Bygglov och detaljplan – komplementbyggnad godkänd nära tomtgräns
Hej,
Jag söker hjälp inför ett eventuellt överklagande av ett bygglov och ett startbesked som min granne beviljats. Jag visste inte ens att han hade sökt bygglov innan beskedet till oss och några andra grannar damp ner i Kivra häromdagen.
Det gäller en komplementbyggnad. Måtten håller sig inom vad som normalt enligt PBL skulle gå att bygga bygglovsfritt (3,9 meter meter i nock, omkring 25 kvadratmeter). Men vi bor inom ett område som är kulturskyddat, och därför krävs numera bygglov för precis alla komplementbyggnader (lekstugor, vedbodar etc) oavsett (även för rivningar).
Grannen har alltså _fått_ bygglov av kommunen, vilket faktiskt chockat mig av flera anledningar (kanske har jag haft för hög tilltro till kommunens bebyggelseantikvariska kompetens).
Eftersom han redan börjat bygga (japp, innan han fick bygglovet och startbeskedet, vilket kommunen verkar strunta i) ser vi nu volymen på komplementbyggnaden – och den är groteskt stor för sin plats! Vårt hus skyms nu helt från gatan av nybygget, efter att ha varit en karaktäristisk och välkänd del av stadsbilden sedan det byggdes för över 100 år sedan.
Eftersom husen på vår gata är bland det mest kulturhistoriskt värdefulla som finns i området (många jämngamla villor revs annars under 1980-talet ...) krävs enligt både detaljplanen och enligt kommunens särskilda kulturminnesprogram särskild hänsyn vid nybyggnation.
I bygglovsbeskedet för komplementbyggnaden står bl a:
”... åtgärden /bedöms/ vara anpassad till omgivningen och i förlängningen bedöms den i tillräcklig utsträckning anpassats till kulturmiljön”
Hur man kan bedöma så övergår mitt förstånd, men det är ju just detta jag ska överklaga – så får jag hoppas att länsstyrelsen kan se att komplementbyggnaden är på tok för stor och för ful för att smälta in bland 1920-talshusen här. (Det ser alla vettiga människor som, till skillnad från bygglovshandläggaren, kommer hit och tittar på plats.)
Allmänheten kan alltså inte längre se mitt hus (som klassades som särskilt bebyggelsehistoriskt intressant i en antikvarisk kartläggning som kommunen gjorde redan för 50 år sedan). Eller rättare sagt kan huset anas, men skyms till stor del av nybygget.
Jag har haft en dialog med bygglovshandläggaren på kommunen, och då fått veta saker som gör mig paff. Nämligen:
1. Kommunen behöver inte ta in några synpunkter eller något medgivande från en granne för att ge bygglov, i detta fall mig.
2. Kommunen kan bevilja bygglov trots att avståndet för bygget till tomtgränsen är mindre än 0,5 meter. (Det där med 4–4,5 meter gäller alltså inte, enligt handläggaren.)
Jag har nu läst detaljplanen för området, och kan inte se att där står något om tomtgränser överhuvudtaget. Då borde väl PBL gälla?
Kan man i planärenden göra som i andra juridiska sammanhang, hänvisa till att något är ”oskäligt”? Det tycker jag nämligen att det är, att kommunen tycker det är OK att jag får en fyra meter hög glasvägg alldeles intill (eller 0,5 meter från) min uppfart.
Kan någon hjälpa mig med att reda ut begreppen? (Förhoppningsvis kan jag få juridisk hjälp med överklagandet från vår villaägareförening.)
Dessutom. Jag undrar varför bara vi som har angränsande tomter har rätt att överklaga ett sådant här bygglovsbeslut? Det handlar ju om allmänna värden som åsidosätts, och det drabbas hela samhället av.
Jag söker hjälp inför ett eventuellt överklagande av ett bygglov och ett startbesked som min granne beviljats. Jag visste inte ens att han hade sökt bygglov innan beskedet till oss och några andra grannar damp ner i Kivra häromdagen.
Det gäller en komplementbyggnad. Måtten håller sig inom vad som normalt enligt PBL skulle gå att bygga bygglovsfritt (3,9 meter meter i nock, omkring 25 kvadratmeter). Men vi bor inom ett område som är kulturskyddat, och därför krävs numera bygglov för precis alla komplementbyggnader (lekstugor, vedbodar etc) oavsett (även för rivningar).
