Det var min första tanke, att det skulle vara förzinkade rör. Det var det jag tänkte på när du sade att det skulle vara en stil som passar en ekonomibyggnad.A arkTecko skrev:
Såhär ser det ut på vår oinredda vind från 1930-talet. Vet inte om elen är original eller om den tillkommit senare, men tycker att det ser genuint ut.
Nu är stommen färdigbyggd (förutom två snedsträvor), och spikläkt och bärläkt har kommit på.
Bärläkten är gjord av 75x75 sågat virke, för att få en stabil konstruktion utan råspont. För att eliminera den klumpiga estetiken gjorde jag urtag på samtliga dessa, vilket var lite väl jobbigt...
Men det är bra ut, och mycket av konstruktionen kommer synas inifrån i den oisolerade delen.
Ni ska vi klä in med panel och trätak!
Bärläkten är gjord av 75x75 sågat virke, för att få en stabil konstruktion utan råspont. För att eliminera den klumpiga estetiken gjorde jag urtag på samtliga dessa, vilket var lite väl jobbigt...
Men det är bra ut, och mycket av konstruktionen kommer synas inifrån i den oisolerade delen.
Ni ska vi klä in med panel och trätak!
Nästa moment är att lägga faltaket (brädtak). Vi gör det av NTR AB klädselbrädor som vi fräser spår i själva. Fick ej tag på frästa tryckimpregnerat falor, och billigaste alternativet, sibirisk lärk, var dubbelt så dyrt och jag tvekar över hållbarheten i det (för att inte tala om att det kändes högst tveksamt att köpa en produkt från Ryssland).
Fräser ett spår 10 mm in från varje kant på kärnsidan, ett halvcirkelformad spår med 8 mm diameter.
Vi har fast en bräda längs med takfoten för att förenkla laggandet, så brädorna sticker upp över nocken när vi lägger dem. Här är den första på plats.
Har måttat in för att få jämt CC avstånd, och spikar varje bräda med en 3“ spik i varje läkt. På så sätt kan de fortfarande röra sig fritt i krymp/expansionsriktningen.
Fräser ett spår 10 mm in från varje kant på kärnsidan, ett halvcirkelformad spår med 8 mm diameter.
Vi har fast en bräda längs med takfoten för att förenkla laggandet, så brädorna sticker upp över nocken när vi lägger dem. Här är den första på plats.
Har måttat in för att få jämt CC avstånd, och spikar varje bräda med en 3“ spik i varje läkt. På så sätt kan de fortfarande röra sig fritt i krymp/expansionsriktningen.
Jag har en fundering kring falorna och dräneringsspåren som jag kanske kan få input på.
Vatteninträngning i taket förhindras dels genom att dräneringsspåren hindrar vatten att rinna under överbrädan, och dels genom kupning (se bild från träguiden)
Jag kan inte se att dräneringsspåren på överbrädan är nödvändiga, och tänker mig spara väldigt mycket arbete genom att skippa det. Någon som har bra argument för varför det vore dumt?
Så här säger träguiden:
Överbrädorna kommer skruvas med två styck fasadskruv i varje bärläkt, som ej går igenom underbrädan.
Vad tror ni? Får jag problem och ångrar min lathet i framtiden om jag inte fräser överbrädorna?
Vatteninträngning i taket förhindras dels genom att dräneringsspåren hindrar vatten att rinna under överbrädan, och dels genom kupning (se bild från träguiden)
Jag kan inte se att dräneringsspåren på överbrädan är nödvändiga, och tänker mig spara väldigt mycket arbete genom att skippa det. Någon som har bra argument för varför det vore dumt?
Så här säger träguiden:
Svenskt trä skriver också följande i en artikel om faltak:
Riskerna jag ser är ifall kupningen sker åt fel håll och vatten därmed kan rinna över dräneringsspåret på baksidan av överbrädan. Men detta borde i så fall också vara ett problem på "traditionell" montering? Eventuellt så kupar sig brädorna mer ifall det inte är sparade, vilket skulle kunna vara ett problem..
Överbrädorna kommer skruvas med två styck fasadskruv i varje bärläkt, som ej går igenom underbrädan.
Vad tror ni? Får jag problem och ångrar min lathet i framtiden om jag inte fräser överbrädorna?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 731 inlägg
Nej, de skriver väl utifrån att det vanliga är att man köper färdigspårade brädor. Den enda funktion som beskrivs är ju på underbrädorna.
