A arkTecko skrev:
Metallkanaler är fina! Man kanske bara ska dra allt i forzinkade kabelskyddsplåt...
Det var min första tanke, att det skulle vara förzinkade rör. Det var det jag tänkte på när du sade att det skulle vara en stil som passar en ekonomibyggnad.

Såhär ser det ut på vår oinredda vind från 1930-talet. Vet inte om elen är original eller om den tillkommit senare, men tycker att det ser genuint ut.
Gammal eluttag med förzinkat rör på en oinredd vind.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Förzinkat rör leder till en gammal vit eluttag på en trävägg, som illustrerar en 1930-talets byggnadsstil.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Äldre förzinkade rör och eluttag monterade på en oinredd vindsträvägg med synliga träbjälkar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
arkTecko
  • Laddar…
Ser riktigt bra ut.
 
  • Gilla
arkTecko
  • Laddar…
Nu är stommen färdigbyggd (förutom två snedsträvor), och spikläkt och bärläkt har kommit på.

Halvfärdig trästomme för byggnad med spikläkt och bärläkt synlig, urtag på bärläkten, i ett gräsbevuxet område.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Färdigbyggd stomme av trä med spikläkt och bärläkt i naturlig omgivning under klarblå himmel.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Bärläkten är gjord av 75x75 sågat virke, för att få en stabil konstruktion utan råspont. För att eliminera den klumpiga estetiken gjorde jag urtag på samtliga dessa, vilket var lite väl jobbigt... :cool:

Sågat virke med urtag för bärläkt på en byggplats med en stege i bakgrunden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Byggarbetsplats utomhus med virkesstomme, verktyg, och sågat virke blandat med vacker natur.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Takstomme under konstruktion med spikläkt och bärläkt av sågat virke mot en klarblå himmel.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Men det är bra ut, och mycket av konstruktionen kommer synas inifrån i den oisolerade delen.

Byggstomme av trä med spikläkt och bärläkt av 75x75 virke synlig mot klarblå himmel.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
En närbild av en nybyggd trästomme med urtag på bärläkt under en solig himmel.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Ni ska vi klä in med panel och trätak!
 
  • Gilla
kingen101 och 13 till
  • Laddar…
Nästa moment är att lägga faltaket (brädtak). Vi gör det av NTR AB klädselbrädor som vi fräser spår i själva. Fick ej tag på frästa tryckimpregnerat falor, och billigaste alternativet, sibirisk lärk, var dubbelt så dyrt och jag tvekar över hållbarheten i det (för att inte tala om att det kändes högst tveksamt att köpa en produkt från Ryssland).

Fräser ett spår 10 mm in från varje kant på kärnsidan, ett halvcirkelformad spår med 8 mm diameter.

Person användar bordssåg för att fräsa spår i träplank vid bygge av tak.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Vi har fast en bräda längs med takfoten för att förenkla laggandet, så brädorna sticker upp över nocken när vi lägger dem. Här är den första på plats.

Takstolar och första klädselbrädan på plats på en husstomme i trä. En stege står framför huset.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Har måttat in för att få jämt CC avstånd, och spikar varje bräda med en 3“ spik i varje läkt. På så sätt kan de fortfarande röra sig fritt i krymp/expansionsriktningen.

Nyfrästa NTR AB klädselbrädor som läggs på takstolar för ett faltak i uppbyggnad.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nyfrästa träbrädor för tak med synligt spår och spikar på takläkt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Uppförande av takstolar på ett hus under konstruktion med den första klädselbrädan för faltak på plats.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Ursviken och 8 till
  • Laddar…
Jag har en fundering kring falorna och dräneringsspåren som jag kanske kan få input på.

Vatteninträngning i taket förhindras dels genom att dräneringsspåren hindrar vatten att rinna under överbrädan, och dels genom kupning (se bild från träguiden)

Illustration som jämför kupning av takbrädor vid alternativ och traditionell montering för att förhindra vatteninträngning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Jag kan inte se att dräneringsspåren på överbrädan är nödvändiga, och tänker mig spara väldigt mycket arbete genom att skippa det. Någon som har bra argument för varför det vore dumt?

Så här säger träguiden:

"Såväl under- som överrädorna bör monteras med märgsida (kärnsida) uppåt. Underbrädor ska ha dräneringsspår på ovansidan. Om dräneringsspår finns på ena flatsidan monteras underbrädorna med spåren uppåt. Överbrädan monteras i regel också med spåren uppåt, men det förekommer också att de läggs med spåren nedåt.

Dräneringsspår ska samla upp vatten som kommer in mellan under- och överbräda."
Svenskt trä skriver också följande i en artikel om faltak:

Ett faltak består av dubbla lager lodrät liggande takbrädor i takets fallriktning. Det finns faltak med både två och tre hyvlade dräneringsspår i brädorna liksom olika variationer i läggningsteknik. Taket läggs så att falorna spänner tätt mot varandra när de kupar sig. Takbrädorna monteras med märgsidan uppåt och underbrädorna ska ha dräneringsspåren på ovansidan. Taket konstrueras så att det kan luftas och eventuell fukt ges möjlighet att rinna av eller ventileras bort.
Riskerna jag ser är ifall kupningen sker åt fel håll och vatten därmed kan rinna över dräneringsspåret på baksidan av överbrädan. Men detta borde i så fall också vara ett problem på "traditionell" montering? Eventuellt så kupar sig brädorna mer ifall det inte är sparade, vilket skulle kunna vara ett problem..

