I detta fallet verkar kommunen räkna med att denna Attefallare skall kunna inredas i framtiden? Varför skulle annars parkering och angöring i nära anslutning behöva finnas? Det finns ju oftast inte sådana krav på en villa ens, men det kan ju förekomma iofs.

Rörande närheten till huset så är min lekmannagissning att man även här funderar på om denna Attefallare skall inredas och styckas av i framtiden. Samt att man alltså vill förhindra detta.

Och även när det gäller avstånden till tomtgräns mot granne och väg så känns det som att detta är det man funderar över.

Vidare så finns reglerna om medelhöjden på vägen till för att det inte skall bli dåliga anslutningar till byggnader från vägen och för att byggnadernas platta/grund inte så lätt skall hamna ovan eller under vägnivån.

Med allt detta sagt så verkar kommunen vara orolig för framtida förändrad användning av Attefallaren.
 
  • Gilla
f.karlsson och 2 till
  • Laddar…

Du har fått bra svar i tidigare inlägg men jag vill adressera kommunens påståenden då det åtminstone finns ett fel här.

Du har valt att placera komplementbyggnaden 0,5 m till grannfastighet Tyresö 1:493. Vår bedömning är att
åtgärden inte är lämplig på den avsedda platsen dels för att avståndet är mindre än 1 meter


Som andra har skrivit: Om avstånd <4.5m till grannfastighet som är allmän mark räcker det inte med godkännande från ägaren till sådan mark. Detaljplanen anger vad som är allmän mark och inte. I annat fall räcker det med granngodkännande och kommunen kan då inte invända mot avståndet.

samt avståndet mellan kompletmentbostadshuset och huvudbyggnaden är för stor. För att en komplementbyggnaden ska vara lovbefriad ska den placeras inom omedelbar närhet till huvudbyggnaden

Som andra har skrivit. Detta är subjektivt och har delvis prövats i MÖD. Men har du tid kan du driva frågan genom överklaganden och inte osannolikt få rätt till slut då det tycks vara ett detaljplanerat villaområde med tomter som inte är onormalt stora?

och får inte omfatta markåtgärder som förändrar höjdläget.

Detta är isolerat direkt fel. Det finns ingenting i lagen som säger att markåtgärdet/höjdläge inte får ändras till attefallshus. Däremot kan marklov krävas om höjdläget ändras mer än 0.5m (praxis). Detaljplanen kan dessutom ha skrivit in ytterligare begränsningar som du bör kolla. Men finns inte sådana begränsningar i detaljplanen har de antingen fel (<0.5m) eller så är de i praktiken skyldiga att ge dig marklov för ändringen om du söker sådant.

Enheten kan även konstatera att byggnaden är placerad på sluttande terräng och 4,5 meter från allmänplatsmark. Byggnadshöjden ska räknas från den medelmarknivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmänplatsmark ska beräkningen utgå från från den allmänna platsen mdelnivå invid tomten. Dom mätpunkter vi har att utgå ifrån enligt fullständiga nybyggnadskartan stämmer inte överens med det som har redovisats.

Stämmer.
 
  • Gilla
Nalleman64 och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
En kommentar som troligen inte heller berör TS men som är lite kul: En väg som ligger på mark som är detaljplanerad som lokalgata men där huvudmannaskapet för allmän plats är enskilt och någon gemensamhetsanläggning för vägen aldrig har bildats enligt anläggningslagen av Lantmäteriet är inte allmän plats. Den blir först allmän plats när gemensamhetsanläggningen väl har vunnit laga kraft.

Denna status uppstår rätt ofta under ett antal år vid nyexploatering.
Hm, har du någon dom eller liknande till stöd för detta? Jag påstår inte att du har fel men jag är inte övertygad och det ger en del följdfrågor ;)

Just vägar är ju i sammanhanget ofta rätt oproblematiskt eftersom de ofta är vägar oavsett planläggning. Men jag tänker mer på tex ej genomförd parkmark med enskilt huvudmannaskap. Menar du att detta i en bygglovprövning ska anses vara icke planlagd mark, eller ska den anses vara kvartersmark med användningen park? Den är ju inte planlagd som kvartersmark heller...