Grannen har alltså _fått_ bygglov av kommunen, vilket faktiskt chockat mig av flera anledningar (kanske har jag haft för hög tilltro till kommunens bebyggelseantikvariska kompetens).
Eftersom han redan börjat bygga (japp, innan han fick bygglovet och startbeskedet, vilket kommunen verkar strunta i) ser vi nu volymen på komplementbyggnaden – och den är groteskt stor för sin plats! Vårt hus skyms nu helt från gatan av nybygget, efter att ha varit en karaktäristisk och välkänd del av stadsbilden sedan det byggdes för över 100 år sedan.
Eftersom husen på vår gata är bland det mest kulturhistoriskt värdefulla som finns i området (många jämngamla villor revs annars under 1980-talet ...) krävs enligt både detaljplanen och enligt kommunens särskilda kulturminnesprogram särskild hänsyn vid nybyggnation.
I bygglovsbeskedet för komplementbyggnaden står bl a:
”... åtgärden /bedöms/ vara anpassad till omgivningen och i förlängningen bedöms den i tillräcklig utsträckning anpassats till kulturmiljön”
Hur man kan bedöma så övergår mitt förstånd, men det är ju just detta jag ska överklaga – så får jag hoppas att länsstyrelsen kan se att komplementbyggnaden är på tok för stor och för ful för att smälta in bland 1920-talshusen här. (Det ser alla vettiga människor som, till skillnad från bygglovshandläggaren, kommer hit och tittar på plats.)
Allmänheten kan alltså inte längre se mitt hus (som klassades som särskilt bebyggelsehistoriskt intressant i en antikvarisk kartläggning som kommunen gjorde redan för 50 år sedan). Eller rättare sagt kan huset anas, men skyms till stor del av nybygget.
Jag har haft en dialog med bygglovshandläggaren på kommunen, och då fått veta saker som gör mig paff. Nämligen:
1. Kommunen behöver inte ta in några synpunkter eller något medgivande från en granne för att ge bygglov, i detta fall mig.
2. Kommunen kan bevilja bygglov trots att avståndet för bygget till tomtgränsen är mindre än 0,5 meter. (Det där med 4–4,5 meter gäller alltså inte, enligt handläggaren.)
Jag har nu läst detaljplanen för området, och kan inte se att där står något om tomtgränser överhuvudtaget. Då borde väl PBL gälla?
Kan man i planärenden göra som i andra juridiska sammanhang, hänvisa till att något är ”oskäligt”? Det tycker jag nämligen att det är, att kommunen tycker det är OK att jag får en fyra meter hög glasvägg alldeles intill (eller 0,5 meter från) min uppfart.
Kan någon hjälpa mig med att reda ut begreppen? (Förhoppningsvis kan jag få juridisk hjälp med överklagandet från vår villaägareförening.)
Dessutom. Jag undrar varför bara vi som har angränsande tomter har rätt att överklaga ett sådant här bygglovsbeslut? Det handlar ju om allmänna värden som åsidosätts, och det drabbas hela samhället av.
Det du kan trycka på är anpassningskravet för det finns risk att du fått det här om 4,5 meter om bakfoten. Det finns ingen sådan generell regel i Pbl, bara för lovbefriade komplementbyggnader. Här handlar det inte om en lovbefriad byggnad utan en byggnad med bygglov.
Det är detaljplanens bestämmer som istället reglerar avstånd till gräns. Innan äldre pbl trädde ikraft 1987 så fanns det generella bestämmelser om 4,5 m som hänger kvar i folks medvetande, men den gäller bara om detaljplanen är från innan Äpbl trädde ikraft och inget annat står i detaljplanen. Är detaljplanen från efter 1987 så finns inga generella bestämmelser i pbl om avstånd till gräns, om inget annat står i detaljplanen som specifikt regler avstånd till gräns. Så frågan är vilket år detaljplanen är ifrån?
Det är detaljplanens bestämmer som istället reglerar avstånd till gräns. Innan äldre pbl trädde ikraft 1987 så fanns det generella bestämmelser om 4,5 m som hänger kvar i folks medvetande, men den gäller bara om detaljplanen är från innan Äpbl trädde ikraft och inget annat står i detaljplanen. Är detaljplanen från efter 1987 så finns inga generella bestämmelser i pbl om avstånd till gräns, om inget annat står i detaljplanen som specifikt regler avstånd till gräns. Så frågan är vilket år detaljplanen är ifrån?
Tack för ett uppenbarligen initierat svar! Vad jag menade var att inte just jag har fått 4,5 meter om bakfoten, utan att det verkar vara något som väldigt många har för sig.L Lagerviskan skrev:
I detta fall är detaljplanen från 1994, d v s efter 1987. Det står ingenting om gränsavstånd i den, så då antar jag att det är upp till respektive bygglovshandläggare (eller möjligtvis kommunens praxis)?!
För övrigt vill jag betona hur obehagligt det känns att det kommer att bli med en fyra meter hög glasvägg alldeles intill vår uppfart. Den fungerar som parkeringsplats för oss och fr a för våra gäster. I framtiden måste de bli oroliga för att råka komma åt glasväggen med en väska eller något när de går ur bilen ... Det är något väldigt märkligt med att kommunen tycker det är lämpligt med en komplementbyggnad så nära en tomtgräns.
Jag tror det är ett svagt argument. Ni ska ju inte behöva använda grannens fastighet för att lasta i och ur era bilar. Då är det fel på parkeringsplatsens utformning. Och huset lär ha härdat glas så det är väldigt tåligt. Det enda det inte klarar är hammarslag och flygande stenar.M Marie MM skrev:
Logiken i PBL: Det är byggnadsnämnden som representerar det allmänna intresset. Du representerar ditt enskilda intresse och är således ingen talesperson för allmänheten.M Marie MM skrev:
Jag tror termen du letar efter är "betydande olägenhet". Du är skyddad som granne mot att kommunen beviljar bygglov som ger dig betydande olägenhet. Du får acceptera olägenheter men inte betydande sådana.M Marie MM skrev:
Vad är en betydande olägenhet då? Ja det är lite av en gummiparagraf och det finns den där bedömningen som du letar efter. Boverket sammanfattar:
"[Åtgärden] får inte heller innebära en betydande olägenhet för omgivningen på annat sätt. Sådana olägenheter kan bland annat vara skymd sikt, sämre ljusförhållanden eller att åtgärden innebär skada på grannfastigheten. Även den tilltänkta användningen ska beaktas vid bedömningen om kravet är uppfyllt. Olägenheter som orsakas av användningen kan vara exempelvis luftföroreningar, buller, vibrationer, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Även elektromagnetisk störning från solcellsanläggningar kan vara en betydande olägenhet inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret. En åtgärds påverkan på en ledning med servitutsrätt kan bedömas som en betydande olägenhet. Det som krävs är att den rättighet som servitutet ger går helt eller så gott som helt förlorad, att rättigheten tillgodoser ett ändamål som är av väsentlig betydelse för den fastighet som har nytta av servitutet och att konsekvensen av åtgärden därför måste anses oacceptabel. Vid bedömningen om det är en betydande olägenhet ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten. En bedömning av om olägenheten är betydande eller ej behöver göras i varje enskilt fall. Av praxis framgår att det ska vara fråga om en olägenhet som är väsentlig för att det ska vara en betydande olägenhet enligt PBL. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 483-484, MÖD 2015-06-22 mål nr P 806-15, MÖD 2015-06-17 mål nr P 2904-15, MÖD 2016-03-11 mål nr P 7729-15, MÖD 2016-04-26 mål nr P 7798-15, MÖD 2017-02-22 mål nr P 9631-16, HD 2021-12-28 mål nr T 1858-21, HD 2023-06-15 P 3311-22 och Regeringen 2022-02-17 dnr V1 Fi2020-03240 m fl)."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/bygglov_inom_dp/
Frågan om avståndet till gräns är ju i princip avklarad i tråden.
Frågan om grannehörande:
När det gäller överklagandet, så tror jag att du kanske inte skall ta upp saker som att ditt hus inte längre syns från gatan, det blir för personligt.
Saker som en 4m hög glasvägg låter ju onekligen som något som inte passar in så bra i en kulturskyddad miljö.
Detta att bygget påbörjats innan startbeskedet gavs, är något som kommunen är skyldiga att beivra om du anmäler det, och de skall då döma ut en byggsanktionsavgift (tror det handlar om 1/4 - 1/2 basbelopp). Men det lär ju inte påverka bygget, så det blir i så fall mer att djävlas med grannen. Och ev. inte helt lätt att bevisa nu.