Överbrädorna kommer skruvas med två styck fasadskruv i varje bärläkt, som ej går igenom underbrädan.

Vad tror ni? Får jag problem och ångrar min lathet i framtiden om jag inte fräser överbrädorna?
 
Nej, de skriver väl utifrån att det vanliga är att man köper färdigspårade brädor. Den enda funktion som beskrivs är ju på underbrädorna.
 
  • Gilla
PellePeps
  • Laddar…
Jag har gjort den alternativa lösningen på mitt tak, och jag har några brädor som reser sig när det är som varmast, lägger sig när det blir blött igen. Och urfräsningen på överbrädan kan ju inte tillföra något då

jag tror inte du faller på något att skippa urfräsningen på överbrädan, lägger du så att du får kupningen som traditionell läggning så kan det inte vara något problem

om inte urfräsningen gör att du kapar träfiber och den rör sig mindre? (Ren killgissning)
 
K
Kan det vara att när dräneringsspåren ligger uppåt på överbrädan så hindrar de till viss del att vatten kommer ner på underbrädan? Torde vara marginellt dock och handlar nog snarare om att använda samma virke och kvalité på hela taket. Gissningsvis är det för att man köper färdigt virke och inte sågar själv
 
Jag bara gissar nu, men har inte spåret också funktionen att hindra brädan från att slå eller vrida sig som t.ex. golvbrädor?
Dock kan man väl också säga att gamla golv inte hade några spår alls…
 
Då verkar ni tolka det precis som jag, vad skönt! :)

Om en överbräda slår sig åt fel håll kan jag alltid byta ut den.
 
  • Gilla
PellePeps och 1 till
  • Laddar…
Spåren på översidan av överbrädan finns där för att mindre vatten skall rinna ned runt kanten på överbrädan och i värsta fall hamna på insidan.
Med nutida kunskap skulle det kanske vara bättre att fräsa spåren på undre sidan av överbräderna så det blir en droppnäsa.

Kärnsidan skall absolut vara uppåt på överbräderna. Annars spricker bräderna och nåten öppnar sig i torrväder. Allt annat är bara skrivbordsfantasier.

I min släkt har traditionen med brädtak hållits levande nästan in i nutid. Planen är att vi skall ersätta de sista brädtaken med plåt nästa sommar. De brädtaken är 15 eller 20 år gamla. Kunskapen finns kvar men nu är det moderna tider och plåttak.
 
  • Gilla
arkTecko och 1 till
  • Laddar…
Jag har byggt några trätak, tror av gran med ytterdelen av virket kvar (glömt bort vad det heter, vildmarkspanel?). Har ett obehandlat sen -05 och det är rätt rackligt men håller veden torr säkert 10 år till. Man kanske skulle behandla det med något, spillolja?
 
H heimlaga skrev:
Spåren på översidan av överbrädan finns där för att mindre vatten skall rinna ned runt kanten på överbrädan och i värsta fall hamna på insidan.
Med nutida kunskap skulle det kanske vara bättre att fräsa spåren på undre sidan av överbräderna så det blir en droppnäsa.

Kärnsidan skall absolut vara uppåt på överbräderna. Annars spricker bräderna och nåten öppnar sig i torrväder. Allt annat är bara skrivbordsfantasier.

I min släkt har traditionen med brädtak hållits levande nästan in i nutid. Planen är att vi skall ersätta de sista brädtaken med plåt nästa sommar. De brädtaken är 15 eller 20 år gamla. Kunskapen finns kvar men nu är det moderna tider och plåttak.
Förstår helt logiken att byta ut mot plåttak, speciellt i brukssammanhang. Men jag tror nästa generation kanske kommer mer påbörja arbetet att byta tillbaka... :thinking: Speciellt i sken av framtida kostnader för material så som plåt (antingen/både i form av pengar, eller koldioxidutsläpp beroende på hur man resonerar/prioriterar.)

Personligen tror jag även att automatiseringen av samhället kommer att leda till en återkomst av hantverk, vilket kommer att förskjuta ekvationen mot denna typ av lösningar, då fixeringen vid "underhållsfritt" minskar.

Men det är spekulationer från min sida.:) I nuläget njuter jag att kunna bygga en hållbar (både funktionellt och ekologiskt sett), funktionell och vacker byggnad med mina egna händer, och hålla nere kostnaderna till ett minimum!
 
  • Gilla
Workingclasshero och 1 till
  • Laddar…
Ja det är fullt möjligt att du har rätt.
Just nu finns det billig begagnad plåt att tillgå från nedlagda pälsfarmer men jag hoppas att kunskapen skall gå att hålla vid liv ifall den behövs i framtiden.
 
  • Gilla
  • Älska
Fotografen och 1 till
  • Laddar…
När det gäller fukt så skulle jag nog ta till både hängslen och livrem. Dvs spåra även överbrädorna, och för utseendets skull välja att ha spåren på undersidan.

Här i Skåneland så faller regnet oftast inte vertikalt. Vinden driver regnvattnet åt alla håll och kanter. Tänk hur vattendropparna far åt olika håll och kanter över vindrutan i automattvätten i torkfasen (=blåst).
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.