Tänker också på de jätteproblem som 113§ BL och motsvarande i PBL orsakat genom åren tills den upphörde att gälla. Hur det varit halvt omöjligt att ens ändra detaljplanen för just allmän platsmark berörd av sådant beslut, genomförd eller ej. Och i det sammanhanget förvånar det mig väldigt att marken inte ens skulle vara allmän plats.

Men jag blir gärna motbevisad ;)
 
  • Gilla
Manfreds
  • Laddar…
Claes Sörmland
N Noell skrev:
Hm, har du någon dom eller liknande till stöd för detta? Jag påstår inte att du har fel men jag är inte övertygad och det ger en del följdfrågor ;)

Just vägar är ju i sammanhanget ofta rätt oproblematiskt eftersom de ofta är vägar oavsett planläggning. Men jag tänker mer på tex ej genomförd parkmark med enskilt huvudmannaskap. Menar du att detta i en bygglovprövning ska anses vara icke planlagd mark, eller ska den anses vara kvartersmark med användningen park? Den är ju inte planlagd som kvartersmark heller...

Tänker också på de jätteproblem som 113§ BL och motsvarande i PBL orsakat genom åren tills den upphörde att gälla. Hur det varit halvt omöjligt att ens ändra detaljplanen för just allmän platsmark berörd av sådant beslut, genomförd eller ej. Och i det sammanhanget förvånar det mig väldigt att marken inte ens skulle vara allmän plats.

Men jag blir gärna motbevisad ;)
Bra att du ifrågasätter, jag hade fel.

Det beror på att PBL lite ickeintuitivt definierar allmän plats som "allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov". D v s en allmän plats behöver inte finnas i form av en gemensamhetsanläggning för att ändå definitionsmässigt vara en allmän plats. Den behöver inte vara utförd.

(Min förvirring härstammar från ett vagt minne av när jag utredde parkering i detaljplan med enskilt huvudmannaskap. Där spelar det roll om det finns en GA eller inte. Men det är en helt annan lagstiftning än PBL.)
 
Redigerat:
  • Gilla
Tänka och 4 till
  • Laddar…
R Riverground skrev:
Angående byggnadshöjd så finns det definerat i två domar från MÖD, 2019?
Det där med omedelbar närhet var intressant då det aldrig verkar ha prövats i högre instanser. Om du har tid så kan du alltid driva det.
”Omedelbar närhet” har prövats.

Kammarrätten i Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06
MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13
 
  • Gilla
Tänka och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
M MetteKson skrev:
”Omedelbar närhet” har prövats.

Kammarrätten i Göteborg 2008-06-04 mål nr 7595-06
MMD Vänersborg 2013-07-02 mål nr P 605-13
Det där dök upp i just denna fråga i min kommuns byggnadsnämnd (ett tillsynsärende). Tjänstemännen sammanfattade domarna som:

"75 och 31,2 meter från bostadshuset har ansetts vara för långt för att kunna ses som omedelbar närhet. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridszon utökas."
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
O oxöga skrev:
Fast är det verkligen ett krav att du på egen fastighet ska kunna underhålla din byggnad? Går ju att lösa på andra sätt med servitut etc. Svårt att se att kommunen nekar startbesked endast pga. denna anledning om TS nu har tillstånd från berörd fastighetsägare. Eller finns det nya domar som tar upp just detta?
Du har rätt, mitt svar kom automatiskt utifrån praxis i min kommun. :)
Vad jag vet har detta inte blivit prövat i högre instans med närhet till fastighetsgräns som enda motivering till avslag.
 
Redigerat:
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det där dök upp i just denna fråga i min kommuns byggnadsnämnd (ett tillsynsärende). Tjänstemännen sammanfattade domarna som:

"75 och 31,2 meter från bostadshuset har ansetts vara för långt för att kunna ses som omedelbar närhet. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridszon utökas."
Just detta har varit uppmärksammat i proppen om ingripanden mot olovlig kontorisering redan 1989. Innan halva forumets medlemmar var födda typ.:D

"För att vara bygglovsbefriade skall komplementbyggnaderna enligt förslaget uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset, vilket innebär att det inte är möjligt att i någon nämnvärd utsträckning utöka hemfridszonen genom att uppföra sådana."
 
