har även testat att lägga rostfria svarvspån i förbränningsrummet för att stabilisera förbränningen. Spånen glöder på nån sekund , långt innan keramiken har fått upp tempen.
Och så en till intressant sak att tänka på är att bredbandslambdan visar sitt värde vare sig det brunnit i skålen eller ej.
Någon noterade det tidigare men tror inte många reagerade på det. Jag trodde lambdavärdet skulle rusa i taket så snart lågan flämtar till men så är det alltså inte.
Såg att endel gett upp sin lambda då den visar tokiga värden men jag tror att det till stor del beror på svårigheter att läsa av det till synes lättlästa instrumentet. Det är som med mycket annat ,skitenkelt i början sen blir det bara svårare och svårare ju mer man lär sig
Oj.... jag får nog spara lite text till flera inlägg . Lite tungläst kanske.
Själv har jag en ATMOS 50GSX som vissa dagar brinner som en panna ska men andra dagar liknar den mer ett ånglok.
Jag har börjat modifiera endel och resultaten blir bättre och bättre. Synd bara att man inte riktigt hinner allt man vill experimentera med.
Till att börja med vill jag säga att jag är väl medveten om att jag köpt ett ämne som skall förfinas. Saken blir heller inte enklare av att jag vill kunna elda allt från grovt till flis. Jag är en bit på väg mot lösningen.
Jag har upptäckt att jag har en del lösningar som avviker mot de traditionella lösningarna för att förbättra pannan och det är främst det jag vill diskutera.
Jag tyckte jag fick hyfsade resultat ända tills jag kopplade in lambdamätare och förbränningsrumstermometer. Då gick det inte att elda alls ett tag
Vad berodde det på att jag hade 1,35 i lambda men ingen låga i förbränningsrummet och enorm rökpelare ur skorstenen? Det gick att tända i förbränningsrummet med några tidningssidor men det blåste snart ut igen???
Jag fick boosta igång med massor av primärluft (Öppen lucka) och ett lambda på långt under 1 för att få igång lågan igen. Noterade att fenomenet infann sig när vedutrymmet övertänt. Man tvivlade ju på att lambdan funkade men jag kom fram till att om gaserna till stor del brinner i vedkammaren så spelar det inte någon roll att lambdan är rätt i förbränningsrummet , det brinner inte ändå. Det har så att säga redan brunnit.
När man väl fått det att återtända kunde man vid rätt tillfälle strypa primären nästan helt och sen försöka hålla lambda 1,2-1,6 ungeffär.
En tidig brasa med mycket flyktig gas trivs bäst runt 1,2 och en sen med mest kol kan ligga runt 1,45-1,6 på min panna. Håller jag mig där så brinner min panna bra men problemet är att grann och torr ved eller i mitt fall flis kräver ständig övervakning för att reglera spjällen rätt.
Något annat jag reagerat på är att alla problem med pulserande pannor sägs lösas med lågt primärluftsintag och dragbegränsare. Men jag har valt en annan väg. Har inte testat lågt primärluftsintag än men med och utan dragbegränsare. Jag har gjort en insats som sprider sekundärluftsinsläppet över en längre sträcka och har uppnått mycket bra resultat trots att jag bara hafsat ihop delarna pga tidsbrist.
Jag fann för några år sedan när jag experimenterade med en överförbränningskamin byggd av en tunna att sekundärluftsintaget är enormt viktigt. Man kan inte producera brännbar gas och sen tillsätta sekundärluft i en punkt och tro att man får en lugn fin låga. Man får ett pulserande monster ! Ibland kanske det kan fungera men förr eller senare , oftast förr så börjar det pulsera. Jag satte i ett perforerat rör i sekundörluftintaget som följde lågan under ca 40cm och det brann oerhört stabilt. Den tunnan nyttjade jag under ca ett år.
Sagt och gjort , jag överförde samma lösning till min ATMOS GSX och det verkar funka. Jag fick genast ett mycket större spann på lambdan där lågan brinner stabilt. Förut var lågan digitalt av eller på. Nu har jag en stor zon där det alltid finns lagom lambda någonstans som vidmakthåller förbränningen.
Jag har även testat att lägga rostfria svarvspån i förbränningsrummet för att stabilisera förbränningen. Spånen glöder på nån sekund , långt innan keramiken har fått upp tempen.
Och så en till intressant sak att tänka på är att bredbandslambdan visar sitt värde vare sig det brunnit i skålen eller ej.
Någon noterade det tidigare men tror inte många reagerade på det. Jag trodde lambdavärdet skulle rusa i taket så snart lågan flämtar till men så är det alltså inte.
Såg att endel gett upp sin lambda då den visar tokiga värden men jag tror att det till stor del beror på svårigheter att läsa av det till synes lättlästa instrumentet. Det är som med mycket annat ,skitenkelt i början sen blir det bara svårare och svårare ju mer man lär sig
Oj.... jag får nog spara lite text till flera inlägg . Lite tungläst kanske.
Redigerat:
Här är prototypen till brännarinsats sedd ovanifrån.
Här är prototypen till brännarinsats sedd underifrån. Har kroknat lite med tiden men håller förvånansvärt bra.
Här är den flis jag ibland eldar. Det går att fylla pannan med detta och få bra verkningsgrad på det men i dagsläget kräver det övervakning av lambdan. Automatisk reglering står på önskelistan.
Att fördela primärluften lågt och jämnt efter sidorna gör att det brinner jämnare. Sekundärluften ska finfördelas i munstycket (springan). Även viktigt att Sekundärluften snabbt kan förvärmas av glödbädden. Hur det är att elda flis i en sådan vedpanna vet jag inte. Men jag ska testa det någon gång och se hur förbränningen blir och hur lambdastyrningen fungerar i min ETA.
Filerna du lade upp går inte att ta fram?
Filerna du lade upp går inte att ta fram?
Jag har eldat säckvis med spån i min GSX, och det funkar fint. Dock så har jag primärluften lågt nu för tiden, samt styrd fläkt efter avgastemp.
Det gäller bara att starta upp med riktig ved så att man får upp värmen i keramiken. Så flis borde vara en baggis!
Jag kan inte se filerna heller...
Det gäller bara att starta upp med riktig ved så att man får upp värmen i keramiken. Så flis borde vara en baggis!
Jag kan inte se filerna heller...
Det va ju tråkigt. De är stora filer , kanske det som krånglar?
Gordon , blev din panna perfekt med keramikinsatsen för låg primärluft?
Eller finns det utvecklingspotential kvar?
Mitt mål är att kunna tända och lämna pannrummet innom en kvart och det går med grov surved som den här panntypen verkar vara byggd för men jag vill kunna elda knastertorrt ochså. Med surved menar jag inte rå ved naturligtvis men den ska gärna inte torkat flera år verkar det som.
Gordon , blev din panna perfekt med keramikinsatsen för låg primärluft?
Eller finns det utvecklingspotential kvar?
Mitt mål är att kunna tända och lämna pannrummet innom en kvart och det går med grov surved som den här panntypen verkar vara byggd för men jag vill kunna elda knastertorrt ochså. Med surved menar jag inte rå ved naturligtvis men den ska gärna inte torkat flera år verkar det som.
Så min teori om större sekundärluftzon eller tertiärluft tror ni inte på?
Jag har även ett tertiärluftintag i nedre luckan men det tillför ganska begränsad luftmängd idag. Höjer ca 0,05-0,1 lambdaenheter.
Gordon , hur "puffsäker är din panna idag?
Jag har även ett tertiärluftintag i nedre luckan men det tillför ganska begränsad luftmängd idag. Höjer ca 0,05-0,1 lambdaenheter.
Gordon , hur "puffsäker är din panna idag?
Min panna brinner fint så länge man inte slarvar med de små pinnarna i uppstarten, men det är nog samma för alla pannor.
Jag är nöjd med hur den brinner nu för tiden, Inga problem med att elda finkluvet. Lätt vitrök från fukten bara.
Dock flämtar/pulserar den lite om man kör väldigt gasutvecklande bränsle, men det har säkert med blandningen att göra. Det hade nog blivit bättre med nämnda styrning.
Jag är nöjd med hur den brinner nu för tiden, Inga problem med att elda finkluvet. Lätt vitrök från fukten bara.
Dock flämtar/pulserar den lite om man kör väldigt gasutvecklande bränsle, men det har säkert med blandningen att göra. Det hade nog blivit bättre med nämnda styrning.