Frågan om grannehörande:
Grannehörande, där alltså kommunen tar in synpunkter från grannar INNAN ett bygglovsbeslut tas. Gäller inom detaljplanerat område endast när ett bygglov skulle innebära en mindre avvikelse från reglerna i detaljplanen. Eftersom det låter som det aktuella bygget inte strider mot detaljplanen, så behövs inget grannehörande.M Marie MM skrev:
När det gäller överklagandet, så tror jag att du kanske inte skall ta upp saker som att ditt hus inte längre syns från gatan, det blir för personligt.
Saker som en 4m hög glasvägg låter ju onekligen som något som inte passar in så bra i en kulturskyddad miljö.
Detta att bygget påbörjats innan startbeskedet gavs, är något som kommunen är skyldiga att beivra om du anmäler det, och de skall då döma ut en byggsanktionsavgift (tror det handlar om 1/4 - 1/2 basbelopp). Men det lär ju inte påverka bygget, så det blir i så fall mer att djävlas med grannen. Och ev. inte helt lätt att bevisa nu.
Det du kan testa överklaga är bedömningskriterierna för kulturskyddet och hur kommunen tagit hänsyn i just detta fall.
Du vill överpröva om kommunen kan besluta att kulturskydda ett område bara för att tvinga fram bygglovskrav för alla åtgärder, för att sedan godtyckligt kunna avslå eller bifalla enskilda bygglovsansökningar godtyckligt utan speciella motiv. Det är ju de facto det du beskriver här vilket är en rejäl öppning för korruption.
Du vill överpröva om kommunen kan besluta att kulturskydda ett område bara för att tvinga fram bygglovskrav för alla åtgärder, för att sedan godtyckligt kunna avslå eller bifalla enskilda bygglovsansökningar godtyckligt utan speciella motiv. Det är ju de facto det du beskriver här vilket är en rejäl öppning för korruption.
Jag ska absolut överklaga främst med hänvisning till att kulturskyddet inte respekterats, men det du skriver i andra stycket är ju mycket intressanta risker att resonera kring! (Kanske ska be Villaägareföreningen ta den aspekten allmänt i någon bilaga, så att det inte låter som att jag anklagar den aktuella grannen för att ha mutat bygglovshandläggaren i just detta fall.)F Freddedan skrev:
Att bygget startat är enkelt att bevisa, om de bemödade sig om att åka hit och kolla (kort bilresa från kommunhuset). Grannen har varit bortrest i flera veckor, och knåpade med sitt bygge i två månader före avresan och det går väl att leda i bevis på olika sätt. Men visst, jag orkar absolut inte djävlas med grannen på det sättet också.H hempularen skrev:
Bygglovshandläggaren är informerad om att bygget står där, och tyckte att jag skulle anmäla det. Jag skrev dock att jag inte är ute efter att hålla på och anmäla min granne (d v s djävlas med honom) men att jag ju måste förklara hur det kommer sig att jag _vet_ att bygget skymmer vårt hus (vilket ju inte utan vidare framgår av ritningarna) när jag skrev och frågade om de använt antikvarisk expertis i ärendet (vilket de ska göra, enligt sina planer).
Claes, Tack för flera initierade svar! Jag har läst refererat av MMÖD:s domar om vad som räknas som ”betydande olägenhet” och inser att det är en gummiparagraf.Claes Sörmland skrev:
Det ska bli intressant att se vad Länsstyrelsen säger om våra exempel på olägenheter, för jag har inte sett dem i några domar (de jag sett handlar om sämre havs-/sjöutsikt, sämre ljusförhålladen m m; i vårt fall är det att vi inte längre kan se en stor del av vår egen tomt från boningshuset på samma sätt som förut – och därmed inte som tidigare ha uppsikt över parkerade bilar, soptunnor, brevlådan etc). Tack för fler exempel på domar!
Jo men nu finns det ju ett beviljat bygglov, och startbesked? Att beslutet inte vunnit laga kraft (går att överklaga) betyder inte att man inte får börja bygga. Men det sker "på efen risk", om bygglovet överklagas.M Marie MM skrev:
Vissa kommuner lägger in ett villkor i startbeskedet att det bara gäller efter att överklagandetiden har gått ut.
Glasväggen kan ju vara mot en tujahäck… 🙄