  • Gilla
patrikejohansson och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Jetkokos Jetkokos skrev:
Just detta har varit uppmärksammat i proppen om ingripanden mot olovlig kontorisering redan 1989. Innan halva forumets medlemmar var födda typ.:D

"För att vara bygglovsbefriade skall komplementbyggnaderna enligt förslaget uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset, vilket innebär att det inte är möjligt att i någon nämnvärd utsträckning utöka hemfridszonen genom att uppföra sådana."
Ja frågan om olovlig kontoriserings ja.,, Tunga problem att hantera där 1989. (Fast skämt åt sido så utlöste kontoriseringen 90-talskrisen)
 
pacman42 pacman42 skrev:
I detta fallet verkar kommunen räkna med att denna Attefallare skall kunna inredas i framtiden? Varför skulle annars parkering och angöring i nära anslutning behöva finnas? Det finns ju oftast inte sådana krav på en villa ens, men det kan ju förekomma iofs.

Rörande närheten till huset så är min lekmannagissning att man även här funderar på om denna Attefallare skall inredas och styckas av i framtiden. Samt att man alltså vill förhindra detta.

Och även när det gäller avstånden till tomtgräns mot granne och väg så känns det som att detta är det man funderar över.

Vidare så finns reglerna om medelhöjden på vägen till för att det inte skall bli dåliga anslutningar till byggnader från vägen och för att byggnadernas platta/grund inte så lätt skall hamna ovan eller under vägnivån.

Med allt detta sagt så verkar kommunen vara orolig för framtida förändrad användning av Attefallaren.
Attefallaren är tänkt som ett komplementbostadshus, vilket är det jag också angivit i anmälan till kommunen. Varför han skriver komplementbyggnad vet jag inte.

Fastigheten går inte att stycka av, av flera anledningar. Det har vi redan lagt pengar på att får till då de initialt gav positivt besked för det.

P petersthlm skrev:
Du har fått bra svar i tidigare inlägg men jag vill adressera kommunens påståenden då det åtminstone finns ett fel här.

Du har valt att placera komplementbyggnaden 0,5 m till grannfastighet Tyresö 1:493. Vår bedömning är att
åtgärden inte är lämplig på den avsedda platsen dels för att avståndet är mindre än 1 meter


Som andra har skrivit: Om avstånd <4.5m till grannfastighet som är allmän mark räcker det inte med godkännande från ägaren till sådan mark. Detaljplanen anger vad som är allmän mark och inte. I annat fall räcker det med granngodkännande och kommunen kan då inte invända mot avståndet.

samt avståndet mellan kompletmentbostadshuset och huvudbyggnaden är för stor. För att en komplementbyggnaden ska vara lovbefriad ska den placeras inom omedelbar närhet till huvudbyggnaden

Som andra har skrivit. Detta är subjektivt och har delvis prövats i MÖD. Men har du tid kan du driva frågan genom överklaganden och inte osannolikt få rätt till slut då det tycks vara ett detaljplanerat villaområde med tomter som inte är onormalt stora?

och får inte omfatta markåtgärder som förändrar höjdläget.

Detta är isolerat direkt fel. Det finns ingenting i lagen som säger att markåtgärdet/höjdläge inte får ändras till attefallshus. Däremot kan marklov krävas om höjdläget ändras mer än 0.5m (praxis). Detaljplanen kan dessutom ha skrivit in ytterligare begränsningar som du bör kolla. Men finns inte sådana begränsningar i detaljplanen har de antingen fel (<0.5m) eller så är de i praktiken skyldiga att ge dig marklov för ändringen om du söker sådant.

Enheten kan även konstatera att byggnaden är placerad på sluttande terräng och 4,5 meter från allmänplatsmark. Byggnadshöjden ska räknas från den medelmarknivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmänplatsmark ska beräkningen utgå från från den allmänna platsen mdelnivå invid tomten. Dom mätpunkter vi har att utgå ifrån enligt fullständiga nybyggnadskartan stämmer inte överens med det som har redovisats.

Stämmer.
Alla tomtgränser, förutom den mot vägen, är mot fastigheter med bostadshus och den grannen som berörs har skrivit på att det inte är något problem med placeringen. Grannen har inget problem att lägga byggnaden i tomtgränsen men jag själv tycker det är skäligt med 50 cm för underhåll. Finns det rättsfall som ger kommunen rätt i 1m? Grannens tomt på den sidan är högst olämplig för något bygge i framtiden, det är en svacka på grannens tomt med väldigt brant sluttning mot vägen, se höjdlinjerna.

Området är detaljplanerat sedan 1999 med följande text: Dokument med text om planbestämmelser för byggnader, inklusive avståndskrav och byggarealregler.

I detaljplanen står ingen minsta yta på tomten men inom området finns flera tomer på ca 1200 kvm. Dock, enligt kommunen, har man beslutat att inga tomter ska kunna styckas av om ursprungstomten är mindre än 3000 kvm.

Markförhållandena kring huset kommer justeras med maximala 50 cm höjning samt en mindre sänkning på framsidan. Detaljplanen har inga andra begränsningar än det som skrivit ovan. Men så som jag förstått det måste detaljplanen vara uppdaterad med specifika regler för attefallshus om detaljplanen ska kunna gälla för attefallshus, annars står attefallshuset över gällande detaljplan.

Jag får helt enkelt flytta in den 1,5 meter och då är den 6 meter från vägen. Någon som har ett intressant rättsfall för just "Omedelbar närhet"? Om inte, vad kostar det att driva frågan?

Att inte få bygga attefallaren, kan jag tycka, är att gå emot andemeningen med att göra attefallshusen större (30kvm) för att göra boendet mer attraktivt för hyresgästen - Riksdagen vill att flera attefallare byggs och det borde också tas i beaktande.
 
  • Gilla
Jonas1130
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det där dök upp i just denna fråga i min kommuns byggnadsnämnd (ett tillsynsärende). Tjänstemännen sammanfattade domarna som:

"75 och 31,2 meter från bostadshuset har ansetts vara för långt för att kunna ses som omedelbar närhet. Placeringen får inte innebära att bostadshusets hemfridszon utökas."
Just detta är vad jag hade läst mig till och tänkte att 20 meter är ju inga problem samt att det är en tomt avsedd för bostadshus i tätbebyggt område. Hela tomten måste väl då anses vara hemfridszon, hela tomten syns från huvudbyggnaden.
 
  • Gilla
Jonas1130
  • Laddar…
Claes Sörmland
G gimmok skrev:
Just detta är vad jag hade läst mig till och tänkte att 20 meter är ju inga problem samt att det är en tomt avsedd för bostadshus i tätbebyggt område. Hela tomten måste väl då anses vara hemfridszon, hela tomten syns från huvudbyggnaden.
Ja, tomten är vanligen hemfridszon i sådana sammanhang.
 
  • Gilla
gimmok
  • Laddar…
G gimmok skrev:
Attefallaren är tänkt som ett komplementbostadshus, vilket är det jag också angivit i anmälan till kommunen. Varför han skriver komplementbyggnad vet jag inte.

Fastigheten går inte att stycka av, av flera anledningar. Det har vi redan lagt pengar på att får till då de initialt gav positivt besked för det.



Alla tomtgränser, förutom den mot vägen, är mot fastigheter med bostadshus och den grannen som berörs har skrivit på att det inte är något problem med placeringen. Grannen har inget problem att lägga byggnaden i tomtgränsen men jag själv tycker det är skäligt med 50 cm för underhåll. Finns det rättsfall som ger kommunen rätt i 1m? Grannens tomt på den sidan är högst olämplig för något bygge i framtiden, det är en svacka på grannens tomt med väldigt brant sluttning mot vägen, se höjdlinjerna.

Området är detaljplanerat sedan 1999 med följande text:[bild]

I detaljplanen står ingen minsta yta på tomten men inom området finns flera tomer på ca 1200 kvm. Dock, enligt kommunen, har man beslutat att inga tomter ska kunna styckas av om ursprungstomten är mindre än 3000 kvm.

Markförhållandena kring huset kommer justeras med maximala 50 cm höjning samt en mindre sänkning på framsidan. Detaljplanen har inga andra begränsningar än det som skrivit ovan. Men så som jag förstått det måste detaljplanen vara uppdaterad med specifika regler för attefallshus om detaljplanen ska kunna gälla för attefallshus, annars står attefallshuset över gällande detaljplan.

Jag får helt enkelt flytta in den 1,5 meter och då är den 6 meter från vägen. Någon som har ett intressant rättsfall för just "Omedelbar närhet"? Om inte, vad kostar det att driva frågan?