Ja jag tror det är helt rätt att styra fläkten med avgastemp.
Jag har ju studerat lambda under mina manuella justeringar hittills och har rätt klart för mig att jag vill ha med temp som en viktig parameter i ev framtida lambdastyrning.
En bra uppstart för mig är 5min trava ved , 20sec tändning och ett stabilt lambda på ca 1,5 innom några sec med full låga i brännkammaren. Det går ibland men inte alltid. Ibland går det minuter och några gånger har man legat i timmar på golvet och letat efter lågan i titthålet :x
Men men det tar sig.
Pannan blev iaf i det närmaste puffsäker med sekundärluftinsatsen.
Mycket nyfiken på hur både sänkt primär och moddad sekundär lirar ihop.
En till intressant iaktagelse är att färgen på lågan inte alls är en säker indikering på lambdavärdet.
Minns inte rakt av nu men ser att det skiljer en hel del var i eldningscykeln man är och hur mycket av förbränningen som sker i vedförrådet.
Jag har ju studerat lambda under mina manuella justeringar hittills och har rätt klart för mig att jag vill ha med temp som en viktig parameter i ev framtida lambdastyrning.
En bra uppstart för mig är 5min trava ved , 20sec tändning och ett stabilt lambda på ca 1,5 innom några sec med full låga i brännkammaren. Det går ibland men inte alltid. Ibland går det minuter och några gånger har man legat i timmar på golvet och letat efter lågan i titthålet :x
Men men det tar sig.
Pannan blev iaf i det närmaste puffsäker med sekundärluftinsatsen.
Mycket nyfiken på hur både sänkt primär och moddad sekundär lirar ihop.
En till intressant iaktagelse är att färgen på lågan inte alls är en säker indikering på lambdavärdet.
Minns inte rakt av nu men ser att det skiljer en hel del var i eldningscykeln man är och hur mycket av förbränningen som sker i vedförrådet.
Det jag tror mig ha åstakommit med ovan nämnda modd är att jag skapar en fetare låga som sen leanas ut gradvis. Om pannan börjar pulsera så trycker man inte heller upp lika mycket syre i vedkammaren som tidigare. Förut pumpade den bara in mer och mer syre i vedkammaren, det övertände och allt förvärrades.
Jag inbillar mig att ETAn och liknande konstruktioner vinner fördel dels med bättre förvärmning som Janne säger men sen inbillar jag mig att det även handlar lite om symmetrin i munstycket. Jag tror att ATMOSens sekundärmunstycke är mer benäget att pumpa upp luft i vedkammaren och därför pulserar mer.
Det som skulle kunna vara en nackdel i min konstruktion är att temperaturen på lågan kanske blir lägre när den inte är koncentrerad till en punkt. Jag vet inte riktigt. För samtidigt har jag ju märkt att jag får upp tempen på keramiken fortare med en fetare låga. Så en fet låga som gradvis leanas ut kanske är melodin ?
Jag inbillar mig att ETAn och liknande konstruktioner vinner fördel dels med bättre förvärmning som Janne säger men sen inbillar jag mig att det även handlar lite om symmetrin i munstycket. Jag tror att ATMOSens sekundärmunstycke är mer benäget att pumpa upp luft i vedkammaren och därför pulserar mer.
Det som skulle kunna vara en nackdel i min konstruktion är att temperaturen på lågan kanske blir lägre när den inte är koncentrerad till en punkt. Jag vet inte riktigt. För samtidigt har jag ju märkt att jag får upp tempen på keramiken fortare med en fetare låga. Så en fet låga som gradvis leanas ut kanske är melodin ?
Anledningen att jag ibland eldar flis är för att jag har en lång häck på tomten som växer som energiskog och så har jag märkt att det är lätt att få gratis ved men villkoret är ibland att man tar riset också.
Så då byggde jag denna. Det var först tänkt att bli en maskin som hugger kubb men den kanske kommer senare.
Den tar allt under 40-45mm med ca 7meter/sekund. En från början enorm rishög blir kompakt paketerad i säck direkt.
Så då byggde jag denna. Det var först tänkt att bli en maskin som hugger kubb men den kanske kommer senare.
Den tar allt under 40-45mm med ca 7meter/sekund. En från början enorm rishög blir kompakt paketerad i säck direkt.
