Hur kan det vara gemensamt om man inte skrev under något när bosten köptes, du tycker inte båda parter åtminstone borde signerat ett köpteavtal eller ägaravtal?Plåthuset skrev:
Det är ju det som blir så fel att se det som att någon investerar bara för att dom ska bruka objektet.
Vart ligger rädsla i att ha det omvänt, att det är upp till sambos att skriva papper på ägande är det verkligen ett så stort problem så att det måste regleras i en lag?
Det finns redan alternativ om man inte orkar göra så, man gifter sig.
Tja... Jag kan verkligen inte se problemet...
Hur skulle den annars fungera? Om det inte är rätt som det är nu?
Hur skulle den annars fungera? Om det inte är rätt som det är nu?
Jag vet inte hur tvisterna i rätten ser ut, men borde inte sambon som kräver ut en del av bostaden ha någon bevisbörda för att visa att den faktiskt betalt något? För är de bara en person som betalt allt och den andra har antingen shoppat kläder/bilar (genus) eller festat upp sina pengar så borde denna inte äga nått. Det har väll hänt i historien att folk blivit tillsammans och även sambo utan att intelligens är den starkaste sidan? Enligt bank-kvinnan som jag fick lånet av så var inte sambolagen jätteviktig när jag står som ensam ägare, lagfart, inskrivningsmyndigheten?, ränta och amortering från mitt bankkonto. Men hon är iofs inget jurist.
Sambon som kräver hälften behöver inte ha betalt en krona eller en stå med på något alls, det är otroligt enkelt därför är det många som förespråkar lagen, det ska tydligen inte vara svårt alls utan räcka med att ens partner köpt en lägenhet för att båda ska bo i den gemensamt.Ramnemark skrev:
Det säger ju sig själv att det öppnar för utnyttjande.
Man blir mörkrädd när man läser vad din bankman beskrivit för dig.
Dock måste den som vill hävda sambolagen driva processen och det inom en viss tid.
Jo sambolagen gäller dig också OM du köpte huset för att ni skulle flytta ihop där. Om du hade det innan så är det inga problem.
Men huruvida sambon har betalat något på huset är ointressant. Det är inte ovanligt att ex. ena parten betalar alla boendekostnader, och den andre betalar allt annat. Och betraktar det som en gemensam ekonomi.
Men huruvida sambon har betalat något på huset är ointressant. Det är inte ovanligt att ex. ena parten betalar alla boendekostnader, och den andre betalar allt annat. Och betraktar det som en gemensam ekonomi.
Frågan är ju hur tolkningen är för gemensamt boende. Om jag köper ett hus för att jag vill ha det att bo i, eller ha det i framtiden, så är har jag köpt de till mig.
För att jag har en framtidsplan.
Om jag sen även har en kvinna jag bor ihop med och hon följer med, det behöver ju inte betyda att jag köpte de till oss?
Jag kanske inte hade samma framtidsplan för förhållandet?
Låter som en flummig lag som i nutid (båda arbetar, ingen hemmafru) mer gynnar de som vill lura sig till pengar än de andra. Det måste vara enklare att man delar 50/50 på mat/hyra än att en betalar 100% av de ena osv.
Det sparar ju massvis med papper och man har sitt namn på kontraktet.
Som Andy skrivet så fyller ju inte ett kontrakt på ett hus någon funktion mer än att en familj har sålt till en annan familj. Varför skriver man under med sitt namn om det är andra iblandade?
För att jag har en framtidsplan.
Om jag sen även har en kvinna jag bor ihop med och hon följer med, det behöver ju inte betyda att jag köpte de till oss?
Jag kanske inte hade samma framtidsplan för förhållandet?
Låter som en flummig lag som i nutid (båda arbetar, ingen hemmafru) mer gynnar de som vill lura sig till pengar än de andra. Det måste vara enklare att man delar 50/50 på mat/hyra än att en betalar 100% av de ena osv.
Det sparar ju massvis med papper och man har sitt namn på kontraktet.
Som Andy skrivet så fyller ju inte ett kontrakt på ett hus någon funktion mer än att en familj har sålt till en annan familj. Varför skriver man under med sitt namn om det är andra iblandade?
Ett sätt som skulle fungera är ju att båda skriver på kontraktet för bostaden, båda står på lånen (eller har ett gemensamt konto).Odjuret skrev:
Nu får ju den som är lite blåögd och köper en bostad och betalar ALLT synda.
Då är de väll lika rätt att den blåögda sambon som betalar allt annat utom boendekostnaden får synda för att den inte var med och skrev under på kontraktet?
Ramnemark skrev:
Man måste också kunna skilja på Ägare och finansiär.
Man måste kunna köpa en bostad äga den själv och ha ett eget lån och även kunna flytta ihop med någon gemensamt.
Lika väl som att man efter en tid blir 2 som äger.
Antingen äger man det tillsammans och båda står för lån, vilket båda också skriver under på tex på banken.
En annan modell kan vara att båda äger bostaden men en står för lånet, det kan finnas olika anledningar till att det är så men då har man gjort ett aktivt val och en chans till ställningstagande innan man skrev under för 100% av lånet.