Att inte få bygga attefallaren, kan jag tycka, är att gå emot andemeningen med att göra attefallshusen större (30kvm) för att göra boendet mer attraktivt för hyresgästen - Riksdagen vill att flera attefallare byggs och det borde också tas i beaktande.
Jag kan svara på en av dina frågor innan jag dyker i säng. Resten får jag sova på, hjärnan orkar inte tänka mer på PBL idag. :)

Att överklaga ett beslut kostar inget. Det är din rättighet att överklaga beslut tagna av byggnadsnämnden. Väljer du däremot att ta hjälp av jurister/advokater att driva ditt ärende kostar deras tjänster en rejäl slant.
 
Placera det så nära tomtgränsen inte genomtänkt. Snöras och underhåll gör det omständligt. Framtida granne kanske bygger en spalje på tomtgränsen.

Har du utrymmet så är det bättre att ha möjligheten för framtida byggnationer typ altaner stenläggning

Jag har en byggnad på 2m från tomtgräns. Räknar man bort takutstick är de bara 1.5m kvar till tomtgräns o de är tråååååångt .
 
  • Gilla
Tänka och 1 till
  • Laddar…
G gimmok skrev:
Hej,

Precis samma dag som vi kom hem från BB får vi återkoppling på vår bygganmälan om attefallshus och jag har lite svårt att förstå om kommunen har rätt i sak. Kommunen har även dragit ut på återkopplingen med över 3 månader.. Hoppas jag kan få lite hjälp här hur jag ska göra med min byggnation, lite mycket att tänka på nu..

Detta har jag skickat in (som berör kommunens synpunkter):

[bild]

[bild]

[bild]

Kommunens svar:

Din anmälan behöver kompletteras och ändras
Hej!
Du har valt att placera komplementbyggnaden 0,5 m till grannfastighet Tyresö 1:493. Vår bedömning är att
åtgärden inte är lämplig på den avsedda platsen dels för att avståndet är mindre än 1 meter samt avståndet
mellan kompletmenybostadshuset och huvudbyggnaden är för stor. För att en komplementbyggnade ska
vara lovbefriad ska den placeras inom omedelbar närhet till huvudbyggnaden och får inte omfatta
markåtgärder som förändrar höjdläget. Enheten kan även konstatera att byggnaden är placerad på sluttande
terräng och 4,5 meter från allmänplatsmark. Byggnadshöjden ska räknas från den medelmarknivå som
marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmänplatsmark ska
bereäkningen utgå från från den allmänna platsen mdelnivå invid tomten. Dom mätpunkter vi har att utgå
ifrån enligt fullständiga nybyggandskartan stämmer inte överens med det som har redovisats.

Sedan saknas det:

  • Angöringsväg från komplementbostdashustet till förråd.
  • Parkeringsplats behöver redovisas.
  • Angöringsplats för bil.
  • Friytor.

Frågeställning

Det är några saker jag inte har koll på då jag trodde att det jag hade skickat in redan följde regelverket för attefallshus.

  • Har kommunen rätt att inte godkänna 0,5 m även om grannen godkänner detta?

  • Huset ska placeras i omedelbar närhet och i hemfridszon vilket jag tycker det gör. Har kommunen rätt i att 20 m är för långt?

  • Är vägen "allmänplatmark"? Har verken hört eller sett om denna påstådda 6 m regel. Stämmer detta att medelmarknivån för huset ska räknas från vägen.

Jag känner mig lite uppgiven... Har ni några lösningar?

Tackar så hemskt mycket för all hjälp vi kan få just nu!
Spontant är 0.5 meter den yta som måste grusas upp utanför plattan. Det är således en för liten yta för att du skall kunna göra nödvändiga markarbeten. Sen skall eventuella markuppfyllnader göras på din mark och får inte avslutas vid tomtgräns. Dvs en släntfot får inte sluta vis tomtgräns.

Sen finns det lite skrivet om omedelbar närhet
"I en dom ansåg domstolen att en friggebod som var placerad 75 meter från bostadshuset inte var i omedelbar närhet av bostadshuset. I en annan dom ansågs en friggebod som var placerad 31,2 meter från bostadshuset inte heller var i omedelbar närhet. En bedömning om komplementbyggnaden är i "omedelbar närhet" ska göras i varje enskilt fall."
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.