Jag har gjort den alternativa lösningen på mitt tak, och jag har några brädor som reser sig när det är som varmast, lägger sig när det blir blött igen. Och urfräsningen på överbrädan kan ju inte tillföra något då
jag tror inte du faller på något att skippa urfräsningen på överbrädan, lägger du så att du får kupningen som traditionell läggning så kan det inte vara något problem
om inte urfräsningen gör att du kapar träfiber och den rör sig mindre? (Ren killgissning)
jag tror inte du faller på något att skippa urfräsningen på överbrädan, lägger du så att du får kupningen som traditionell läggning så kan det inte vara något problem
om inte urfräsningen gör att du kapar träfiber och den rör sig mindre? (Ren killgissning)
Kan det vara att när dräneringsspåren ligger uppåt på överbrädan så hindrar de till viss del att vatten kommer ner på underbrädan? Torde vara marginellt dock och handlar nog snarare om att använda samma virke och kvalité på hela taket. Gissningsvis är det för att man köper färdigt virke och inte sågar själv
Spåren på översidan av överbrädan finns där för att mindre vatten skall rinna ned runt kanten på överbrädan och i värsta fall hamna på insidan.
Med nutida kunskap skulle det kanske vara bättre att fräsa spåren på undre sidan av överbräderna så det blir en droppnäsa.
Kärnsidan skall absolut vara uppåt på överbräderna. Annars spricker bräderna och nåten öppnar sig i torrväder. Allt annat är bara skrivbordsfantasier.
I min släkt har traditionen med brädtak hållits levande nästan in i nutid. Planen är att vi skall ersätta de sista brädtaken med plåt nästa sommar. De brädtaken är 15 eller 20 år gamla. Kunskapen finns kvar men nu är det moderna tider och plåttak.
Med nutida kunskap skulle det kanske vara bättre att fräsa spåren på undre sidan av överbräderna så det blir en droppnäsa.
Kärnsidan skall absolut vara uppåt på överbräderna. Annars spricker bräderna och nåten öppnar sig i torrväder. Allt annat är bara skrivbordsfantasier.
I min släkt har traditionen med brädtak hållits levande nästan in i nutid. Planen är att vi skall ersätta de sista brädtaken med plåt nästa sommar. De brädtaken är 15 eller 20 år gamla. Kunskapen finns kvar men nu är det moderna tider och plåttak.
Medlem
· Stockholm
· 4 022 inlägg
Jag har byggt några trätak, tror av gran med ytterdelen av virket kvar (glömt bort vad det heter, vildmarkspanel?). Har ett obehandlat sen -05 och det är rätt rackligt men håller veden torr säkert 10 år till. Man kanske skulle behandla det med något, spillolja?
Förstår helt logiken att byta ut mot plåttak, speciellt i brukssammanhang. Men jag tror nästa generation kanske kommer mer påbörja arbetet att byta tillbaka...H heimlaga skrev:
Speciellt i sken av framtida kostnader för material så som plåt (antingen/både i form av pengar, eller koldioxidutsläpp beroende på hur man resonerar/prioriterar.)Personligen tror jag även att automatiseringen av samhället kommer att leda till en återkomst av hantverk, vilket kommer att förskjuta ekvationen mot denna typ av lösningar, då fixeringen vid "underhållsfritt" minskar.
Men det är spekulationer från min sida.
I nuläget njuter jag att kunna bygga en hållbar (både funktionellt och ekologiskt sett), funktionell och vacker byggnad med mina egna händer, och hålla nere kostnaderna till ett minimum!
När det gäller fukt så skulle jag nog ta till både hängslen och livrem. Dvs spåra även överbrädorna, och för utseendets skull välja att ha spåren på undersidan.
Här i Skåneland så faller regnet oftast inte vertikalt. Vinden driver regnvattnet åt alla håll och kanter. Tänk hur vattendropparna far åt olika håll och kanter över vindrutan i automattvätten i torkfasen (=blåst).
Här i Skåneland så faller regnet oftast inte vertikalt. Vinden driver regnvattnet åt alla håll och kanter. Tänk hur vattendropparna far åt olika håll och kanter över vindrutan i automattvätten i torkfasen (=blåst).