Man kan inte skriva under och påstå att man inte visste vad man gjorde.
Som det är nu så behöver den som flyttar in inte skriva under något utan det är endast när det ligger på lagbordet och är dags att inkassera.
Man kan ju undra varför det inte är samma modell när man gifter sig, det går väl lika bra att ta på en ring säga en ramsa och sätta upp sitt namn på den gemensamma bostaden, skriva under kan man ju göra när man skilljer sig och kvitterar ut hälften.
Man kan ju inte sluta undra varför folk som håller hårt i sambolagen som så otroligt bra, inte kan ha det omvänt att skriva ett papper om gemensamt ägande istället för att lagligt stjäla något från någon annan enbart för att man kan.
Om någon vill ha rätt till ens bostad som man betalat och amorterat på enbart för att de betalt halva månadsavgiften kan ju ställa sig frågan hur de hade gjort i en hyresrätt.
Eller vad alternativet är, kanske inte ha någonstans att bo alls?
Bostaden är lika gemensam som den soffa samma par köpte för gemensamt bruk. Samma princip, bara mer pengar när det gäller en bostadsrätt eller fastighet.Andy78 skrev:
För mig personligen är det ingen rädsla men som jag skrivit väldigt många gånger är att jag förutsätter att det omvända skapar ännu mer papper och administration eftersom det då är så mycket mer än bostaden som behöver regleras konstant.Andy78 skrev:
Då känns det mycket enklare att hantera denna fråga en gång (då bostaden förvärvas eller då samboförhållandet inleds) eftersom det förefaller vara så oerhört mycket lättare att komma ihåg saken just där och då.
Problemet är nog inte särskilt stort idag, men det omvända problemet var nog ganska stort innan lagen tillkom, d.v.s. att ett antal personer, vanligtvis den ekonomiskt mycket svagare parten, som trodde att de var i ett varaktigt förhållande blev utkastade på gatan utan förvarning.
Som det är nu, när man tvingas skriva ett avtal om viss egendom inte ska vara samboegendom, får den icke-ägande parten en mycket tydlig upplysning om att parten måste skydda sig för det fall förhållandet kraschar. Att det systemet ibland medför att en och annan klantig (eller kärleksrusig) bostadsägare får ut 1 miljon istället för 2 miljoner vid en separation kan jag leva med eftersom alternativet är värre.
Om man säger såhär då:
Den ena sambon köper ett hus/lägenhet för egna pengar och betalar allt osv som Andy78 och Ramnemark säger tex, med en sambo som bor där och betalar halva driften och mat osv osv. Allt är frid och fröjd och båda har inte tänkt något annat än att bo där resten av sina liv och ingen har baktankar på att lura sin älskade sambo osv. Om sambon som äger allt plötsligt går bort (bilolycka, hjärtattack, mycket som kan hända), är det då rätt att den kvarvarande sambon ska flytta ut för att någon sur släkting till den förolyckade vill ha pengar för bostaden hastigt och olustigt?
Den ena sambon köper ett hus/lägenhet för egna pengar och betalar allt osv som Andy78 och Ramnemark säger tex, med en sambo som bor där och betalar halva driften och mat osv osv. Allt är frid och fröjd och båda har inte tänkt något annat än att bo där resten av sina liv och ingen har baktankar på att lura sin älskade sambo osv. Om sambon som äger allt plötsligt går bort (bilolycka, hjärtattack, mycket som kan hända), är det då rätt att den kvarvarande sambon ska flytta ut för att någon sur släkting till den förolyckade vill ha pengar för bostaden hastigt och olustigt?
Jag vet inte hur det fungerar, men jag hoppas att det med hjälp av sambolagen blir så att den kvarvarande personen övertar bostaden. Sen är det inte säkert att man vill bo kvar ändå efteråt, men man får lite mer tid på sig.
Jag var som tur var gift när min fru gick bort, så jag behövde inte tänka på detta då. Men jag bor inte kvar i huset nu några år efter kan jag säga. Men det är en annan sak. Men det är som jag ser det precis vid sådana plötsliga händelser som man har nytta av en sambolag, om man bara inte kommer överens längre och vill dela på sig så är det bara pengar det handlar om, spelar roll liksom.
Jag var som tur var gift när min fru gick bort, så jag behövde inte tänka på detta då. Men jag bor inte kvar i huset nu några år efter kan jag säga. Men det är en annan sak. Men det är som jag ser det precis vid sådana plötsliga händelser som man har nytta av en sambolag, om man bara inte kommer överens längre och vill dela på sig så är det bara pengar det handlar om, spelar roll liksom.
Sambolagen gäller om man separerar, sambor ärver inte varandra, också en bra anledning att ha det omvänt, dvs skriva gemensamt ägande.
Där bör man ta sig en funderare om varför man inte får bo kvar när någon ärver lägenheten om det nu är så att man tror att man äger den bara för att man flyttade med in.
Där bör man ta sig en funderare om varför man inte får bo kvar när någon ärver lägenheten om det nu är så att man tror att man äger den bara för att man flyttade med in.
Redigerat: